3 för 2 på Hemtex och hur effektiva är egentligen covidvaccin?
”Hundra kronors rabatt om du handlar för minst 400 kronor”. Det flesta av oss fattar intuitivt att detta nästan alla gånger är en sämre deal än ”25% rabatt på ditt köp” – undantaget förstås om man råkar handla för precis 400 kronor då rabatten blir precis likvärdig. Ingen behöver förklara för oss att hur fördelaktigt 100 kronors kostnadsreduktion är, beror helt på hur stort det totala köpet är.
En parallell är den klassiska ”3 för 2 – billigaste på köpet” som förstås är förmånligare för butiken, generellt, än att erbjuda 33 procents rabatt. En prisreduktion i form av ”en produkt gratis” motsvarar en absolut prisreduktion och en reduktion i procent en relativ prisreduktion. Hur kan det komma sig att detta blir så mycket krångligare att förstå när vi kommer till effekt av läkemedel? För att inte prata om effekt av covidvaccin. Pandemin har varit en outtömlig källa till ”underhållning” för oss siffernördar som förfasas över hur viktiga skattningar av läkemedelseffekt och sjukdomsstatistik förvrängs till oigenkännlighet. Lika kul är det förstås inte för läkemedelsföretagen som på ett mycket oseriöst sätt anklagas för fusk och ohederlighet.
Ganska nyligen sändes ett avsnitt av Framgångspodden där en hjärnforskare och föreläsare hävdar att vaccinen har låg effekt; endast 0,84 procents reduktion i risken för infektion, en reduktion från 0,88 hos de ovaccinerade till 0,04 hos de vaccinerade. Implicit (eller faktiskt ganska direkt) anklagas läkemedelsindustrin för fusk och ohederlighet.
Som bakgrund för resonemanget presenteras siffor från en av Pfizers studier med cirka 18.000 patienter som fick vaccin och 18.000 patienter som fick placebo. För kliniska studier där man registrerar ”händelser”, till exempel antal personer som får covid, är statistisk styrka, det vill säga möjligheten att utvärdera om ett nytt läkemedel eller vaccin är effektivt, främst kopplad till hur många personer som upplever den händelse vi är intresserade av. I början av pandemin var smittspridningen låg, bland annat relaterat till restriktioner och försiktighetsåtgärder samt att risken att få covid var ganska låg, jämfört med det scenario vi upplevt under vintern med omikron-varianten som sprider sig som vinterkräksjuka på dagis. I den svåra situation vi hade då det var viktigt att få fram vaccin, prioriterade läkemedelsbolagen snabb utveckling och för att kompensera för den låga absolutrisken att smittas under denna tidspe riod valde man att göra stora studier för att på så sätt få tillräckligt många fall och därmed statistisk styrka.
