Viktigt att studera prissättningen på läkemedel
David Granlund, docent vid Umeå universitet, har studerat hur prissättningen på patentskyddade receptbelagda läkemedel fungerar. I en forskningsrapport utförd på uppdrag av Konkurrensverket konstaterar han bland annat att det är viktigt med ett stort antal konkurrenter för att pressa priserna.
Här berättar David Granlund mer om den nyligen publicerade uppdragsforskningsrapporten Konkurrens mellan patentskyddade läkemedel.
David, kan du säga något om bakgrunden till forskningsrapporten? Vad är syftet?
– Fyra femtedelar av kostnaderna för receptläkemedel i Sverige utgörs av kostnader för patentskyddade läkemedel och priserna på dessa är relativt höga i ett europeiskt perspektiv. Därför är det viktigt att studera hur prissättningen av dessa läkemedel fungerar. Syftet med rapporten är dels att studera hur priserna påverkas av antalet konkurrenter som säljer terapeutiska alternativ, det vill säga andra läkemedelssubstanser som är ämnade för samma eller liknande medicinska diagnoser. Dels är syftet att studera hur priserna påverkas av parallellimporterade produkter, som är läkemedel som tillverkarna sålt till andra länder inom det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES) och som parallellimportörer köper upp till marknadspris och säljer i länder där priserna är högre.
Kan du ge några exempel på frågor som tas upp i rapporten?
– En fråga är hur effekten av ytterligare en konkurrent beror på det initiala antalet konkurrenter, exempelvis om priserna påverkas mer av att få en första konkurrent eller en femte konkurrent som säljer terapeutiska alternativ. En annan fråga är om storleken på besparingarna som parallellimport gett skiljer sig mellan en period när parallellimportörer endast kunde konkurrera med officiella priser som var lika för alla apotek och en senare period där parallellimportörer och läkemedelstillverkare kan ge rabatter till apoteken.
Vilka är rapportens målgrupp?
– Målgruppen för rapporten inkluderar dels personal på departement samt myndigheter, såsom Konkurrensverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, och Läkemedelsverket, som arbetar med frågor som berör konkurrensen på läkemedelsmarknaden. Resultaten kan även vara av intresse för riksdagsledamöter som ska ta ställning till frågor som har stor betydelse för parallellimport av läkemedel, exempelvis om rabatter till apotek ska förbjudas, vilket föreslogs i utredningen Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89), eller om sex månaders lagerhållning av läkemedel även ska gälla parallellimport, vilket föreslogs i utredningen En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19).
Vilka är de viktigaste resultaten i din rapport?
– Parallellimport sänker kostnaderna med i snitt över en halv miljard kronor per år och jag bedömer att storleken på besparingarna inte påverkats nämnvärt av att läkemedelsföretag får ge apoteken rabatter på patentskyddade läkemedel. Rabattmöjligheten har dock lett till att huvuddelen av besparingarna direkt tillfaller apoteken, som därmed har fått starkare incitament att konkurrera om kunder genom att erbjuda bättre service och längre öppettider.
Konkurrens från terapeutiska alternativ leder till statistiskt signifikanta prissänkningar när antalet konkurrenter överskrider sju. För att pressa priserna är det därför viktigt med ett stort antal konkurrenter, men det kan även vara möjligt att stärka konkurrensen vid ett lägre antal konkurrenter genom att förlänga prisperioderna. Detta skulle göra att priserna är låsta för en större del av patienters förväntade behandlingsperiod, vilket gör det mer motiverat för läkare att ta hänsyn till priserna när de väljer mellan terapeutiska alternativ.
