Fördom: Stort och kaxigt. Stelt och opersonligt. Försvinner nog från Sverige. Verklighet: Stort men mindre kaxigt. Informellt och strävande mot individfokusering. Ökar verksamheten i Sverige. Det säger i alla fall sex av 50 000 medarbetare.
| Det är skakigt på AstraZeneca i dessa dagar. Men det är inget som börsmäklarna behöver oroa sig för. Tvärtom. Att det skakar och mullrar underifrån gäller det gamla huvudområdet Snäckviken mitt i Södertälje. Där spränger man bort ett mindre berg för att få plats med en av de senaste stora investeringarna i Sverige. För 600 miljoner kronor bygger koncernen här sitt nya laboratorium för två av AstraZenecas prioriterade områden -; centrala nervsystemets sjukdomar (CNS) och smärtlindring. -; Laboratoriet blir navet för forskningen här, säger dr Alf Larsson, platschef för forskning och utveckling i Södertälje. Här knyts alla delar samman i den tidigaste fasen i läkemedelsforskningen, den prekliniska. Bland andra investeringar i Södertälje är ett nytt kontorshus vid stranden av kanalens mynning i Mälaren. I världens största läkemedelsfabrik för tabletter och kapslar i Gärtuna-området, i andra änden av Södertälje kanal, har AstraZeneca ökat antalet anställda med över 1 100 personer. Losec och Nexium är de direkta orsakerna. De planerade investeringarna har bara i Södertälje ökats från planerade 5 miljarder till 6 miljarder kronor. I företagets anläggningar i Lund och Mölndal är antalet anställda 1 200 respektive 1 700. Även här har man expanderat. Inom företagsledningen i Sverige är man mycket nöjd över att kunna bevisa att olyckskorparna hade fel när de kraxade att Astra skulle försvinna från landet efter fusionen med Zeneca 1999. Verkligheten har tvärtom inneburit en ökad satsning här. Antalet anställda har ökat från drygt 9 000 till 11 000. En tredjedel av koncernens budget för forskning och utveckling ligger i Sverige. Produktionen av storsäljare som Losec, Nexium, Pulmicort Turbuhaler, Seloken ZOC, Alvedon, med flera, sker i Sverige. | Kaxig koloss? AstraZeneca är världens femte största läkemedelsföretag. I Sverige är man det största. Är det inte lätt att bli en själlös och kaxig koloss? -; Risken finns, därför arbetar vi aktivt för att motverka kaxigheten, säger verkställande direktören för svenska marknadsbolaget, Steinar Höeg. Det gör vi genom att bryta ner all verksamhet i mindre terapiområden. Det snabbar också upp besluten från idé till färdig produkt. Jenny Ahlquist är konsulent och anställdes mitt i fusionen. Hon bekräftar omedvetet Steinar Höegs ord om en organisation uppdelad i mindre enheter. -; Jag har aldrig känt mig som obetydlig i en stor massa. Samhörigheten har alltid uppstått i de mindre grupperna. Det var nog först efter ett tag i företaget som jag upplevde att det verkligen är i stora AstraZeneca jag jobbar. Det känns bra med den breda kompetensen och resurserna att luta sig mot. Hon funderar vidare kring känslan av stort eller litet och uttrycker själv förvåning. -; Det har faktiskt slagit mig att Tom McKillop och de andra ”snubbarna” i London upplevs nästan själsligt närvarande. De lyckas förmedla en vi-känsla. | Lyckad fusion Det tydliga ledarskapet inom koncernledningen och skotske chefen Tom McKillops starka personlighet lyfts också fram av marknadsdirektör Ulf Ljungberg som orsaker till att fusionen gick så smidigt. -; Hos Tom finns ingen konsultdesignad ledarstil. Han drivs av verkligt stark personlig övertygelse, vilket krävs för att kommunicera idéer. Flera oberoende källor inom AstraZeneca lyfter fram fusionen, med start 1 juni 1999, som ett skolexempel på hur två stora företag ska gå samman. Organisationsförändringar på olika nivåer var schemalagda exakt. På utsatta datum visste alla berörda vad som gällde. Ingen