Är nya regler kring prissättning och finansiering av läkemedel att vänta?
Läkemedelsutredningen presenterade i vintras sitt slutbetänkande beträffade bland annat finansieringsansvaret för läkemedel i förmånerna. Utredningens övergripande syfte var att utreda hur man, genom att vidareutveckla befintliga regler och system, kan öka samhällsnyttan och minska kostnader som staten har för läkemedel. Nu har remissinstanserna lämnat sina synpunkter på förslagen, vilka bemött betänkandet med blandad kritik. I denna artikel sammanfattas huvuddragen i betänkandet och några av remissvaren.
Läkemedelsutredningen tillsattes redan 2016 med främsta syfte att se över finansieringsansvaret för förmånsläkemedel. Den senaste specifika översynen dessförinnan gjordes 1998, varför detta av många har varit en efterfrågad översyn. Läkemedelsutredningen presenterade i december 2018 sitt slutbetänkande ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel” (SOU 2018:89). Slutbetänkandet har varit ute på remiss under våren och svaren har inkommit fram till maj 2019. Ändringar rörande finansieringen av läkemedel Utredningen föreslår ändringar i hur läkemedel finansieras på statlig nivå. I dag finns ett särskilt bidrag som går från staten till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna, det så kallade läkemedelsbidraget. Enligt förslaget ska detta bidrag istället ingå i det generella statsbidraget som staten lämnar till landstingen. Detta förslag har blivit mycket kritiserat i remissvaren. Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har lyft fram att regionerna med detta förslag kan tvingas prioritera mellan rörliga kostnader för läkemedel och fasta kostnader för personal och lokaler och att det då finns en risk att patienter inte kommer få tillgång till nya effektiva läkemedel. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är kritiska, då de ser en stor risk att resurserna för läkemedel inte har förutsättningar att utvecklas på samma sätt som samhällsutvecklingen i övrigt om det inte säkerställs att uppräkning kommer att ske. Både Vårdförbundet och Svenska Läkaresällskapet är dock i stort positiva till förslaget. Läkaresällskapet ser förslaget som en förutsättning för att hälso- och sjukvårdslagens krav på prioritering utifrån vårdbehov
– och inte utifrån teknik – ska kunna uppfyllas.
