DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Höstens avgöranden från IGN och NBL

Under hösten har NBL avgett tre yttranden och IGN åtta. Flera ärenden handlar om den ibland svårbesvarade frågan om kommersiell läkemedelsinformation, där Regler för läkemedelsinformation är tillämpliga, föreligger eller om den ifrågasatta informationen utgör annat slag av information där reglerna inte är tillämpliga. Ett NBL-avgörande är särskilt intressant då vissa effektuppgifter i informationen godtas trots att de specifika uppgifterna inte finns i läkemedlets produktresumé.

Informationsreglernas tillämplighet
Informationsreglerna i LER avser kommersiell information för läkemedel men är inte tillämpliga på andra slag av information. Bland såväl NBL- som IGN-avgörandena finns intressanta ärenden där frågan om informationsreglernas tillämplighet varit central. Ärendena handlar om pressmeddelanden, institutionell reklam och förekomsten av produktlogotyper i informationen.

Pressmeddelanden
Enligt praxis utgör pressmeddelanden i de flesta fall icke kommersiell information och faller därför utanför informationsreglerna i LER. Innehållet kan emellertid vara sådant att det vid en helhetsbedömning måste anses vara kommersiell information om det både har ett kommersiellt syfte och avser rent kommersiella förhållanden.

IGN uppmärksammade ett pressmeddelande från Amgen med rubriken ”TLV beslutar: Subvention för Lumykras vid KRAS G12C-muterad lungcancer” (IGN447). IGN noterade att pressmeddelandet utöver fakta om TLV:s subventionsbeslut innehöll kommentarer från Amgens medicinska chef i Sverige, I dessa sades bland annat:

– Det är oerhört glädjande att den första målriktade behandlingen mot KRASG12C nu blir tillgänglig.

– Lumykras är den första målriktade behandlingen mot KRASG12C som är den vanligaste kända mutationen hos patienter med icke-småcellig lungcancer.

– Vi är därför mycket glada att Lumykras nu blir tillgängligt för patienter med denna allvarliga form av lungcancer.

– Jag är ju själv onkolog och därmed smärtsamt medveten om hur dyster prognos de här patienterna haft efter att de progredierat på första linjens behandling.

– Många har inte svarat på de behandlingar som tidigare funnits tillgängliga, eller så har de fått alltför svåra biverkningar.

– Mot den bakgrunden är det oerhört glädjande att den första målriktade behandlingen mot KRASG12C nu blir tillgänglig efter alla dessa år.

Användningen av påtagliga värdeord/värdeomdömen samt förekomsten av indirekta jämförelser med andra behandlingar medförde enligt IGN:s helhetsbedömning att pressmeddelandet utgjorde marknadsföring av Lumykras. Informationen stred mot bland annat förbudet i artikel 102 i Regler för läkemedelsinformation att rikta reklam för receptbelagda läkemedel mot allmänheten.

Läs hela artikeln

Försäljningsstatistik, för januari – oktober 2022

Nu börjar slutet av året närma sig, men innan dess hinner vi titta igenom hur läkemedelsmarknaden ser ut. Här kommer en uppdatering av våra Topp 15-listor. Den senaste data-perioden som presenteras här är 2022-10. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår YTD 2022 till drygt 44,1 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 8,32 procent.

Topp 15-företag
Precis likt den förra listan som presenterades med augusti-data, finns här samma företag med. Skillnaden mot senast är att Takeda och MSD här bytt placering. MSD ökar ett snäpp mot Takeda, som följaktligen tappar en placering.

Topp 15-produkter
Nya på listan denna gång är Gardasil 9, från MSD som kommer in på plats 8, och Octagam från Octafarma, som tar plats 15. Zytiga och Encepur hamnar utanför listan med denna uppdatering. Xtandi tappar två placeringar, och Entyvo, Jardiance, Xarelto och Imbruvica tappar alla en placering. I övrigt är listan oförändrad.

Topp 15-terapiområden
På översikten av terapiområden har område J (Infektionssjukdomar) gått förbi terapiområde A (Matsmältningsorgan och ämnesomsättning) från plats 5 till 4. Alla terapiområden påvisar tillväxt jämfört med försäljning under samma period förra året, dvs januari–oktober 2021 (YTD).

