Utveckling och beredskap – trender i Läkemedelsverkets omvärldsrapport
Fortsatt positiv utveckling inom nya behandlingar, ökade krav på lagerhållning och fokus på konkurrenskraftiga kliniska prövningar. Det är tydliga trender i Läkemedelsverkets årliga omvärldsrapport.
En av trenderna som lyfts i Läkemedelsverkets omvärldsrapport är den fortsatt positiva utvecklingen inom nya behandlingar. Foto: Johnér
– Samverkan i EU och globalt kommer att bli avgörande för hur vi lyckas möta de hot vi ser, mot folkhälsan och mot stabiliteten i vår omvärld. Det beredskapsarbete som nu pågår i Sverige är viktigare än någonsin. Samtidigt ser vi en explosionsartad utveckling av nya behandlingar, kommenterar generaldirektör Björn Eriksson.
Utveckling av nya behandlingar
Utveckling av avancerade terapier och biologiska läkemedel inklusive vacciner ökar, både inom human- och veterinärmedicinen. Behandlingar blir alltmer individualiserade, såsom vissa läkemedel för avancerade terapier. Statistik från EMA visar på att ansökningar inom terapiområdena onkologi, hematologi och neurologi kommer fortsatt att vara aktuella. Infektions- och inflammatoriska sjukdomar, demenssjukdomar och oftalmologi är andra centrala områden.
Försörjningsberedskap och lagerhållning en viktig samhällsfråga
Erfarenheterna från pandemin och numera också den geopolitiska situationen har lett till omfattande diskussion om Sveriges försörjningsberedskap rörande läkemedel och medicintekniska produkter. En trend är att bygga lager i samhället på flera olika nivåer. Statliga utredningar föreslår utökade krav på apotekens lagerhållning, ökad hemberedskap, en lag om lagerhållningsskyldighet och inrättandet av statliga säkerhetslager. Andra länder ser ett ökat behov av lagerhållning på olika nivåer för att öka sin beredskap och säkerställa läkemedelstillgänglighet.
Bättre förutsättningar för kliniska prövningar
Förutsättningarna för kliniska prövningar behöver förändras. Utredningar visar tydligt på behovet av att nationellt samla kliniska prövningar och skapa en effektiv infrastruktur, som också avlastar en redan överbelastad hälso- och sjukvård. Det kommer att krävas ansträngningar för att öka antalet kliniska prövningar där flera aktörer måste samverka för att överbrygga klyftan mellan forskning, sjukvård och marknad. Nära samverkan mellan hälso- och sjukvård, företag och universitet och högskolor är en förutsättning för att kliniska prövningar ska kunna genomföras på bästa sätt.
