Ingela Haraldsson - Pharma industry

Medieanvändningen rekordhög under 2022

Efter två år av pandemi följde ett 2022 präglat av krig och ekonomisk kris – men också av en valrörelse och flera stora idrottsmästerskap. Allt detta innebar att den svenska befolkningens användning av medier låg kvar på rekordhöga nivåer också under fjolåret. Det gällde inte minst användningen av professionella nyhetsmedier. Det visar 2022 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet.

2022 låg den samlade dagliga användningstiden för medier kvar på de kraftigt förhöjda nivåer som uppmättes under pandemiåren 2020 och 2021 – sammanlagt i snitt sju timmar per person. Före pandemin låg användningstiden på omkring sex timmar.

Den mest omfattande medieanvändningen – i snitt nio timmar per dag totalt sett – stod åldersgruppen 15–24 år för. Huvuddelen av den tiden ägnades åt sociala medier och strömningstjänster för tv och musik.

Tillväxt för de professionella nyhetsmedierna

Svenskarna fortsatte också att ägna mer tid åt nyheter än vad de gjorde före pandemin. Störst ökning under 2022 svarade dagspressen för. Under 2022 läste 73 procent av befolkningen mellan 9 och 85 år dagstidning en vanlig dag, jämfört med 68 procent under 2021.

För tredje året i rad steg också andelen som bor i ett hushåll med en dagstidningsprenumeration. Under 2022 var den andelen 52 procent.

− Vi såg en ökad vilja att betala för nyheter under de två pandemiåren och den trenden höll i sig även under 2022, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom.

Tillväxten kan uteslutande tillskrivas en ökad tillgång till digitala prenumerationer.

− Förra året hade 42 procent av befolkningen tillgång till en digital morgontidning i hushållet. Det är den högsta siffran för digitala prenumerationer som någonsin uppmätts i Mediebarometern, säger Tobias Lindberg.

Sveriges äldre blir alltmer digitala

Pandemin kom på ett mycket påtagligt sätt att ändra våra vanor och beteenden. När samhället stängdes ner flyttade mycket av kultur- och underhållningsvärlden ut på nätet. Samma sak gällde för service och tjänster.

Pandemin innebar att grupper som varit långsammare in i digitaliseringen började ta sig ut på internet. Det gällde inte minst i de äldre åldersgrupperna. Den här utvecklingen fortsatte också under 2022. Tillgången till såväl digitala apparater – som smartphones och mediaspelare – och digitala strömningstjänster – som Netflix och Spotify – ökade kraftigt i åldersgruppen +65 år.

− Även om det fortfarande finns stora skillnader mellan olika åldersgrupper, så minskade de digitala klyftorna i befolkningen under 2022. Andelen som saknar tillgång till det stora utbud som nätet erbjuder minskar i Sverige, vilket är mycket positivt, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.

Läs rapporten:

Rapporten Mediebarometern 2022 går att ladda ner gratis från Nordicoms webbplats.

Stefan Hagman ny Sverige-vd på Multicheck

Multicheck, som tillhandahåller innovativa lösningar inom vägning och inspektionsutrustning för bland annat läkemedels- och livsmedelsindustrin, har utsett Stefan Hagman till ny vd för den svenska marknaden. Förhoppningen är att Multicheck under Stefans ledning ska uppnå samma marknadsledande ställning i Sverige som de har i Danmark.

Stefan Hagman, ny Sverige-vd och Lars Kramer, vd Multicheck A/S.

Stefan Hagman har lång erfarenhet från branschen och kommer senast från en tjänst som försäljningschef på Scanvaegt Systems. På Multicheck kommer han att fokusera på att ta betydligt större andelar på den svenska marknaden för att uppnå samma marknadsledande ställning som i Danmark. För att åstadkomma detta kommer Multicheck bland annat att utöka sitt produktsortiment samt investera ytterligare i den svenska organisationen.

— Multicheck är ett företag med stor tillväxtpotential inom många områden. Just att det är ett ambitiöst företag med stora planer tilltalar mig mycket, och jag ser fram emot att vara en del av den tillväxtresa bolaget nu står inför, säger Stefan Hagman.