Läs hela artikeln

Samhällsaktör och tung remissinstans

Sjukvårds-Sverige befinner sig sedan några år i ett paradigmskifte. I dag är tidigare otänkbara samarbeten mellan olika aktörer en självklarhet, med det gemensamma målet att driva utvecklingen inom detta samhällsområde framåt – och att profilera Sverige som en ledande life science-nation.

Läkemedel är i dag Sveriges näst största och snabbt ökande exportbransch, värderad till cirka 70 miljarder kronor. Branschorganisationen Lif, som samlar cirka 100 representanter för de forskande läkemedelsbolagen, har gått i bräschen för ett nytt, effektivt arbetssätt där samarbeten och partnerskap väger tyngre än konkurrens.

Att läkemedel nu står för mer än sju procent av Sveriges samlade export under första halvåret 2022 är ett tydligt bevis på hur viktig branschen är för samhällsekonomin. Varje anställd inom den forskande läkemedelsbranschen bidrar i genomsnitt med 3,5 miljoner kronor till Sveriges BNP, vilket är fyra gånger mer än näringslivet i övrigt.

Från att ha varit en organisation som tidigare främst fokuserade på läkemedelstillverkning har Lif under senare år blivit en allt viktigare samhällsaktör och en tung remissinstans. En övergripande målsättning är att Sverige ska bli ett europeiskt föregångsland för jämlik tillgång till läkemedelsbehandling.

En stor del av alla läkemedel som säljs i Sverige tillverkas av Lifs medlemsföretag. Organisationen verkar för utveckling av och tillgång till innovativa läkemedel och vacciner.

Lif ansvarar också för läkemedelsportalen Fass som tillhandahåller information om godkända human- och djurläkemedel.

Den svenska satsningen på life science bygger mycket på Lifs verksamhet och det nära samarbete med vården, politiker och patientföreträdare som har utvecklats under åren.

Det starka etiska regelverk som präglar Lifs verk-samhet och läkemedelsindustrins effektiva arbete under pandemin har lett till en förändrad syn på branschen.

I dag inser många att läkemedelsindustrin inte bara genererar pengar till samhällsekonomin och skapar tiotusentals arbetstillfällen utan även leder till en förbättrad folkhälsa.

Stärkt förtroende för hela branschen.
– avgående vd gläds åt ändrade attityder och ett allt större intresse för läkemedel.

Under hans mångåriga ledning har Lif gjort ett rejält avtryck i både läkemedelsbranschen och politiken. Anders Blanck, som snart lämnar vd-posten, har all anledning att vara både nöjd och stolt.

– Vi har lyckats stärka förtroendet för hela branschen och spridit kunskap om vilken betydelse de forskande läkemedelsföretagen har för bland annat samhällsekonomin. Det finns ett större intresse för läkemedel och forskning i dag, säger Anders Blanck och betonar att Lif har spelat en viktig roll i det pågående nationella life science-bygget.

Ibland har man samma skäl att börja ett nytt jobb som att avsluta ett. Det handlar oftast om ett inneboende behov av förändring. Och Anders Blanck, som nu slutar på Lif efter tio år som vd och sex år som vice vd, är inget undantag.

– Efter mina elva år på socialdepartementet där jag de sista åren var chef för Hälso- och sjukvårdsenheten kände jag efter viss tvekan att det var dags att gå vidare. Mina tre barn var små och jag var först tveksam till att börja på Lif, men blev övertalad att ta jobbet som chefsekonom och vice vd av dåvarande chefen Richard Bergström.

Anders Blanck, som redan var van att röra sig i maktens korridorer, visste inte så mycket om Lif då.

– Nej, 2005 var Lif inte så känt men jag förstod att jag skulle jobba med ungefär samma saker – politik, riktlinjer och regelverk – och då kändes det inte som en så stor sak att byta arbetsgivare.

Nu, 17 år senare, är läget minst sagt annorlunda när det gäller kunskapen om denna dynamiska branschorganisation och tunga remissinstans som är med i alla frågor som rör svensk sjukvårdspolitik – forskning, innovation, läkemedelsproduktion med mera.

