Bättre hantering av läkemedelsbrister
Läkemedelsföretag måste skyndsamt säkerställa att rapporter om restnoteringar är korrekta och uppdaterade, och farmaceuter bör ges större möjligheter att direkt på apotek hantera läkemedelsbrister. Det är några av ett flertal åtgärder som behövs för att minska konsekvenserna i Sverige av restnoterade läkemedel, anser LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Under en längre tid har det funnits global kapacitetsbrist på ett antal läkemedel. En av förklaringarna är ökad efterfrågan på läkemedel i många länder som inte kunnat matchas med ökad tillverkning. En annan är att hela kedjan från produktion till patient blivit känsligare för störningar. Detta beror på att alla aktörer – läkemedelsproducenter, grossister, apotek och hälso- och sjukvården – av kostnadsskäl håller mindre lager. Ett flertal internationella initiativ pågår för att förbättra situationen. Bristerna drabbar även svenska patienter negativt. Färre patienter än tidigare får det läkemedel som läkaren förskrivit direkt utlämnat på apoteket.
Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
– Jag vill vara tydlig med att det är läkemedelsföretagen som har det fulla ansvaret för att de läkemedel som behövs i Sverige finns tillgängliga här. Övriga aktörer i läkemedelskedjan ska därefter se till att läkemedlen når fram till patienter och till hälso- och sjukvården, säger Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
LIF är den enda aktören som genomför en detaljerad analys av Läkemedelsverkets restnoteringslista. Den senaste analysen från december 2019 visar att 428 läkemedelsförpackningar för 273 läkemedel vid den tidpunkten var restnoterade. Av dessa kunde cirka 70 procent bytas ut till ett likvärdigt läkemedel eller annan förpackningsstorlek. För ytterligare 15 procent fanns alternativ inom samma läkemedelsgrupp. För övriga finns i de flesta fall alternativa behandlingar.
– Vår analys visar att restnoteringarna i de flesta fall är hanterbara. Men vi är samtidigt medvetna om att restnoteringslistan har ett antal brister. Signaler från apotek och patienter indikerar att alla läkemedelsbrister inte har rapporterats av företagen. Det finns också exempel på att läkemedel som är tillgängliga fortfarande anges som restnoterade. Dessa brister måste åtgärdas av företagen, säger Anders Blanck.
LIF anser att läkemedelsföretagen behöver öka sina ansträngningar och uppmanar alla företag att i ännu högre grad än hittills fokusera på att minska antalet restnoterade läkemedel i Sverige. Företagen måste också skyndsamt säkerställa att alla rapporter till Läkemedelsverket om restnoteringar är korrekta och uppdaterade.
Från den 11 februari kommer läkemedelsportalen Fass visa information om ett läkemedel är restnoterat. Det är en första version av tjänsten, som kommer att utvecklas vidare, i takt med att Läkemedelsverkets tjänst utvecklas. Initiativet via Fass syftar till att underlätta och göra informationen mer tillgänglig för den förskrivande läkaren, liksom för hälso- och sjukvården, apoteken och för allmänheten.
LIF anser att farmaceuter på apotek bör ges större befogenheter att lösa läkemedelsbrister på apotek när dessa uppstår. Regeringen bör snarast ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda och ta fram förslag på utvidgade befogenheter för farmaceuter, i syfte att lösa restsituationer för den enskilde patienten.
– Det finns ingen isolerad lösning för att vi ska säkerställa att patienter i Sverige får tillgång till de läkemedel de behöver. Alla aktörer måste ta ansvar, och myndigheter måste agera skyndsamt för att skapa möjligheter för kloka och praktiska lösningar, säger Anders Blanck.
