Internationell karriär i läkemedelsindustrin
I våras presenterade tidskriften Affärsvärlden en lista med ”20 svenskars utländska toppjobb i läkemedelssektorn”. Bland dessa personer fanns Anders Tullgren på Bristol-Myers Squibb (BMS), som Gunilla Andersson, Almitra arbetat med för många år sedan. Artikeln väckte hennes nyfikenhet kring ledarskap i internationella miljöer, vilket ledde till att hon bokade en lunchintervju med Anders Tullgren när han besökte Stockholm.
Sedan drygt två år bor och verkar Anders Tullgren i London där han ansvarar för BMS:s interkontinentala region, vilket innebär hela världen utom USA, Västeuropa, Japan, Australien och Kanada. Regionen har en omsättning på cirka 20 miljarder SEK och runt 5.000 anställda i länder som exempelvis Kina, Ryssland, Korea, Indien, Saudiarabien, Brasilien, Argentina och Mexiko. Han lämnade Sverige redan 1998, med ett kort återbesök 2003 till 2005, och har sedan dess bott i England, Frankrike, Tyskland, USA, Danmark och Norge. Det låter otroligt spännande med alla dessa länder, men hur leder man organisationer som befinner sig i så vitt skilda kulturer?
– Genom att vara tydlig, men samtidigt väldigt lyhörd och genuint intresserad av personer från olika länder och kulturer. Jag försöker alltid ställa mig själv frågan vad jag kan lära mig av personer från andra kulturer. Mångfalden som vi har i det interkontinentala teamet är vår styrka. Det starkaste teamet bygger man när man har så mycket mångfald som möjligt och där man skapar en kultur där alla bidrar och man tar till vara på allas olika kompetenser och erfarenheter.
Vad tycker du att man som svensk bör tänka på när man arbetar i internationella team?
– Det viktigaste är att alltid vara nyfiken och intresserad av att lära sig nya saker. Allt är inte som i Sverige, men det kan vara bra ändå! Samtidigt tror jag att det är viktigt att man är sig själv i stor utsträckning och inte försöker vara någon man inte är. Jag brukar tänka på att vara mig själv till 80 procent, medan resterande 20 procent måste jag kunna förändra beroende på den kultur jag för stunden verkar i. Jag har behövt anpassa mitt ledarskap en del beroende på om jag har arbetat i Skandinavien, Tyskland, USA, Frankrike eller som nu i England. Jag tror dock det finns några universella egenskaper som är bra att ha när man är chef och det är att vara fokuserad, lyhörd och genuint intresserad av människor. Jag uppfattar att vi i Sverige har en stark icke-hierarkisk konsensuskultur. Men tendensen att alltid söka konsensus kan ibland göra oss långsamma
att fatta beslut, vilket är något man som svensk måste vara medveten om. De flesta svenskar är mycket lojala, plikttrogna och gillar teamwork vilket gör att vi ofta arbetar bra i olika internationella team.