– Ja, jag är stolt över hur vår bransch och Lif som branschförening har utvecklats, vi är mer synliga i dag. Det finns ett helt annat intresse för de forskande läkemedelsföretagen, attityden har ändrats och det skrivs även mycket mer om forskning nu än tidigare.

Läs hela artikeln

Skärpta krav på disease awareness-kampanjer?

Samtidigt som marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten är förbjuden blir så kallade disease awareness-kampanjer allt vanligare. Sådana kampanjer syftar till att tillhandahålla problemorienterad information, såsom medvetenhet om specifika sjukdomar, utan att marknadsföra specifika läkemedel eller särskilda behandlingar. Utifrån senaste praxis på området kanske kraven för sådana kampanjer har ökat. Johan Reimer och Karolina Jivebäck Pap, en del av Setterwalls Life Sciences-team, utvecklar nedan.

Bakgrund och rättslig ram
Marknadsföring av läkemedel regleras genom bestämmelser i läkemedelslagen (2015:315) och Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2009:6 om marknadsföring av humanläkemedel, utöver de generella reglerna om marknadsföring i marknadsföringslagen (2008:486). Därutöver är medlemmar i branschorganisationen Lif även formellt bundna av Läkemedelsindustrins etiska regler (”LER”) och den tillhörande granskningen av kommittéerna Informationsgranskningsnämnden (”IGN”) och Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation (”NBL”). LER och de beslut som utfärdas av nämnderna kan dock i hög utsträckning jämställas med vad som är att betrakta som god marknadsföringssed på området, och har således indirekt betydelse även utanför nämndernas formella mandat.

Enligt ovan nämnda regler är det förbjudet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten (se 12 kap 1 § läkemedelslagen samt artikel 102 LER). Information om hälsa eller sjukdomar betraktas dock inte som marknadsföring av läkemedel, så länge det inte hänvisas (ens indirekt) till specifika läkemedel. En så kallad disease awareness-kampanj är således en kampanj som syftar till att öka medvetenheten och ge kunskap om en specifik sjukdom, snarare än ett läkemedel eller en specifik behandling. Sådan problemorienterad information skyddas av yttrandefriheten.

Patientintyg från enskilda patienter om användningen av ett specifikt läkemedel är också förbjudna (se artikel 108 i LER). Precis som med ovanstående betraktas dock inte berättelser från enskilda patienter om sin sjukdom, det vill säga ”sjukdomsutlåtanden”, som marknadsföring. Sådana utlåtanden skyddas istället av yttrandefriheten. Denna typ av utlåtanden används ofta som en del av en disease awareness-kampanj. För att säkerställa att berättelsen i fråga förblir ett ”sjukdomsutlåtande” och inte att betrakta som ett patientintygande, är det viktigt att patienten varken direkt eller indirekt, refererar till ett specifikt läkemedel. I sådant fall skulle det istället betraktas som ett patientintygande.

Läs hela artikeln

Immaterialrätten en förutsättning för innovation

Sveriges framstående position som innovationsland är solid. Gång på gång hamnar vi i topp i internationella mätningar. Nyligen intog vi plats tre på FN:s immaterialrättsliga organisation WIPO:s lista över världens mest innovativa länder. Dessutom visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån att läkemedel är en av Sveriges största och viktigaste exportbranscher. Första halvåret 2022 ökade läkemedelsexporten kraftigt och uppgick till cirka 70 miljarder kronor, jämfört med 50 miljarder under första halvåret 2021. Dessa starka siffror visar tydligt att svensk ekonomi bygger på innovation och är ett kvitto på att satsningen på life science måste fortsätta.

En förutsättning för framstående innovation (förutom idéer, eldsjälar och mod) är ett välfungerande, förutsebart immaterialrättsligt system som gynnar satsningar på utveckling av nya produkter. Den innovationstunga läkemedelsbranschen lägger stora resurser på forskning och utveckling av behandlingar som hjälper patienter att må bättre och leva längre. Vi har det immaterialrättsliga systemet att tacka för att vi om och om igen kunnat introducera medicinska genombrott på marknaden. Detta är något samhället måste bära med sig i säkerställandet av en långsiktigt hållbar sjukvård med ett pålitligt inflöde av nya läkemedel för svåra, i dag kanske obotliga sjukdomar. Eller inför framtida pandemier där en behandling snabbt måste tas fram. Immateriella rättigheter är helt enkelt grundbulten i medicinsk forskning och utvecklandet av nya läkemedel och vacciner.