oro hann sprida sig bland de anställda. -; Rätt fokus fanns direkt, säger Steinar Höeg. Allt skedde mycket snabbt. Kommunikationen fungerade ända ut till kunderna. De två företagen var jämnstarka, men med olika kulturer. Astra hade hög grad av decentralisering. Zeneca var centraliserat och hade mer finansiell styrning. -; Det var en utmaning till förändring på bägge håll, kommenterar Steinar. -; Zenecas engelska mentalitet är att satsa på individer med mångfacetterad bakgrund, menar Ulf Ljungberg. De gillar att människor inte går den spikraka karriärvägen. Det skapar goda ledare som är bra på förändringsarbete. Ulf var verkställande direktör på dotterbolaget i Ungern 1998-;2000. Dessförinnan jobbade han med affärsutveckling vid Astras huvudkontor i Södertälje, tidigare var han produktchef och klinisk prövningsledare. Han har disputerat i biokemi. -; Jag är själv ett bra exempel på att spårbyte uppmuntras i det nya företaget. Annars hade jag nog inte varit kvar så länge. Sedan ett halvår är jag marknadsdirektör och upplever en stimulerande nytändning. Ulf Ljungberg tycker inte att kunderna rullar ut röda mattan bara för att det är AstraZeneca som kommer. -; Det är tuff konkurrens och varje besök är sker på egna villkor. Vi måste hela tiden vara kreativa. Även en av dagens aktiva prövningsledare har gott att säga om fusionen. Niklas Lindarck började på Astra för sex år sedan. -; Fusionen har varit positiv. Vi får fokusera mer på det vi gör. Organisationen är mer individinriktad och jag kan tydligare se mina egna mål. I min roll som klinisk prövningsledare har jag stora möjligheter att vara kreativ och påverka arbetet i mitt team. | Bästa arbetsgivaren Att bryta ner organisationen i mindre enheter drog igång direkt efter sammanslagningen. -; Vi har gått vidare och i år har terapiområdena fått ansvar att utveckla långtidsplaner till 2006, berättar Steinar Höeg. Varje individ uppmuntras att ta ansvar, samtidigt som vi lägger stor vikt på lagandan. -; Vi övergår till en matrisorganisation där personer med olika funktioner sätts samman i arbetslag som jobbar över de traditionella avdelningsgränserna. Det ställer högre krav på individen men ger ett roligare arbetsinnehåll. Större krav och ökat ansvar kan vara positivt, men kan också lätt leda till utbrändhet. -; Det har tyvärr förekommit några fall. Det är ett viktigt ledaransvar att se till att arbetsuppgifterna inte övergår prestations- eller kompetensnivån. Inom AstraZeneca satsar man nu ambitiöst och på bred front på att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. På koncernnivå är målet att vid utgången av 2003 uppfattas som en av de tre mest attraktiva arbetsgivarna i världen inom läkemedelsbranschen. I Sverige är målet att bli en av de mest attraktiva arbetsgivarna alla kategorier. I en undersökning om arbetsgivarimage genomförd våren 2001 av Image Survey International, blev AstraZeneca i Sverige nummer ett inom läkemedelsbranschen och nummer åtta totalt. Högt på listan över det som är positivt hos AstraZeneca kom intressanta arbetsuppgifter, goda möjligheter till personlig utveckling och kompetensutveckling samt chansen att få arbeta utomlands. -; Konkurrensen om den bästa arbetskraften är tuff, kommenterar Steinar Höeg. Därför fokuserar vi nu starkt på medarbetarna. Ett arbetssätt med mer personliga mål ska införas. Det skiljer sig från den gamla Astra-kulturen, där det historiskt varit en svaghet att inte lyfta fram medarbetarna. Ska vi bli bästa arbetsgivaren måste vi kunna belöna individuella prestationer och människor måste bli synliggjorda. -; Vi bygger den nya företagskulturen på ett antal tydliga värderingar, säger Anders Öhman, personaldirektör i AstraZeneca AB. Respekt för individen, mångfald, öppenhet, förtroende