Ny forskning förklarar skillnader mellan mäns och kvinnors immunförsvar
I en ny studie publicerad i Nature kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.
Det är väl känt sedan tidigare att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar. Skillnaderna regleras både av gener och av könshormoner. Immunologiska jämförelser mellan män och kvinnor kan dock aldrig särskilja betydelsen av genetiska och hormonella skillnader.
Men nu har tre svenska forskargrupper, ledd från Karolinska Institutet och Uppsala universitet, i en unik studie analyserat immunsystemets reglering och anpassning över tid hos 23 transmän som genomgått könsbekräftande testosteronbehandling.
Petter Brodin, barnläkare och professor vid Karolinska Institutet. Foto: Andreas Lundberg
– Vi har följt individer som tilldelats kvinnligt kön vid födseln och sedan fått testosteronbehandling i vuxen ålder. Deras genetiska profil är oförändrad, medan hormonprofilen skiftar helt från typiskt kvinnliga till manliga hormonnivåer. Denna unika förändring gör att vi för första gången kan säga vilka delar av en människas immunsystem som direkt regleras av könshormoner och inte av genetiska könsskillnader, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i barnimmunologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Nils Landegren, läkare och biträdande lektor vid Uppsala universitet, samt Olle Kämpe, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Forskarna kan nu visa att en ökad testosteronhalt och åtföljande minskning av östrogen särskilt påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem; virushämmande interferon typ 1 (IFN-1) och proinflammatoriska signaler som tumörnekrosfaktor alfa (TNFa).
De har också en hypotes om varför immunförsvaret behöver kunna regleras dynamiskt av hormoner under livets gång.
– Alla människor måste kunna justera sina immunsystem genom livet för att vara optimalt reglerade för de förutsättningar och utmaningar vi står inför. Vid könsmognad i puberteten ställs nya krav och immunsystemet måste regleras annorlunda för att möjliggöra graviditet hos kvinnor och muskeltillväxt hos män. Genom att reglera dessa nyckelfunktioner via könshormoner kan detta åstadkommas och hos kvinnor styras dynamiskt även under en menstruationscykel, säger Petter Brodin.
Studiens resultat öppnar ett helt nytt forskningsfält, menar Nils Landegren.
– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att bättre påverka människors immunsystem även utan att använda könshormoner. Man kan till exempel utveckla nya läkemedel för att påverka dessa mekanismer och därmed balansera om immunförsvaret för till exempel kvinnor med sjukdomen SLE, säger han.
Men resultaten har också en mer direkt nytta för transpersoner.
– Denna forskning har även viktig betydelse för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling och jag anser att denna grupp förtjänar ett betydligt mer vetenskapligt omhändertagande och uppföljning för att säkra deras långsiktiga hälsa, säger Petter Brodin.
Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Europeiska forskningsrådet, ERC.
Publikation: “Immune system adaptation during gender-affirming testosterone treatment”, Tadepally Lakshmikanth, Camila Consiglio, Fabian Sardh, Rikard Forlin, Jun Wang1, Ziyang Tan, Hugo Barcenilla, Lucie Rodriguez, Jamie Sugrue, Peri Noori, Margarita Ivanchenko, Laura Piñero Páez, Laura Gonzalez, Constantin Habimana Mugabo, Anette Johnsson, Henrik Ryberg, Åsa Hallgren, Christian Pou, Yang Chen, Jaromír Mikeš, Anna James, Per Dahlqvist, Jeanette Wahlberg, Anders Hagelin, Mats Holmberg, Marie Degerblad, Magnus Isaksson, Darragh Duffy, Olle Kämpe, Nils Landegren, Petter Brodin, Nature, online 4 september 2024, doi: 10.1001/jamainternmed.2024.4369
Fakta: Mäns och kvinnors immunförsvar
Immunförsvaret skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar som covid-19, hiv och tuberkulos. Dessutom svarar kvinnor generellt sett bättre på vaccinationer, men får samtidigt oftare biverkningar av dem.
Å andra sidan drabbar nästan alla autoimmuna sjukdomar kvinnor i högre utsträckning, något som är allra tydligast för Sjögrens sjukdom och SLE (systemisk lupus erythematosus) där hela nio av tio drabbade är kvinnor.
Petter Brodin, barnläkare och professor vid Karolinska Institutet. Foto: Andreas Lundberg