Utan patent skulle vi inte vara där vi är i dag. Det finns även ett antal andra immateriella rättigheter, och läkemedel har också flertalet specifika skydd av central betydelse för läkemedelsbranschens möjlighet att introducera nya produkter på marknaden. De tre viktigaste förutom patent är tilläggsskydd på patent, regulatoriskt uppgiftsskydd och marknadsskydd. En stor anledning till att de införts är att mer än halva patenttiden oftast går åt till att utföra kliniska prövningar för att få ett marknadsgodkännande, vilket gör det svårt att få tillräcklig avkastning på investerade resurser. Det försvårar också för läkemedelsföretagen att attrahera investeringar som krävs för att kunna introducera en ny produkt på marknaden. För att möta dessa utmaningar kan ett läkemedel utöver de tjugo år som gäller i normalfallet få ytterligare fem års patentskydd och några års uppgiftsskydd för den data som många år av kliniska studier genererat.

Läs hela artikeln

Hög risk för felaktiga medicinska råd med hälsoappar

”Ett aktivitetsarmband är ungefär som en Tamagotchi men den som du försöker hålla vid liv är dig själv.” Det är budskapet i ett populärt meme som skojar med pulsklockor och andra aktivitetsarmband som blivit alltmer populära att knäppa om handleden. Det kan dock finnas flera risker med utvecklingen.

Hälsodata kommer på första plats när det gäller den totala kostnaden för dataintrång. Kostnaden har ökat under pandemin.

– Under pandemin blev individer både testade och vaccinerade och många av dem hade kanske inte kontaktat vården på åratal. Ju mer data som finns, ju högre är risken att den missbrukas, säger Petra Müllerová, postdoktor inom medicinsk rätt vid Lunds universitet som forskar om utvecklingen av teknik inom e-hälsa i förhållande till patienternas rättigheter och lagstiftning.

Myter och tveksamma råd
När hälsodata missbrukas är det nio gånger av tio i marknadsföringssyfte. När hälsodata kombineras med platsinformation, vilket sker i många appar, ökar risken för missbruk. Om du trackar din menscykel kan du få reklam om smärtstillande läkemedel. Om din puls är oregelbunden kan du få reklam om pulssänkande medicin.

Risken är hög för felaktiga medicinska råd. Det är skillnad på en apparat som är medicinskt certifierad för att mäta pulsen och en smart klocka som saknar den typen av certifiering.

Folk börjar mäta sin puls, kalorier, hur mycket de sover, och de flesta av oss följer de råd som appen ger oss. Men råden kan vara riskabla eftersom appen inte är en läkare eller medicinskt certifierad apparat, säger Petra Müllerová.

Ett exempel på dåligt råd är myten om 10.000 steg som en del appar påminner dagligen om. Men antal lämpliga steg per dag beror på många olika variabler. Att promenera varje gång appen uppmanar dig till det kan till och med vara skadligt vid vissa hälsotillstånd. Petra Müllerová höjer också en varningens finger för hur olika appars räkningar av kalorier och steg kan påverka unga.

– Apparna gör oss besatta av dem. Om du nått ditt stegmål i x antal dagar uppmuntras du att fortsätta med din ”streak”. Alla behöver förstå att det inte handlar om medicinsk utrustning. Det är också viktigt att fundera på hur detta kan regleras, säger Petra Müllerová.

Hon betonar vikten av att data som påverkar olika individers hälsobeslut ska basera sig på medicinskt certifierade apparater.

– Många av oss använder prylar och appar som inte är gjorda för att ge kvalificerade råd. Ändå fattar vi beslut baserade på deras rådgivning, säger Petra Müllerová.