och inbördes stöd. Ett ledarskap genom goda exempel på alla nivåer. Anders Öhman är medveten om att detta är många vackra ord. -; Det gäller att omvandla dem till praktisk handling. Lev som du lär. Det räcker inte med en snygg broschyr. Värderingar behöver man arbeta med kontinuerligt under lång tid. En som snabbt har uppfattat signalerna är konsulenten Jenny Ahlquist. -; Jag känner att jag är företagets ansikte utåt. Det är kul och innebär stort ansvar. Jag var grundskolelärare tidigare och min pedagogiska erfarenhet hjälper mig att få ut företagets budskap. Från lärare till läkemedelssäljare -; det är sådant som Tom och ”snubbarna” i England gillar. AstraZeneca har drygt 11 000 anställda i Sverige. För alla dessa arbetar man nu med konkreta åtgärder för att leva upp till rollen som en förstklassig arbetsgivare. Det handlar om utvecklingsmöjligheter, flexibla förmånssystem och balans mellan arbete och privatliv. Individuella utvecklingssamtal har man arbetat med länge. De personliga utvecklingsmöjligheterna gäller både kontors- och produktionspersonal. -; Ofta satsar företag mycket för att locka till nyanställning. Vi vill fortsätta engagemanget även efter själva rekryteringen, säger Anders Öhman. | Stark forskningsportfölj AstraZeneca har en av världens ledande organisationer för forskning och utveckling. Forskningen bedrivs globalt och totalt arbetar ca 11 000 av AstraZeneca-koncernens 50 000 anställda inom området. Målet är att introducera 2-;3 nya läkemedel varje år. För att nå detta har tuffa forskningsmål satts upp -; antalet kandidatsubstanser ska öka till 15 per år och andelen som blir färdiga läkemedel ska fördubblas, från var tionde till var femte. Varje arbetsdag satsas över 90 miljoner kronor på forskning och utveckling. -; Vi har en av branschens starkaste forskningsportföljer, säger Steinar Höeg. Historiskt sett är det ett resultat av en strategi redan på 1940-talet att satsa på grundforskning vid svenska universitet. En betydande del av koncernens forskning och produktion ligger i Sverige. I Södertälje finns cirka 7 000 anställda, varav 1 500 inom forskning. I Lund finns 1 200 anställda. Forskningen inriktas på andningsvägarna och egenvård. I Mölndal arbetar 1 700 personer och forskning bedrivs inom områdena hjärta/kärl och mage/tarm. AstraZeneca är troligen Sveriges största arbetsgivare för forskarutbildade. Forskningsanläggningar finns även i Storbritannien, USA, Kanada och Indien. Prioriterade forskningsområden är: mage/tarm, hjärta/kärl, cancer, andningsvägarna, centrala nervsystemet (CNS), infektion samt smärtlindring. I Sverige finns produktionsanläggningar även i Strängnäs, Karlskoga och Umeå. Stora anläggningar för kemisk produktion av substanser finns också i Storbritannien, Frankrike och Puerto Rico. Farmaceutisk produktion sker i bland annat i Sverige, Australien, USA, Italien och Kina. | Rättvist marknadsbolag Marknadsbolaget, AstraZeneca Sverige AB, omfattar drygt 500 personer. Huvudkontoret är inrymt i Astras gamla huvudbyggnad i Södertälje. Utanför knuten löpte förr E3:an med den i halktider omöjliga ”Astra-backen”. Mitt i backen ligger nu den stora och vackra personalrestaurangen för hela Snäckviken-området. På snart sagt varje möjlig yta har AstraZeneca expanderat här. Försök till ytterligare markförvärv pågår. Att det handlar om världens femte största läkemedelsföretag märks tydligt. Inom marknadsbolaget är man mån om att de olika orterna blir rättvist behandlade. -; Lund, Mölndal och Södertälje känns som en enhet, säger Ulf Ljungberg. AstraZenecas läkemedel marknadsförs i Sverige av Astra Läkemedel i Södertälje; Hässle Läkemedel och AstraZeneca Onkologi i Mölndal; Draco Läkemedel och AstraZeneca Egenvård i Lund. Steinar Höeg framhåller