Ny teknik för ökad följsamhet
Ny teknik för ökad följsamhet
Läkemedel är ett fantastiskt verktyg för att hjälpa människor att leva längre, mer välmående och friskare liv. Dock finns det en hake kopplat till dem; de funkar inte om du inte tar dem på rätt sätt och i rätt tid.
Inom sjukvården lägger vi mycket tid på att hantera patienter som haft problem med sin medicinering då ca 8 procent av alla sjukhusinläggningar beror på bristande följsamhet till medicineringen.1 Det finns även de som hävdar att 8 procent är lågt räknat. Enligt en rapport av strategikonsulterna McKinsey skulle ca 60 procent av dessa sjukhusinläggningar kunna förebyggas.2 Internationellt lyfts statistik fram som visar entydigt att mer än varannan person med långtidsmedicinering inte är följsam.3 Även om flertalet människor antar att detta primärt handlar om äldre och dementa, är det inte så. Vi är alla, oavsett kön, ålder och härkomst, dåliga på att ta våra mediciner på rätt sätt. Det kan exempelvis handla om en penicillinkur som du avbryter i förtid för att du känner dig frisk. Det som dock förvånar många är att även cancerpatienter
och de som genomgått transplantationer har låga följsamhetsnivåerna på ca 60 respektive 75 procent. Grupper som kan antas vara högmotiverade att vara följsamma till sin medicinering. Den låga följsamheten skapar givetvis ett lidande hos varje enskild individ, men det innebär också stora ekonomiska påfrestningar på samhällsekonomin. En amerikansk studie visar att för varje dollar som spenderas på läkemedel, lägger man också en dollar för att täcka de kostnader som bristande läkemedelsanvändning orsakar. I Sverige motsvarar detta en kostnad på ca 24,5 miljarder SEK varje år.4 Anledningarna till bristande följsamhet kan vara många, men glömska och okunskap om sin medicinering anses vara de vanligaste och viktigaste orsakerna. I Sverige ser McKinsey att ca 3 miljarder SEK kan sparas enbart genom att stötta patienter i att ta rätt medicin vid rätt tid. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna och lidandet finns det också en stor utmaning för läkemedelsbolagen. Med ständigt ökande kostnader för utveckling av nya preparat och flertalet nya mediciner inom orphan drugssegmentet blir många läkemedel väldigt dyra. Historiskt har läkemedelsbolagen satt ett pris i samspråk med betalaren, TLV i Sverige, och sedan har detta följts upp, men i större utsträckning börjar vi se fler betalare som vill införa en ”pay-per-effect”-modell, det vill säga att läkemedelsbolagen enbart får behålla sitt pris om läkemedlet påvisar effekt. Redan nu finns det ett antal mediciner som ersätts på detta sätt och det kommer att bli fler i och med att det blir ett tydligt sätt att dela på risken mellan läkemedelsbolagen och betalarna. Det blir dock ännu viktigare att de som förskrivs medicinen faktiskt tar den, eftersom tabletter inte har någon effekt om de inte tas och en ”pay-per-effect”- modell kan innebära att läkemedelsbolaget behöver sänka sitt pris på tabletten. En rapport som gjorts av bland andra strategikonsulterna Capgemini visar att läkemedelsbolagen globalt sett förlorar ca 5.600 miljarder SEK i intäkter årligen på grund av dålig följsamhet, en kostnad som kommer att fortsätta att öka om inte bolagen börja stötta sina användare på ett bättre sätt.