Multicheck har sedan tidigare en stark portfölj av kunder i Sverige, bland annat inom läkemedelsindustrin. I samband med Stefan Hagmans tillträde som ny vd för den svenska marknaden kommer bolaget främst att fokusera på livsmedelsindustrin, som de har ett omfattande produktsortiment för.

— Vi är mycket glada över att vi har lyckats attrahera en talang som Stefan till Multicheck. Stefan bidrar inte bara med många års erfarenhet, utan också med ett driv och engagemang som jag är säker på är rätt matchning för att förverkliga de ambitioner vi har för den svenska marknaden, säger Lars Kramer, grundare och vd för Multicheck A/S i Danmark.

Utredning om hur farmaceutsortiment ska kunna införas

Läkemedelsverket får i uppdrag av regeringen att utreda hur Sverige ska kunna införa ett så kallat farmaceutsortiment, en kategori av läkemedel som är receptfria men som enbart får säljas efter rådgivning av en farmaceut. En sådan kategori av läkemedel skulle öka tillgängligheten för patienten.

– Apoteken spelar en viktig roll i vårdkedjan och ett farmaceutsortiment kan både öka tillgängligheten för patienterna och avlasta hälso- och sjukvården genom att minska antalet läkarbesök. Den här kategorin av läkemedel finns redan i flera länder och vi vill nu se hur den kan införas i Sverige, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur en reglering som innebär att vissa receptfria läkemedel ska kunna säljas enbart efter rådgivning från farmaceut, så kallat farmaceutsortiment, bör utformas. En sådan reglering skulle dels öka tillgängligheten av vissa läkemedel som idag måste föreskrivas av läkare. Dels skulle en sådan reglering öka patientsäkerheten då vissa läkemedel som idag är receptfria skulle kunna tillhöra kategorin.

I uppdraget till Läkemedelsverket ingår att lämna nödvändiga författningsförslag och att analysera konsekvenserna av en sådan reglering, till exempel vilka eventuella effekter förslaget kan få på hälso- och sjukvården.

Niklas Prager ny vd på SmartCella

SmartCella Holding AB meddelar idag att Niklas Prager utsetts till ny vd. SmartCella är ett innovativt biotech- och medtech-bolag som kombinerar riktad leverans av medicinska substanser till organ och tumörer via en unik device, och utveckling av framtidens stamcells- och RNA-baserade behandlingar och metoder för administration av den typen av behandlingar.

Niklas Prager har en lång och gedigen erfarenhet från den globala pharma-industrin och har haft ledande befattningar inom de forskningsfokuserade läkemedelsbolagen Merck/MSD och Pfizer, med både Sverige och USA som bas. Han har också varit vd och styrelseledamot/ordförande i en rad medtech- och biotech-bolag som till exempel Medivir AB och CellaVision AB, och har erfarenheter av olika typer av ägande, från noterat till privat och private equity. Niklas är 52 år och har en Master of Science in Business Administration från Handelshögskolan i Stockholm och har även studerat på MBA-programmet vid University of Michigan.

— Niklas har en perfekt bakgrund för SmartCella. Han har erfarenhet från den globala pharma-industrin och har också drivit förändringsprojekt som fundamentalt transformerat läkemedelsbolag genom kreativa idéer och stor målmedvetenhet. Med Niklas som vd avser vi accelerera vår expansion, det här blir starten på SmartCellas nästa era. Att Niklas har haft så många olika roller under sin karriär, både operativa och rådgivande, är en fantastisk tillgång för oss givet alla olika målgrupper bolaget har inom både big pharma, medtech och biotech, och inom hela forskningsområdet. Han blir en inspirerande ledare av ett kompetent team med medarbetare från över 22 länder, säger Christian Kinch, Ordförande i SmartCella Holding AB.

