Melvin R. Goodes-priset tilldelas 2024 professor Henrik Zetterberg

The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) delar för tionde året ut det prestigefyllda priset Melvin R. Goodes och 2024 tilldelas priset Dr Henrik Zetterberg, för sin forskning inom Alzheimers sjukdom. Priset delas i Stockholm under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.

Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg är en pionjär inom Alzheimers området och har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Henrik Zetterberg och hans team har utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers, som har visat att amyloidpatologi föregår tau-patologi med cirka fem år, förändrad amyloidhomeostas i hjärnan är uppenbar i presymptomatiska stadier av sjukdomen, och värdet av Alzheimers biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen. Professor Henrik Zetterberg har publicerat mer än 800 vetenskapliga artiklar och tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Melvin R. Goodes-priset, varje år hedrar detta pris en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen.

Läs mer om detta prestigefyllda evenemang och boka din plats via länken här.

 

Här nedan kan du läsa en intervju med Henrik Zetterberg, som gjorts av Göteborgs Universitet.

Henrik Zetterberg, grattis till årets Melvin R. Goodes Prize, ett internationellt pris som delas ut av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation.

Hur känns det att få det här priset?

– Det är så himla kul! Vårt arbete handlar om att ta fram objektiva och kvantitativa tester för att mäta graden av hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom och andra demensorsakande sjukdomar. Det fantastiska är att markörerna verkligen fungerar, vilket många forskarkollegor och diagnostikaföretag världen över nu har konfirmerat. Vi har även arbetat mycket med att hjälpa andra lab att kvalitetssäkra sina mätmetoder. Jag tror att det är detta arbete sammantaget som har lett till priset. Och det är förstås ett lagarbete, som alltid i forskningen.

Vad tycker du är mest inspirerande i din egen forskning just nu?

– Det är dels att se hur vi på ett så bra sätt som möjligt kan föra in alzheimertesten i blod i praktisk sjukvård, dels att ta fram bättre markörer för andra demensorsakande sjukdomar.

Hur går det i arbetet mot läkemedel för Alzheimer inom fältet i världen?

– Det går framåt med stormsteg. Vi tar inte fram egna läkemedel, men de tester som vi har varit med om att utveckla används i nästan alla kliniska prövningar för att utvärdera om läkemedelskandidaten är effektiv eller inte.

– Trots att det i USA nu godkända läkemedlet lecanemab är en svensk uppfinning av Lars Lannfelt och hans forskarlag i Uppsala ligger vi efter i Europa. Läkemedlet är inte godkänt hos oss ännu och det är så sorgligt att det dröjer. Lecanemab är inget definitivt botemedel, men gör verkligen något bra för att bromsa sjukdomsprocessen och kanske, om man kommer in riktigt tidigt, stoppa upp den.

– Det är även roligt att se andra kliniskt relevanta genombrott i det neurodegenerativa fältet, exempelvis livräddande behandlingar mot sjukdomar som spinal muskelatrofi och Hunters sjukdom och även lovande behandlingsframsteg inom ALS och pannlobsdemens. Vi befinner oss i en extremt spännande tid i detta fält!

AV: ELIN LINDSTRÖM

Foto: Johan Wingborg