Läs hela artikeln

Gauss såg inte bara slumpfel

Carl Friedrich Gauss är mannen, myten och legenden bakom Gausskurvan, eller normalfördelningen, som många av oss i life science har stött på i statistiksammanhang. I boken Theory of the Combination of Observations Least Subject to Errors förklarar han grundligt att det finns två sorters fel (och nu pratar vi om mätfel – både Gauss och jag är ju statistiker). När man fått kläm på koncepten slumpfel och systematiska fel kan man förbättra sina analyser och resultat på ett väldigt användbart sätt.

Dels finns slumpfel. Detta är fel som beror på svagheter i våra mätmetoder och på slumpmässiga, externa faktorer. De mäter omständigheter kring objektet man är intresserad av, men är oberoende av objektet i sig. Sedan finns det systematiska fel. Det är en fundamentalt annan typ av fel, som kan ge konstant påverkan på alla objekt från samma klass, ett fel som följer ett reguljärt mönster.

Inte systemfel men ändå systematiska fel
Blockeffekten per klinik är ett vanligt exempel på systematiska fel inom kliniska studier. Ett läkemedels effekt kan skilja sig systematiskt mellan olika kliniker, trots ett kanontydligt studieprotokoll och trots att själva utförandet av studien gått som på räls. Orsaker kan vara variationer i patienternas sjukdomsgrad eller socioekonomi i olika upptagningsområden, eller skiftande behandlingsrutiner mellan vårdgivare. Jag som statistiker tänker på den här klinikeffekten som en konstant som finns inbakad i den uppmätta behandlingseffekten – en konstant som är lika stor för alla patienter på samma klinik. Patienterna på en annan klinik har i stället en annan konstant som ingår i deras mätvärden, och är lika stor för alla patienter på den kliniken. Förutom klinikfelet har varje patient en individuell avvikelse från den genomsnittliga behandlingseffekten – slumpfelet.

Ett annat exempel på systematiskt fel är patientens individuella mätfel i studier med upprepade mätningar. ”Vaddå?” undrar vän av ordning. ”Varje patients mätfel var ju ett slumpfel!?”

Är du både systematisk och slumpmässig på samma gång?
Gränsdragningen mellan de två typerna av fel är glidande. Gauss exemplifierar med en måttstock som är ojämn – den har ett konstant mätfel just vid ett visst mått (säg vid 23 cm), ett fel som vi kan replikera gång på gång (varje gång vi mäter en 23 cm lång sak). Om vi däremot mäter olika objekt som alla har olika mått kommer felet att framstå som slumpmässigt eftersom det är olika mätfel vid varje mått. Gör vi flera provtagningar på varje patient, som är just vad studier med upprepade mätningar gör, kan vi få in så mycket data att systematik bokstavligen poppar fram i patienternas mätfel som gubben i lådan! Det vi först betraktade som slumpmässiga fel visar sig ha förutsägbara komponenter. Varje fel kan då delas upp i två delar: Dels ett systematiskt fel – en viss patient kanske alltid har ovanligt lågt blodtryck. Och dels ett litet, slumpmässigt fel som varierar från mätning till mätning.

Läs hela artikeln

GSK – delat bolag blev starkare bolag

Delat bolag blev starkare bolag när läkemedelsbolaget GSK – GlaxoSmithKline – delade upp verksamheten. Receptfria läkemedel har hamnat under det nybildade bolaget Haleon medan GSK står på egna ben som ett forskande läkemedelsbolag med ambitionen att hjälpa 2,5 miljarder människor, världen över.

Läkemedelsindustrin har en lång historia av förvärv och fusioner så det hör till ovanligheten att ett stort globalt bolag väljer att dela upp en framgångsrik verksamhet.

– Faktum är att bolaguppdelningen är ett styrkebesked med målet att GSK inom tio år når samma omsättning som innan uppdelningen. För att nå dit kommer vi arbeta strategiskt inom tre fokusområden: Utvecklingen av innovativa läkemedel och vaccin; produktion och behandling inom onkologi, andningsvägar, immunoterapi, hiv och infektionssjukdomar och slutligen, ansvarstagande inom kvalitetsarbete, hållbarhet och inkludering. En ambitiös strategi som är vår styrka för att nå vår globala vision om en hälsosam planet, för en hälsosam befolkning, säger Georges Dagher, Sverigechef.