gärna de olika företagens historiska bakgrund. -; Vi är produkter av historien. Den är viktig. På vår första gemensamma konferens gjorde vi en poäng av hur mycket man kom ihåg från företagens respektive historia. Bolagen har ju varit ledande på olika områden. Zeneca bildades 1993 genom att engelska Imperial Chemical Industries beslöt skilja ut läkemedel från kemidelen. Zeneca har varit ledande inom hjärta/kärlområdet och har lanserat stora produkter som Inderal och Tenormin samt inom onkologi (tumörsjukdomar) Nolvadex, Casodex och Zoladex. Astra bildades 1913 i en disponentvilla i Snäckviken. Staten hade just avskaffat apotekens monopol på läkemedelstillverkning. Bland grundarna fanns Hans von Euler, sedermera Nobelpristagare i kemi. Det djärva målet var att med ett inhemskt läkemedelsföretag ta upp kampen med den tyska och schweiziska importen. Europa kämpade i första världskriget och Astras första fem år blev framgångsrika. Men med en felsatsande ny ägare var Astra nära konkurs redan 1920. Ett försök av regeringen att åter monopolisera läkemedelshandeln blev kortsiktigt räddningen, genom att Astra köptes av statliga Vin- & Spritcentralen. Astras statliga tid slutade 1925 då ett privat konsortium tog över. Från 1929 gick Astra med vinst. Tidigt satsade man på närhet och samarbete med universitet. Det internationella genombrottet kom 1948 med Xylocain. År 1980 tog Seloken över som företagets mest sålda produkt. Losec blev 1996 världens mest sålda läkemedel, 83 år efter att de djärva drömmarna i villan ”bara” gällt att bli oberoende utländsk läkemedelsimport. Astra är latin och betyder stjärnor. De fanns med i det första firmamärket. Kaxigt redan från begynnelsen alltså. Men med Zenecas möjligen mer artigt engelska ”understatement”-stil blir den nya konstellationen tydligen både mer lysande och mer ödmjuk. | Axplock ur historien 1913 Astra grundas. 1914 Astras första läkemedel produceras, hjärtmedicinen Digitotal. 1926 Imperial Chemical Industries, ICI, grundas. Mest färgtillverkning. 1942 Astra köper läkemedelsfabrik i Hässleholm. Den får nya namnet Hässle och flyttas till Göteborg. 1948 Astra lanserar Xylocain för lokal smärtlindring. Används fortfarande över hela världen. 1950-talet Forskningsenheter etableras i Lund och Mölndal. 1966 Världens första betablockerare, Inderal, lanseras av ICI. 1975 Seloken lanseras, den första selektiva betablockeraren. 1979 Den följs av Tenormin från ICI. 1988 Nobelpriset går till Sir James Black, bland annat för upptäckten av betablockerare. Losec lanseras i Sverige. 1996 Losec blir världens mest sålda läkemedel. 1999 Astra och Zeneca går samman. 2000 Lanseras Nexium, uppföljaren till Losec, samt astmapreparatet Symbicort. | Fakta om AstraZeneca Koncernhuvudkontor i London. Huvudkontor för forskning i Södertälje. 50 000 anställda över världen. Forskning i 5 länder. Tillverkning i 19 länder. Försäljning i över 100 länder. Världens femte största läkemedelsföretag. Försäljning 2000: 150,8 miljarder SEK. | Nyckelprodukter Losec: Protonpumpshämmare för syrerelaterade mag-/tarmsjukdomar. Nexium: Den nya protonpumpshämmaren, efterföljaren till Losec. Seloken ZOC: Betablockerare. Arimidex: Aromatashämmare för behandling av framskriden bröstcancer efter menopaus. Casodex: Antiandrogen för behandling av prostatacancer. Atacand: Angiotensin II-antagonist för behandling av högt blodtryck. Pulmicort: Inflammationshämmande medel mot astma (i Turbuhaler). Symbicort: Antiinflammatorisk och snabbverkande bronkvidgande medel i en och samma inhalator. Zomig: Akutbehandling av migrän. Xylocain: Lokalbedövning vid kirurgi och tandvård. | Egenvård Losec MUPS: Tillfälliga besvär av halsbränna och sura uppstötningar. Alvedon: Vid tillfällig feber och värk. | |