Hur kan DU bidra till en god arbetsmiljö?
Hur kan DU bidra till en god arbetsmiljö?
Man säger ofta att vi är varandras arbetsmiljö. Och det är ju sant. Hur du och dina kollegor beter er mot varandra och vilken kultur, vilka normer och värderingar ni tillsammans skapar, är en viktig del i arbetsmiljön. Kanske den allra viktigaste. Gunnel Ryner, beteendevetare, föreläsare och författare, tipsar om hur du och dina arbetskamrater själva kan bidra till en riktigt god arbetsmiljö.
Fundera på vilka kollegor du har tyckt allra mest om på de arbetsplatser du har varit på. Vad gjorde de för att bli en så bra del av din arbetsmiljö? Fundera nu också på dig själv en stund. Hur tror du att det är att ha dig som arbetsmiljö? Hur påverkar du dina kollegor? Ger du dem stöd, inspiration och draghjälp och hjälper dem att lyckas, eller är du den som suger deras energi och håller dem tillbaka? Eller gör du kanske varken det ena eller andra utan är ganska neutral? Jag tror ju inte att någon vaknar på morgonen och tänker: ”Jajamen, i dag ska jag jäklas så mycket jag bara kan med mina arbetskamrater!” Nej, jag är faktiskt helt övertygad om att de allra flesta av oss vill varandra väl. Men ibland tror jag att vi alla skulle behöva se på oss själva och ställa oss de här frågorna. Den goda nyheten är att det finns mycket var och en av oss kan göra för att bidra till en riktigt god arbetsmiljö, både för oss själva och våra kollegor.
Sprid positiv smitta
Ibland brukar jag låta deltagarna på mina föreläsningar göra ett litet experiment för att illustrera hur mycket vi påverkar varandra. De får dela in sig i par och under tio sekunder se varandra i ögonen. Den ena personen får instruktionen att anstränga sig för att förbli helt neutral och inte ändra ansiktsuttryck, medan den andra får i uppgift att ge sin partner ett stort och genuint leende, och fortsätta le i tio sekunder.
Resultatet blir alltid likadant: Majoriteten av alla som skulle vara neutrala börjar nästan genast le eller skratta, de klarar helt enkelt inte av att kontrollera sitt beteende utan smittas av partnerns leende. Vad beror det på? Jo, i slutet av 1990-talet upptäckte en grupp italienska forskare något de kallar spegelneuroner i våra hjärnor; specialiserade hjärnceller som känner av och sedan härmar en annan persons känslor, handlingar och kroppssensationer.
Tack vare dessa spegelneuroner är våra känslor oerhört smittsamma. Ofta leder dessutom de härmade känslorna till härmade handlingar. När en obekant person på tåget gäspar, visst har du då gjort detsamma? Har du varit med om att du har tittat på ett TV-program där någon springer in i en dörr eller får något kastat i ansiktet, och att du då har ropat ”aj” och fört upp händerna mot ditt eget ansikte? Det är spegelneuronernas förtjänst.
I ett experiment observerades en grupp människor som väntade på ett tåg. En person bland de som stod och väntade tillhörde forskarteamet, men det visste inte de andra på perrongen. Den personen började bete sig stressat, studsade nervöst, trummade med foten och tittade upprepade gånger på klockan.
Efter bara en kort stund började mer än hälften av de andra att bete sig likadant, de studsade, trummade med foten eller tittade på klockan. Vad tror du händer om du springer runt på din arbetsplats och beter dig jättestressat? Vad händer om du går runt och suckar och tycker att allt är bedrövligt? Ja, det är klart att det smittar. Psykologen Daniel Goleman jämför det med passiv rökning och menar att vi förgiftar oskyldiga människor i omgivningen med våra negativa känslor. Nu menar jag inte att du ska klistra fast ett falskt leende i ditt ansikte hela dagarna, men vi behöver vara medvetna om hur vi påverkar varandra och göra vad vi kan för att bidra till en atmosfär där vi trivs och mår bra. Alla kan ha en dålig dag och det är okej. Men är det okej att ha en dålig vecka? En dålig månad? Eller ett dåligt år? Och att hela tiden sprida sitt dåliga humör till andra? Nej, jag föredrar i alla fall att vara bland människor som gör sitt bästa för att sprida glädje omkring sig och smitta andra med positiva känslor. Det har visat sig att det räcker att en person i en grupp är tydligt glad och positiv så smittas hela gruppen. Och det leder till färre konflikter, bättre samarbete och att gruppen presterar bättre. På motsvarande sätt har studier av idrottslag visat att det räcker med en glad och positiv spelare för att smitta hela lagets humör, och att ju bättre humör laget är på, desto bättre spelar de.