Christian Kinch fortsätter: Jag vill passa på att tacka Johan Rugfelt som varit tillförordnad vd sedan mars 2022 och navigerat verksamheten under en period av kraftig tillväxt och transformation – under hans ledarskap har organisationen utvecklats kompetensmässigt och vuxit från 20 till nästan 60 anställda. Johan har även säkerställt att vi har en stabil finansiell bas, relevant för våra framtida expansionsplaner. Han återgår till rollen som COO och fortsätter som medlem i ledningsgruppen och jag ser fram emot ett fortsatt givande samarbete med Johan.

Kliniska studier med barn riskerar underfinansiering

En klinisk studie med barn som deltagare ger merkostnader som ofta saknas i den initiala budgeten. Kliniska studier med barn riskerar därmed underfinansiering, visar ny forskning.

Jenny Kindblom. Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet.

Barn är barn, också när de deltar i kliniska studier. Ibland behöver de pausa, göra något annat en stund, innan nästa moment i studien kan påbörjas. Med barn som studiedeltagare behöver dessutom fler personer involveras, ofta två vårdnadshavare, vilket också ökar tidsåtgången i en studie.

Ansvarig för den aktuella studien är Jenny Kindblom, docent på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare inom klinisk farmakologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon och kollegorna vid sjukhusets kliniska prövningsenhet för barn och ungdomar hade länge sett att aktiviteter i kliniska barnstudier ofta var underfinansierade i budgetförslag från de läkemedelsföretag som bekostar studierna. Mönstret blev tydligt när de började arbeta mer strukturerat, med stöd av en person dedikerad för budget- och avtalsfrågor.

Studierna 59 procent dyrare

Den aktuella publiceringen i Acta Paediatrica bygger på tio kliniska studier med barn som deltagare, och de verkliga kostnaderna visade sig ligga i genomsnitt 59 procent över de initiala budgetarna. Problemet var att studierna utgick från vuxna individer, barnanpassning saknades.

Barnstudier kräver omfattande planering och koordinering, även med personer runt barnet. Dessutom innehåller ofta barnstudier väldigt många undersökningar, med personal och resurser från olika enheter.

– När studien genomförs behöver man ha barnet med sig, det går inte att forcera igenom studieaktiviteter. Man behöver anpassa efter vad barnet orkar med och ibland pausa, leka lite, eller vila, säger Jenny Kindblom.

Yngre barn kan till skillnad från vuxna också behöva sövas vid exempelvis magnetkameraundersökning eller tarmundersökning. Med sövning följer ett stort batteri av insatser från olika enheter, och ökad tidsåtgång.

Viktigt att budgeten processas

Studiens förstaförfattare är Stavros Koulizakos, ansvarig för budget- och avtalsfrågor för de kliniska barnstudier som görs på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han beskriver de största glappen mellan budgeterade och verkliga kostnader:

– De poster som skapar störst skillnader är kostnaderna för förberedelser för kliniska prövningar, den beräknade tidsåtgången för studieaktiviteterna och slutligen kostnader för undersökningar, konstaterar han.

Forskarna betonar att läkemedelsföretag är enormt viktiga för att driva utveckling mot nya och bättre läkemedel, även för barn och unga. Ersättningen måste dock vara skälig för både sjukhuset och företaget, och omfatta alla relaterade kostnader som studien leder till på sjukhuset. Jenny Kindblom igen:

– Det finns definitivt en risk att underfinansiering leder till att färre studier genomförs. Man har sett en ökad risk att pediatriska studier inte går i mål. Underfinansiering kan i allra högsta grad bidra till detta. En ännu tydligare konsekvens är dock att sjukvården genomför studieaktiviteter för läkemedelsföretagens räkning utan att få ersättning. Det är inte rimligt, avslutar hon.

Ny plattform för att förbättra läkemedelsutveckling och djurens välfärd

En vilja att tillhandahålla lättillgänglig information för att göra preklinisk och translationell forskning mer pålitlig, reproducerbar och effektiv fick Emmi Puuvuori att ta steget till att bygga en helt ny webbplattform för forskare runt om i världen.

Emmi Puuvuori har beslutat sig för att skapa en banbrytande forskningsresurs med information om djurmodeller. Foto: Mikael Wallerstedt.