En stärkt produktportfölj och positionen som attraktiv arbetsgivare ska hjälpa den nya organisationen att uppnå affärsmålen.

– Vi siktar på en snabb utveckling och tillväxt de kommande åren och investerar stort inom såväl forskning och utveckling som rekrytering. I pipeline ligger många nya behandlingar där vi även inkluderar tidigare försummade terapiområden som malaria och hepatit B.

När det kommer till att utveckla nya behandlingar och vaccin och för att underlätta för en ansträngd vårdsektor har GSK som ambition att skapa bättre förutsättningar för AI och datadriven forskning.

– Individanpassad vård är alltmer i fokus och real world evidence, RWE, i form av datainsamling från andra källor än kontrollerade kliniska prövningar, är en viktig tillgång i Sverige. Data som ger unika möjligheter att utvärdera behandlingar i verkligheten och som med strukturerad och samlad information kan förbättra möjligheten att lokalisera rätt patient, sätta in rätt behandling och följa upp behandlingseffekt. Tyvärr finns det stora utmaningar med tillgång och datakompabilitet. Vi önskar att fler aktörer inom industrin gör gemensam sak med vård, forskningsvärld och politik för att lokalt säkerställa legala ramverk för hanteringen av livsviktiga hälsodata. GSK är gärna en bidragande part i den typen av korsfunktionell samverkan som kan göra skillnad för patienten och placera Sverige i framkant inom hälso- och sjukvård.

Läs hela artikeln

Praktisk Medicin lanserar medlemskap för sina användare – helt kostnadsfritt

PraktiskMedicin.se har fått ett nytt utseende. Inför uppdateringen har man lyssnat till användarnas önskemål och adderat nya praktiska funktioner som skräddarsydda nyhetsbrev, kalkylatorer och möjlighet att skriva ut behandlingsöversikter. Läkare och sjukvårdspersonal kan nu enkelt registrera sig som medlem via BankID och få tillgång till alla nyheter – helt kostnadsfritt.

Add Health Media, företaget bakom Praktisk Medicin, lanserar nu en helt ny design för att modernisera och göra PraktiskMedicin.se till ett ännu smidigare och viktigare verktyg för de som arbetar i vården.

Den stora nyheten är att man erbjuder möjligheten till ett medlemskap. För smidig och säker hantering av personuppgifter sker registrering och inloggning via BankID. Medlemskapet är kostnadsfritt och ger tillgång till exklusivt material och praktiska funktioner, som har varit efterfrågade bland användarna. Till exempel finns en mängd kliniskt relevanta lathundar att tillgå, för att användarna ska kunna uppdatera sig snabbt och enkelt.

– Jag är mycket glad för den här uppdateringen vi gör och tror att det kommer att ge målgruppen fler anledningar att använda Praktisk Medicin när de behöver stöd i sin kliniska vardag. Som läkare vet jag också att behovet av lathundar och kalkylatorer är stort i det vardagliga arbetet, varför jag är särskilt nöjd med att vi kan erbjuda en stor mängd uppdaterade sådana, säger Sofia Åkerlund, leg. läkare och chefredaktör för Praktisk Medicin.

Medlemmar får alltså även tillgång till medicinskt högaktuella kalkylatorer, redo att användas i den kliniska vardagen. Dessa används varje dag inom vården för att till exempel räkna ut hur man ska dosera vätska till en brännskadad eller vem som ska bli insatt på antikoagulantia. Därtill erbjuds skräddarsydda nyhetsbrev där medlemmarna, genom att fylla i sina olika intresseområden, kommer kunna få de senaste publikationerna inom valda områden direkt till sin inkorg.

Utbildningarna från PM Academy är både uppskattade och kunskapshöjande för läkare och sjukvårdspersonal. Tidigare låg utbildningarna under egen domän, men är med uppdateringen integrerade på sajten för bättre tillgänglighet.

– En stor fördel med medlemskapet är att man kan nyttja Praktisk Medicin i ännu högre grad nu, genom att ha många praktiska funktioner nära till hands och samlade på ett och samma ställe. Min förhoppning är att det ska ge ännu större värde för användarna och att användandet av Praktisk Medicin sprids ännu bredare i vården, säger Sofia Åkerlund.

