”Ledarskap är inte lösningen”, slår Pär Pettersson och Ulf Ericsson fast i sin nya bok. De båda forskarna från Högskolan Kristianstad menar att företag och organisationer i stället bör rikta ljuset mot verksamhetsskapet – vilket främjar både effektivitet och välbefinnande.

I den nya boken Verksamhetsskap beskriver Pär Pettersson (vänster) och Ulf Ericsson hur företags verksamhet kan koppla armkrok med de anställdas välbefinnande.

Ledarskap är ett välanvänt ord. Ofta beskrivs det med en mängd olika termer. Det kan vara ”coachande”, ”tillitsbaserat”, ”innovativt”, ”karismatiskt” …

– Det kommer nya ledarskapsmodeller var och varannan vecka. De skiljer sig kanske lite från varandra, men det handlar ändå om en rörelse uppifrån och ner, säger Pär Pettersson, biträdande professor i personal och arbetslivsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Tillsammans med kollegan Ulf Ericsson, professor i personal- och arbetslivsvetenskap, har han skrivit en bok som ställer det mesta på ända. De ifrågasätter ledarskapets relevans inom företag och organisationer och menar att dess tydliga fokus på individen riskerar att försvaga verksamheten och få människor att må sämre.

– Det är kanske inte medvetet, men om du riktar lampan mot en person så hamnar andra ofta i skugga. Majoriteten blir passiv och väntar på att denna enda person ska fatta beslut, säger Ulf Ericsson.

– Ja, den där synen att allt kommer uppifrån och sköljer ner genom organisationen, lägger stort tryck på ledaren. Ur ett hälsoperspektiv är det oerhört belastande. Samtidigt kan det också påverka medarbetarna, då de inte känner riktning och meningsfullhet, säger Pär Pettersson.

Fokus på situationen i stället för individen

Problematiken kan framstå som särskilt aktuell nu, på 2020-talet, då arbetslivet är mer flexibelt än någonsin samtidigt som larmen om psykisk ohälsa duggar tätt. Men diskussionen är egentligen inte ny. I sin bok lyfter de fram konsulten och filosofen Mary Parker Follett som, redan under början av 1900-talet, lyfte fram problemet med arbetets organisering. Hon menade att fokus borde förflyttas, från individen till det hon kallade situationen.

– Hennes tankar förpassades till marginalen, men vi anser att hon bör få en ny uppmärksamhet nu, hundra år senare, säger Ulf Ericsson.

De båda forskarna menar att det är hög tid att vrida på perspektivet, ”välta pyramiden”, och i stället ställa frågan: Vad innebär uppdraget? I boken betonas att organisationer bör sträva efter en överenskommelse om uppdragets innehåll och utformning, och ge medarbetarna klara förutsättningar att faktiskt kunna utföra uppdraget.

Den nya boken har fått titeln Verksamhetsskap och innehåller Ulf Ericssons och Pär Petterssons tankar och erfarenheter som forskare inom arbetslivsvetenskap. De har försökt att skriva en så lättfattlig bok som möjligt, med många bilder och tydliga sammanfattningar efter varje kapitel, samt frågor som läsaren kan reflektera över.

– Boken ska inte ses som en modell för yrkesverksamma, utan snarare som inspiration för att börja reflektera kring den egna verksamheten. En uppmuntran att börja använda nya begrepp och se saker ur ett annat perspektiv, säger Ulf Ericsson.

Kommunikation en avgörande nyckel

Läsarna får också glimtar ur två av Pär Petterssons och Ulf Ericssons forskningsprojekt, där de arbetat med organisationsförändring tillsammans med ett större företag och en skånsk kommun. Pär Pettersson beskriver hur de, under det första mötet med företagets chefer, helt sonika förbjöd deltagarna att prata om ledarskap.

– Vårt invanda språkbruk riskerar att cementera gamla tankar. Men genom att byta språkskrud kan man få andra saker att hända, säger han.

De menar att en avgörande nyckel är kommunikationen. Inte i form av informationsöverföring från en givare till en mottagare, utan som en ömsesidig dialog där parterna byter bilder och erfarenheter med varandra. Eller, som det skriver: ”kraften finns i mötena”. I samband med en rad dialogkonferenser, workshoppar och fokusgruppsintervjuer började deltagarna, steg för steg, närma sig varandra och komma med nya reflektioner kring uppdraget och kring hur arbetet organiserades.

– De hittade nya vägar att gå och de reflekterade över hur de själva och andra såg på uppdraget. Man behöver ha respekt för att bilderna är olika, men också försöka konstruera en ny bild tillsammans där man utgår från det lokala, säger Pär Pettersson.

De betonar också att målet inte bara går ut på att skapa en mer effektiv organisation. Det handlar också om att, i förlängningen, främja välbefinnandet och känslan av meningsfullhet bland människorna i organisationen.

– Vi vet inte hur arbetslivet ser ut i framtiden, men det enda vi inte kan göra avsteg från är människors funktionalitet; att vi behöver utgå från vilka mänskliga behov som behöver uppfyllas, säger Ulf Ericsson.

Nu ser de båda forskarna fram emot att sprida kunskaperna om verksamhetsskap bland företag och organisationer. De är medvetna om att en del av innehållet i boken kan uppfattas som en smula kontroversiellt. En rubrik som ”ledarskap är inte lösningen” kan vara ett kliv ut på minerad mark.

– Vi är inte negativa till chefer. Men vi vill ge en kompletterande bild och förslag på nya begrepp, så att man kan betrakta verksamheten på ett annat sätt. För vi vet att det finns stor potential där ute, säger Pär Pettersson.