Emmi Puuvuori var doktorand i translationell medicin när hon insåg att information om olika djurmodeller är utspridd mellan olika publikationer och böcker, eller helt enkelt bara existerar i form av muntlig kunskap.

– Jag arbetade med olika djurmodeller och började leta efter en plattform där jag kunde hitta information om deras relevans. Men jag hittade ingenting!

För att ta itu med problemet bestämde sig Emmi Puuvuori för att skapa en webbplattform som heter In Vivo Library, där protokoll för olika djurmodeller enkelt kan nås via en användarvänlig sökfunktion.

Mer pålitlig translationell forskning

För närvarande misslyckas de flesta kliniska läkemedelsprövningar och endast omkring 9,6 procent av läkemedlen når konsumentmarknaden. Emmi Puuvuori förklarar att detta delvis beror på att resultaten från djurmodeller som används i preklinisk forskning inte kan tillämpas tillräckligt väl på människor. Utvecklingsprocessen för läkemedel är dyr och tidskrävande, och kan till och med vara riskabel för patienter som deltar i de kliniska studier som krävs.

In Vivo Library kommer att innehålla lättillgänglig information som gör preklinisk och translationell forskning mer pålitlig, reproducerbar och effektiv. Forskningens kvalitet förbättras och genom att främja 3R ökar även försöksdjurens välfärd.

– 3R handlar om principerna för djurförsök och syftar till att minimera användningen av djur, att förbättra deras välbefinnande och att ersätta dem med djurfria alternativ där det är möjligt, förklarar Emmi Puuvuori.

En färdig prototyp

För att utveckla plattformen har Emmi Puuvuori fått stöd från UU Innovations rådgivare och en extern mentor genom deras mentorprogram för forskare.

– Jag fick väldigt bra feedback och frågor från min mentor om saker jag kunde finslipa i mitt projekt. Det var mycket värdefullt att få ta del av perspektiv från någon med egna erfarenheter av att ha gjort något liknande. UU Innovations rådgivare hjälpte mig att förstå vad som var nästa steg att ta, och gav vägledning om hur man kan få feedback från potentiella användare. Tack vare deras finansiering kunde jag bygga en prototyp av webbplatsen, vilket är avgörande för att kunna presentera webbplatsens nyckelfunktioner för potentiella användare och partner.

Emmi Puuvuori kan nu börja arbetet med att strukturera translationella data och söker långsiktig finansiering för att etablera och driva webbplatsen. Hon letar även efter personer som är intresserade av att använda eller bidra till plattformen.

– Om du skulle vilja bidra till arbetet och öka synligheten för din djurmodell är jag idel öra, säger Emmi Puuvuori.

Prostatype Genomics utser professor Gerald Andriole till Chief Medical Officer

Prostatype Genomics AB meddelade i dag att professor Gerald Andriole har utsetts till global Chief Medical Officer hos Prostatype Genomics. Med mer än 35 års erfarenhet inom urologi, tillför professor Andriole erfarenhet och expertis till Prostatype Genomics arbete med att att kommersialisera Prostatype-testet i USA och globalt.

Gerald L. Andriole, Jr., MD, kommer från posten som professor vid institutionen för urologi och chef för Brady Urological Institute i National Capital Region vid Johns Hopkins Universitetet. Dessförinnan var han professor och chef för urologisk kirurgi vid Barnes-Jewish Hospital, Siteman Cancer Center och Washington University School of Medicine i St. Louis, Missouri.

Professor Andriole tog sin medicinska examen vid Jefferson Medical College i Philadelphia, Pennsylvania och avslutade urologutbildningen vid Brigham and Women’s Hospital och Harvard Medical School, Boston, MA. Han erhöll sedan specialistutbildning i urologisk onkologi vid National Cancer Institute i Bethesda, Maryland.