De som inte önskar aktivera något medlemskap kan ändå fortsatt läsa de drygt 1000 behandlingsöversikterna, medicinska nyheter och testa sina kunskaper i de interaktiva utbildningarna.

För mer information:
Sofia Åkerlund, chefredaktör Praktisk Medicin
[email protected], 0702-20 53 88

 

Om Add Health Media
Add Health Media är ett av Nordens största mediehus inom hälsa och medicin. I varumärket DOKTORN, som riktar sig till allmänhet och patient, ingår väntrums-TV samt en av Nordens mest besökta hemsidor www.doktorn.com, som även inkluderar systersajter i Danmark, Finland och Norge. Add Health Media driver även Praktisk Medicin, www.praktiskmedicin.se, ett beslutsstöd för vårdpersonal, samt producerar utbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal i hela Norden. Utöver det ingår Pharma Industry Publishing, vars varumärken riktar sig till specifika specialistsegment inom sjukvården samt personer inom läkemedelsindustrin.

SDS Life Science och SDS MedteQ kommer att bli en del av amerikanska bolaget Cytel

Från vänster: Peter Russell (Senior Vice President, Strategic Consulting, Cytel), Anna-Karin Alm, Albert Kim (CMO, Cytel), Anna Törner, Joshua Schultz (vd Cytel), Maria Lundberg, Cristina Ruz (HR Cytel).

Cytel Inc, en ledande leverantör av statistisk mjukvara och avancerade analysverktyg för klinisk studiedesign, har kommit överens med SDS-koncernen om ett uppköp av SDS Life Science AB och SDS MedteQ AB. Uppköpet säkerställer ett starkare kunderbjudande för SDS-bolagen och en än starkare konkurrensfördel inom statistik och studiedesign.

Sedan 2012 har SDS Life Science AB och SDS MedteQ AB drivits i privat regi och haft en stabil organisk tillväxt. I det senaste räkenskapsåret (2021) omsatte SDS Life Science och SDS MedteQ tillsammans 78,6 miljoner kronor och i skrivande stund har företagsgruppen cirka 60 anställda. Uppköpet innebär att SDS nu kan se fram emot en än snabbare tillväxt och ett stärkt kunderbjudande. Som en del av Cytels konsultgrupp kommer SDS att kunna erbjuda tjänster på en ännu bredare strategisk nivå. Uppköpet av SDS kommer även att stärka Cytel som nu får fler kompetenser till sitt förfogande.

”’Cytel kommer att hjälpa oss växa inom viktiga strategiska segment som studiedesign och RWE och vi bidrar till att utveckla Cytel inom områdena läkemedelsutveckling, regulatory affairs och projektledning, real-world evidence och medicinteknik. Vi ser att det kommer att gynna den innovativa nordiska life science- industrin och i slutändan patienter. Tillsammans blir vi oerhört starka och jag ser fram emot nästa steg i SDS utveckling”, säger Anna Törner, grundare av SDS.

För SDS kunder och anställda är det få saker som kommer att förändras efter att transaktionen är genomförd. Ledarskapet, bestående av bland andra vd:arna Maria Lundberg (SDS Life Science) och Anna-Karin Alm (SDS MedteQ), samt Anna Törner, grundare, består.

”Detta är ett väldigt stort steg i SDS historia och det ska bli otroligt roligt och spännande att skapa ett gemensamt erbjudande tillsammans med Cytel, tex att addera deras mjukvara och kunskap till vårt erbjudande. Detta kommer att ge synergieffekter som gagnar båda bolagens kunder”, säger Maria Lundberg.

Med den erfarenhet och kompetens SDS MedteQ byggt upp inom medicinsk teknik, kan företaget göra stor skillnad för Cytel. SDS MedteQ:s kunskap bidrar med ytterligare en pusselbit i Cytels erbjudande.

”Vi på SDS MedteQ ser fram emot att nu bli ännu starkare inom klinisk utveckling, genom den erfarenhet som Cytel tar med sig inom studiedesign för life science”, säger Anna-Karin Alm.

Transaktionen är föremål för sedvanliga stängningsvillkor och förväntas avslutas detta kvartal.

Prenumerera