En miljard till cancerforskningen

Nu är det klart vilka forskare som får forskningspengar från Cancerfonden. Fler än 200 forskningsprojekt får stöd och kommer att kunna förflytta forskningsfronten inom alla områden från att förebygga till att bota cancer och att kunna leva med god livskvalitet.

Cancerfondens forskningsnämnd har nu fattat beslut om att bevilja forskningsanslag om 887 miljoner kronor till forskningsprojekt, kliniska studier och planeringsgrupper. Tillsammans med tidigare beviljade medel i år innebär det sammanlagt beslut om forskningsanslag för en miljard kronor. Det största beloppet någonsin.

– Det är helt fantastiskt att vi under 2024 har kunnat fatta beslut om att dela ut en rekordstor summa på hela en miljard kronor till betydelsefulla forskningsprojekt över hela landet. Trots ett år fyllt av utmanande händelser som påverkat både samhällen och enskilda individer, har människor fortsatt att stödja svensk cancerforskning.

– Det är tack vare deras gåvor som vi nu kan finansiera de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

 

 

Det forskarna vill forska om just nu
Forskarna väljer själva vad de vill forska om och Cancerfondens forskningsnämnd väljer ut den bästa forskningen bland de ansökningar som kommit in. Precisionsmedicin är ett område som varit hett i några år och som fortsätter vara det. Precisionsmedicin gör det möjligt att ge varje patient en behandling som passar just den individen och tumören.

Forskning med hjälp av AI är också populärt och används för att ta sig an problem med att upptäcka och behandla cancer.

I år ser Cancerfonden att allt fler forskare även vill forska inom området leva väl eller så kallad vårdvetenskaplig forskning. Den forskningen handlar om att göra det möjligt att minska biverkningar och öka livskvalitet under eller efter cancer.

167 miljoner till dyr forskning

I år gör Cancerfonden också en särskild satsning på kliniska behandlingsstudier där nya metoder och behandlingar testas på människor under kontrollerade former. Forskningen är helt avgörande för att veta att de nya metoderna verkligen fungerar även efter att de lämnat laboratoriet.

Men kliniska studier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu beviljar Cancerfonden 167 miljoner kronor till kliniska studier.

– Vi har länge sett att kliniska studier är ett område som är eftersatt och vi vill stärka den kliniska forskningen och bidra till att öka antalet kliniska studier i Sverige. Det är avgörande för att vi ska kunna utveckla och förbättra cancervården och se till att framgångsrik forskning kommer patienterna till gagn i ett så tidigt skede som möjligt, säger Malin Sund.

Nya sätt att leverera läkemedel

En av de som får anslag på 3,75 miljoner kronor är Samir El Andaloussi.

Han forskar om ett helt nytt sätt att få läkemedel att nå fram till tumörer och utöva sin effekt på exakt rätt plats i kroppen. Det här är viktigt för att göra behandlingar mer effektiva samtidigt som biverkningarna begränsas.

Han använder sig av mycket små så kallade vesiklar, det vill säga membranbubblor som cellerna släpper ifrån sig.

Med hjälp av fiffig ingenjörskonst kan han och hans kollegor manipulera vesiklarna så att de kan bära med sig läkemedel, söka upp tumörceller och börja verka exakt på den plats i kroppen där det är tänkt att läkemedlet ska ha effekt.

Till exempel skulle metoden kunna användas vid hudcancerformen malignt melanom.

– Det här kan användas på många sätt, till exempel kan vi förse vesiklarna med immunterapi. Jag hoppas att vi ska kunna börja testa det här på patienter inom några år och att vi då ska kunna få behandlingar som är effektiva men som har mindre biverkningar, säger Samir El Andaloussi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet.

Hälsosamma levnadsvanor hos unga med funktionsnedsättning

Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings universitet, får tre miljoner kronor för att utveckla ett digitalt verktyg som främjar hälsosamma levnadsvanor bland unga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet är ett viktigt steg i kampen mot cancer och andra livsstilssjukdomar för en ofta marginaliserad grupp i samhället.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att drabbas av cancer och andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma.

