NLSDays 2019 – Nordisk life science för framtiden – kraften ligger i mötet
Det är en familjär känsla, lite av en klassåterträff, man upplever på Malmömässan. NLSDays styrka är dess partnering-upplägg, och den nya plattformen för möten imponerar. Men det är inte bara bakom de gula skynkena som magin händer. Vid utställningsbåsen, kring de runda borden, över en kaffe, i direkt anslutning till podierna – ja överallt
– ser man människor som samtalar, nätverkar och öppnar upp för partnerskap. Samarbete är katalysatorn för organisatörerna och deltagarna när de under NLSDays 2019 tillsammans strävar efter att hitta lösningar för framtidens hälso- och sjukvård med nya angreppssätt inom spetsforsknin
Vad var det då som hände, på Malmömässan, den 10–12 september? Efter att Helena Strigård, nytillträdd vd på SwedenBio öppnat konferensen, inleddes NLSDays 2019 med ett mycket uppskattat politiskt inlägg om framtida life sciencesatsningar. Statssekreterare Niklas Johansson lyfte det faktum att Sverige är själva hjärtat av real world data (RWD) och att ett av regeringens strategiska fokus ligger just i att använda landets unika RWD-resurser, det vill säga alla olika register, ännu mer för forskning, utveckling och uppföljning. Vidare fastställer han att samarbete och partnerskap är Sveriges USP (unique selling point) och om vi vill fortsätta vara en konkurrerande kraft måste vi vara öppna för förändring och samarbete. Som starkast blir vi om vi går samman i den nordiska regionen, vi är måhända små men spelar alla i en högre division när det kommer till life science och innovation, avslutar Niklas Johansson.
Nästa anhalt på agendan var finansiering av nordisk life science, en populär programpunkt. Att kapitalanskaffning genom privatkapital, riskkapitalister och affärsänglar har minskat i betydelse låg till grund för diskussionerna. Å andra sidan inbjuder den unika svenska aktiekulturen – ett högt direktägande av aktier – till ett ökat antal börsnoteringar. Även så kallade mjuka finansieringskällor har ökat, det vill säga anslag från statliga verksamheter av typen Vinnova och Almi och europeiska stödprogram av typen Horizon 2020, enligt en rapport från SwedenBio. Att gå till börsen har blivit ett attraktivt alternativ till det privata riskkapitalet för de svenska life science-bolagen och många tillväxtbolag kan också känna sig nödgade att börsnoteras i ett alltför tidigt skede för att kunna finansiera sin fortsatta tillväxt. En börsnotering ställer dock ytterligare krav på bolaget i form av tyngre administrativt understöd internt. Det behövs en mogen organisation som kan hantera både affärsutveckling och omvärldshändelser som kan komma att påverka bolagets värde.
Här finns det hjälp att tillgå, och åter lyfts frågan om partnerskap och samarbete. En extraordinär forskare eller innovatör är inte per default en given affärsledare, men det finns företag som kan bistå i förberedelserna för en börsnotering alternativt vid anskaffning av riskkapital, får vi veta. Insikt är en mognad i sig – man ska inte börsnoteras bara för själva börsnoterandets skull. Tidigt i programmet lyftes även vikten av att patientens röst bör utgöra en integrerad del av utvecklingsprocessen. Ämnet kom upp under flera presentationer under NLS-dagarna, i sammanhang som AI, patientrapporterade utfallsmått och den viktiga uppföljningen. Då flera forskningsfält börjar inkludera patienter som forskningspartners blir diskussionen intressant och väldigt relevant då de berörda är med på scen. Som Thomas Magnusson från patientorganisationen DiOS, Diabetes Organisation i Sverige, uttryckte det: ”Det känns ibland som ni pratar om oss och inte med oss”. Patienter behöver tidigt utbildning om sjukdomen efter att de har fått sin diagnos. Med vetskapen att de själva har ett stort ansvar för sin hälsa och eventuella komplikationer, behöver de kunskap om hur de ska leva och stöd för att kontinuerligt kunna följa upp sitt hälsotillstånd.
