LÄSTIPS: Tema Sápmi på Årets Bokmässa i Göteborg
Den samiska litteraturen har sina rötter i en muntlig berättartradition med jojk som grund. Redan på 1600-talet spreds jojkpoesi över Europa som inspirerade flera av den tidens litterära giganter till att skriva. I dag räknas Olaus Sirma som den förste samiske författaren. Sápmi är en av årets två teman på Bokmässan i Göteborg.
Under det rasistiskt tyngda 1900-talet tystnade många samer, men berättelserna dog inte. Litteraturen blev ett vittnesmål och en del av ett motstånd mot kolonialismen. Johan Turis böcker skrevs som ett svar på människors okunskap om Sápmi, och politiska aktivister som Elsa Laula och Karin Stenberg gav ut pamfletter som läses än i dag. Sedan 1970-talet har samisk litteratur varit en del av den globala urfolksrörelsen, som de senaste decennierna gått i fronten i kampen mot klimatförändringarna.
I dag skriver Sápmi om allt från brännande akuta mark- och skogsexploateringar till försoning. Det litterära samtalet tar utgångspunkt i samisk filosofi och världsbild, med författare som Ann-Helén Laestadius, Niillas Holmberg, Elin Anna Labba och Sigbjørn Skåden, men också med klassiska röster som Paulus Utsi och Nils-Aslak Valkeapää. Det är en spännande genreöverskridande litteratur som utmanar normer, tankar och den nordiska självbilden. Musik, film och duodji lyfter Sápmis berättande direkt till internationella scener genom konstnärer som Britta Marakatt-Labba och Joar Nango.
Temat Sápmi belyser hela den samiska litteraturens kraftfulla mångfald. Det arrangeras i samarbete med kulturinstitutionen Tjállegoahte och författarföreningarna Bágo och Sámi Girječálliid Searvi, som är 2024 års hedersgäster på Bokmässan.