Det forskningsprojekt som Ulrika Müssener leder syftar till att stödja unga personer med intellektuell funktionsnedsättning att öka sin fysiska aktivitet, minska stillasittandet och göra mer hälsosamma matval.

– För oss är det här inte bara ett forskningsprojekt, utan en chans att göra verklig skillnad för en grupp som ofta hamnar utanför hälsofrämjande insatser. Förutom att förbättra hälsan på individnivå kan resultaten från projektet bidra till ett långsiktigt förebyggande av cancer, säger Ulrika Müssener, forskare vid Linköpings Universitet.

Forskning om spridd bröstcancer

Barbro Linderholm vid Göteborgs universitet får 12 miljoner kronor i vår särskilda satsning på kliniska behandlingsstudier. Hon bedriver en studie på patienter med spridd bröstcancer men där spridningen till andra organ fortfarande är relativt begränsad.

Patienterna som deltar i studien delas in i två grupper. Den ena gruppen får standardbehandling med läkemedel som kan lindra symtom och förlänga livet. Det får den andra gruppen också, men dessutom ett tillägg av så kallad stereotaktisk strålbehandling. Det är strålning som är riktad och kan ges på ett begränsat område så att biverkningar kan hållas nere.

Tidigare internationell forskning har inte kunnat ge klara besked om det är bra att lägga till strålbehandlingen vid bröstcancer.

– Behandlingen med stereotaktisk strålning i den här patientgruppen har smugit sig in i vården och används ibland fast den inte rekommenderas i vårdprogrammet. Vi behöver forska och veta att behandlingen gör nytta innan den används, det är annars stor risk för att sjukvården inte blir rättvis.

– Det är också viktigt att vi inte utsätter enskilda patienter för en behandling om vi inte är säkra på att den gör livet bättre för dem, säger Barbro Linderholm, docent i onkologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon tillägger:

– Vi kommer att samarbeta med flera andra länder och det här anslaget är helt avgörande för att kunna genomföra studien.

Forskning om prognos vid prostatacancer

Allt fler äldre män får prostatacancer och i de flesta fall är prognosen god. Men inte alltid – och ett stort problem är att det är svårt att på förhand skilja ut aggressiva tumörer från de som är mer beskedliga och därmed kunna anpassa behandlingen. Anders Bjartell vid Lunds universitet får 7,5 miljoner kronor för att forska om detta.

I forskningen söker han efter så kallade biomarkörer som kan skvallra om hur allvarlig en cancer är. En biomarkör kan finnas i blodet eller i vävnader och det kan till exempel vara ett protein eller ett förändrat genuttryck.

Nu är målet att använda AI för att koppla ihop data från mikroskopbilder, blodprover, magnetkamera och PET CT bilder med mera för att bli bättre på att förutsäga prognos och lämpligaste behandling för en enskild individ.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till att patienterna med aggressiv cancer tidigare får tillgång till bättre behandling. Så att fler män med prostatacancer lever längre med hög livskvalitet, säger Anders Bjartell, överläkare och professor vid avdelningen för translationell cancerforskning, Lunds universitet.

Projektanslag  – så fördelas pengarna  

• Karolinska Institutet – 285,35 miljoner
• Uppsala universitet – 129,3 miljoner
• Göteborgs universitet – 102,45 miljoner
• Lunds universitet – 104,6 miljoner
• Umeå universitet – 31,35 miljoner
• Stockholms universitet – 26,95 miljoner
• Linköpings universitet – 21 miljoner
• Kungliga tekniska högskolan – 12,6 miljoner
• Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner
• Sophiahemmet – 1,6 miljoner

Totalt: 718, 2 miljoner  

Klinisk behandlingsforskning – så fördelas pengarna 

• Karolinska Institutet – 84 miljoner
• Göteborgs universitet – 29 miljoner
• Lunds universitet – 22 miljoner
• Uppsala universitet – 32 miljoner

Totalt: 167 miljoner

Sammanlagt en miljard

Utöver projektanslag, anslag till kliniska behandlingsstudier och planeringsgrupper har Cancerfonden tidigare under året fattat beslut om bidrag till tjänster, kongresser och resor. Tillsammans blir det en miljard som satsas på cancerforskning.

Här finns alla beslut om anslag.