Hållbarhet och kommunikation i läkemedelsindustrin
Hållbarhet och kommunikation i läkemedelsindustrin
Att arbeta med hållbarhet ses inom många branscher som en hygienfaktor. På grund av lagstiftning, värdet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och konkurrensfaktorer lägger många företag stora resurser på hållbarhetsrapporter och att kommunicera ut sitt arbete med miljö och sociala frågor. För läkemedelsindustrin ser det inte ut så. Kommuner och landsting lägger ofta stor vikt vid pris vid upphandlingar. Nya riktlinjer kring offentlig upphandling och FN:s 17 Globala mål kan dock innebära en ny tid för läkemedelsindustrin. Det skriver Tina Österlind och Johan Holmer, Gullers Grupp.
På ett FN-toppmöte i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de 17 Globala målen för hållbar utveckling. Huvudfokus i de globala målen är social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. I Sverige har regeringen instiftat en delegation för att arbeta med Agenda 2030 och de globala målen, Agenda 2030-delegationen. Uppgiften är att se till att Sverige möter de globala mål som har satts upp.
Ann-Sofie Hörlin,
expert på strategisk hållbarhet på kommunikationsbyrån Gullers Grupp menar att de 17 Globala målen kommer att påverka offentlig sektor och upphandlingar framöver.
– Även läkemedelsindustrin bör se över sina hållbarhets- och affärsmål och anpassa dem efter de 17 Globala målen som skall nås till 2030. De ger en bra riktlinje efter som det nationella genomförandet inkluderar kommuner och landsting liksom statliga myndigheter och Regeringskansliet. Det är här som arbetet med de nya utvecklingsmålen måste ske i praktiken. Kan läkemedelsföretagen hjälpa upphandlande myndigheter i denna utmaning ses det som mycket positivt.