Professor Andriole har i över 35 år hjälpt män med prostatacancer och bidragit med forskning inom såväl prostatacancerprevention som screening och behandlingsmetoder. Han har bidragit med mer än 450 peer-reviewed publikationer och har suttit i redaktionerna för flera prestigefyllda medicinska tidskrifter. Han har varit ordförande i prostatakommittén för National Cancer Institutes screeningstudie för prostata, lungor, kolorektal och äggstockar (PLCO), ordförande för prostatakommittén för Society of Urologic Oncology Clinical Trials Consortium och ordförande för styrkommittén för REDUCE International Prostate Cancer Prevention Trial.

Professor Andriole har mottagit ett flertal utmärkelser inklusive priset för enastående prestation från Urologic Oncology Branch av National Cancer Institute, Distinguished Clinician Award från Washington University i St. Louis och Richard Williams Award for Prostate Cancer Research Excellence från American Urologic Association Urology Care Foundation.

— Vi är glada och stolta över att professor Andriole har beslutat att fortsätta sin professionella karriär hos oss på Prostatype Genomics och den fortsatt spännande resa vi är inne på, säger Fredrik Persson vd för Prostatype Genomics. Hans omfattande forskning och namn som internationellt erkänd opinionsledare inom urologi med fokus på prostatacancer ger oss en expertis som hjälper oss att sprida kunskap om Prostatype till patienter, läkare och försäkringssystem på ett kraftfullt och effektivt sätt. Hans forskning och kliniska erfarenhet, varav mycket fokuserar på genomisk testning, förstärker vår organisation på ett påtagligt sätt och tydliggör hur stort intresset är för Prostatype Genomics och Prostatype. Professor Andrioles bakgrund medför stora möjligheter för Prostatype Genomics kommersialieringsarbete både i USA och globalt samt i vårt fortsatta arbete med att ytterligare förstärka vårt vetenskapliga fotavtryck i form av kompletterande valideringsstudier.

— Jag är exalterad över detta nästa steg i min karriär, säger professor Andriole. Tillsammans med teamet på Prostatype Genomics arbetar vi för att hjälpa patienter och läkare globalt att fatta bättre beslut om behandling av prostatacancer. Prostatype är ett genetiskt test som i kombination med rutinmässig klinisk information ger patienten och hans läkare ett bättre beslutsunderlag när det gäller att hitta optimal vård för den individuella patienten.

Pharmacolog genomför förändringar i styrelse och ledning

Pharmacolog i Uppsala AB meddelar att Erik Hedlund, tillförordnad vd, återgår till rollen som styrelseordförande och Lars Gusch, tidigare COO, har utsetts till vd för bolaget.

Pharmacologs styrelse har i dag ingått ett nytt avtal med nuvarande COO Lars Gusch, som tar över som vd för bolaget med omedelbar verkan. Lars Gusch anställdes som COO på Pharmacolog i januari 2022 och var tidigare utvecklingschef på bolaget under 2019-2020.

— Vi är glada över att Lars har valt att tacka ja till att leda Pharmacolog, kommenterar Erik Hedlund, styrelseordförande. Lars har haft en betydande roll i implementeringen av SaaS-erbjudandet och har lång erfarenhet av både utveckling och operativ ledning i företaget. Lars har dessutom etablerat goda samarbeten med Pharmacologs distributörer och strategiska partners och står därmed rustad att bredda distributionsnätet för att säkerställa hög tillväxt.

Swedish Labtech har fått ny ordförande

Vid Swedish Labtechs årsmöte den 27 april valdes en ny ordförande till styrelsen. Mattias Bengtsson arbetar till vardags på AddLife och har lång erfarenhet av branschen från bland annat AstraZeneca, AkzoNobel och Biolin Scientific. Han efterträder Peter Simonsbacka som efter tio år som Swedish Labtechs ordförande nu lämnar över stafettpinnen.

Vid årsmöteskonferensen i Stockholm valde årsstämman i Swedish Labtech Mattias Bengtsson som ny ordförande. Tillsammans med styrelsen och medlemmarna kommer han att arbeta för att stärka laboratoriediagnostiken, främja innovation och ny teknologi inom life science.

