Interimanalyser – ”a free lunch”?
Interimanalyser – ”a free lunch”?
I förra numret av PI skrev Anna Törner, statistiker, om att det vore önskvärt att kunna modifiera studier medan de pågår och presenterade en del grundläggande koncept. I denna artikel tar hon upp exempel på hur man kan göra studier adaptiva med hjälp av interimanalyser.
Det är svårt att lyckas med kliniska studier. Många företag tävlar om att komma först i mål med nya behandlingskoncept, myndigheternas krav blir hela tiden större och samtidigt skenar kostnaderna för kliniska studier. Ändå är behovet av nya läkemedel stort, både i nischade patientpopulationer men också inom flera medicinska fält såsom onkologi och infektionsmedicin. Det gör att vi måste tänka nytt. Det finns många möjligheter att göra en klinisk studie mer flexibel för att om möjligt nå målet snabbare och säkrare. Interimanalyser är ett sätt att bygga in en viss flexibilitet i kliniska studier och om en ny behandling är väldigt effektiv kan den snabbare göras tillgänglig för patienter eftersom man då kan stoppa studien i förtid.
Exakt VAD är en interimanalys?
En interimanalys är en planerad analys som görs någon gång under den kliniska studien medan studien pågår, innan den finala analysen. Analysen kan omfatta säkerhetsdata (biverkningar) och/eller en eller flera av de viktigaste effektparametrarna. Målsättningen med en interimanalys är att den skall kunna leda till någon form av beslut, till exempel att studien stoppas eller att man avslutar dosarmar med högre eller lägre dosering.
Varför gör man interimanalyser?
En interimanalys ger möjligheter att modifiera studiedesignen medan studien pågår. En möjlig modifikation innebär att studien stoppas, antingen för att skillnaden i behandlingseffekt är så stor att det är onödigt att fortsätta, effekten har redan bevisats övertygande (väldigt högsignifikant, alltså lågt p-värde) eller att man redan vid interimanalysen ser att studien sannolikt inte kommer att kunna visa någon skillnad – då stoppar man för ”futilitet” – meningslöshet. En studie, eller enstaka dosarmar, kan också stoppas på grund av att en högre/lägre dos ger mer biverkningar och/eller lägre effekt. En annan målsättning kan vara att slutgiltigt bestämma studiens storlek – hur många patienter som skall rekryteras – och man använder interimanalysen för att beräkna lämpligt patientantal. Mer om detta längre fram!
Finns det nackdelar med interimanalyser?
Visst låter det bra med interimanalyser och man kan ju undra varför det inte görs jämt, flera gånger under varje studie! Då kan man ju omedelbart stoppa en studie när effekten antingen är tillräckligt övertygande eller när det blir tydligt att studien inte kommer att kunna ge några signifikanta resultat. Det enkla svaret är att alla interimanalyser ”kostar”, inte bara pengar och arbete utan också power, statistisk styrka. Ju fler analyser, desto större risk att man förlorar statistisk styrka så att studien inte kommer att visa signifikanta resultat vid slutanalysen. Trots detta så överväger ofta nyttan och väldigt många studier planerar för någon typ av interimanalys.