– Förutom fortsatt kompetensutveckling av våra medlemmar är min ambition att vi skall ta ytterligare steg framåt när det gäller interaktion med branschens beslutsfattare och politiker. Vi behöver på ett mer tydligt sätt påvisa samhällsnyttan och värdet av det våra medlemmar erbjuder, säger den nyvalda styrelseordföranden Mattias Bengtsson.

Labtech-branschen är inne i en stark utvecklingsfas där digitaliseringen förändrar det mesta.

– Prevention, tidig och precis diagnosticering, Labb, provtagning och diagnosticering blir allt viktigare i den moderna sjukvården. Genom pandemin fick vi ett brutalt uppvaknande om hur kritiskt det är för oss som samhälle att ha en tillräckligt test- och laboratoriekapacitet. Det är viktigt att beslutsfattare på alla nivåer förstår detta och ser till att vi har en bättre beredskap nästa gång. För det kommer att hända, frågan är bara när, säger Mattias Bengtsson.

Till vardags arbetar Mattias Bengtsson på AddLife, ett life science-bolag med verksamhet i flera länder i Europa där han är affärsområdeschef för biomedicin och forskning.

Läkares fortbildning fortsätter att minska

Antalet dagar läkare deltar i extern fortbildning har halverats sedan 2004. Det visar Läkarförbundets nya rapport ”Försämrade förutsättningar för fortbildning”. Detta sker trots att utvecklingstakten inom den kliniska forskningen snarare ökat. Antalet dagar extern fortbildning är nu nere på 4,2 dagar per år, vilket kan jämföras med 8,5 dagar år 2004.

— Arbetsgivarna i vården tar inte sitt ansvar för läkarnas fortbildning. Rapporten visar tydligt att dagens svaga reglering i hälso- och sjukvårdslagen inte är tillräcklig, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Inte bara Läkarförbundet anser att det behövs en tydligare reglering av fortbildning. För ett år sedan röstade riksdagen igenom att regeringen skulle se över ett krav på – och rätt till – en kontinuerlig fortbildning i hälso- och sjukvården. Ännu har ingen sådan översyn gjorts.

— Det här är inte en fråga bara för läkarna, utan för vården och patienterna. Det faktum att läkare i så hög utsträckning lägger sin fritid och sina privata pengar på fortbildning är ett tecken på att de själva anser att den tid de får från sin arbetsgivare är otillräcklig, säger Sofia Rydgren Stale

Rapporten i korthet:

• Extern fortbildning har minskat till 4,2 dagar / år. Det är en halvering mot när enkäten började göras år 2004. Det är också långt under de 10 dagar som Sveriges läkarförbund rekommenderar, och som till exempel vårt grannland Finland har som lagstadgad gräns för extern fortbildning. 18 procent av läkarna fick inte någon extern fortbildning alls under 2022.

• I nästan alla regioner har mängden fortbildning minskat jämfört med 2019. De regionala skillnaderna är fortsatt stora.

• Intern fortbildning och egen fortbildning är oförändrad. Läkare får i genomsnitt 1,3 timmar per vecka intern fortbildning och 2,2 timmar egen fortbildning i form av litteraturstudier och liknande. Det är under Läkarförbundets rekommendation om minst en halv dag i veckan sammanlagt för internutbildning och egen fortbildning.

• Brist på tid är det stora problemet. Nästan 70 procent av läkarna saknar tillräckligt med tid för fortbildning. Nästan 1 av 4 vet inte ens om det finns pengar för deras fortbildning. Och mindre än 40 procent har någon form av plan för sin fortbildning.

• För att kompensera lägger läkare både fritid och privata pengar för att kunna hålla sig ajour. I snitt lägger en läkare 9 dagar / år av helger, kvällar och semestrar på fortbildning. Snittet för privata utlägg på medicinsk fortbildning är 1 200 kronor år 2022, men många lägger betydligt högre summor än så.

•En individuell fortbildningsplan gör skillnad. Läkare som tillsammans med sin chef tagit fram en plan för sin fortbildning deltar i mycket mer fortbildning än de som saknar en plan. Genom att lägga upp en plan kan läkare och chef gemensamt säkerställa att den fortbildning som behövs också blir av.

Läs rapporten i sin helhet.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998