DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Immunovia AB utser ny vd

Som ett nästa steg i att fokusera på den amerikanska marknaden har styrelsen för Immunovia AB  beslutat att utse Jeff Borcherding, vd för Immunovias amerikanska verksamhet, som vd för koncernen. Jeff Borcherding ersätter Philipp Matthieu.

Jeff Borcherding har lett Immunovias amerikanska verksamhet sedan april 2022. Innan han anställdes på Immunovia har han haft flera roller inom den amerikanska diagnostikindustrin, inklusive nu senast som Chief Marketing Officer på Myriad Genetics. Han kommer att fortsätta att leda Immunovias amerikanska verksamhet samtidigt som han tar rollen som koncern-vd.

Med denna förändring förenklar och effektiviserar företaget sin ledningsstruktur och betonar ytterligare sitt fokus på att kommersialisera IMMray PanCan-d, det första blodbaserade testet dedikerat till tidig upptäckt av bukspottkörtelcancer, i USA.

— Styrelsen vill tacka Philipp Mathieu för hans engagemang och stöd till verksamheten under hans tid som vd. Philipp genomförde en kritisk omstrukturering av den svenska verksamheten som gjorde bolaget mer fokuserat och tog viktiga steg mot en framgångsrik kommersialisering av vår unika produkt, säger styrelsens ordförande professor Carl Borrebaeck. Omstruktureringen, inklusive rekrytering av ett starkt tekniskt ledarskap för den svenska verksamheten, har gjort rollen för en svenskbaserad vd överflödig.

— Immunovia har en fantastisk möjlighet att dramatiskt förbättra tidig diagnostik av bukspottkörtelcancer. Jag ser verkligen fram emot att leda bolaget när vi tar denna möjlighet att bygga en framgångsrik och snabbväxande affärsverksamhet, säger Jeff Borcherding

Philipp Mathieu kommer att stå kvar till styrelsens förfogande under sin uppsägningstid, som löper i sex månader från dagens datum.

Devyser är vinnare av årets Swecare Export Awards

Devyser har tilldelats Swecare Export Award 2023. Priset delas ut till företag som “med kreativitet, engagemang och räckvidd satt svensk innovation inom hälsa och sjukvård på världskartan”. Devyser tilldelas utmärkelsen för revolutionerande lösningar, intensiv exportsatsning och fokus på korrekt diagnos till varje patient på kortast möjliga tid. Ulf Klangby, bolagets vice VD och en av företagets grundare, fick motta priset från socialminister Jacob Forssmed vid en ceremoni tidigare idag.

Ulf Klangby, vice vd och en av Devysers grundare tog emot priset från socialminister Jakob Forssmed.

Swecares exportpris, “Swecare Export Award” delas ut årligen sedan drygt 10 år. Av fyra nominerade företag utsågs Devyser till årets vinnare av det prestigefyllda priset. Juryn består av representanter från life science-branschen och regeringen.

Devyser prisas med motiveringen:

— Vinnaren är en pionjär inom avancerad genetisk testing, DNA-diagnostik. Företaget befinner sig vid forskningsfronten inom ett av de områden som har möjlighet att  revolutionera sjukvården genom att tidigt kunna identifiera och förutspå sjukdomar. Genom målsättningen att varje patient ska få en korrekt diagnos på så kort tid som möjligt, bidrar man till en utveckling med fokus på patient och vårdgivare med hänsyn till hållbarhet och resurser. Från början ett forskningbolag som från huvudkontoret i  Hägersten tagit fram 29 olika produkter som nu finna tillgängliga i 50 länder. Med intensiva exportsatsningar de senaste åren har man gjort en fantastisk tillväxtresa med stora försäljningsframgångar där 92 procent av den totala försäljningen utgörs av exportinkomster.

— Vi är otroligt stolta över att uppmärksammas med detta fina pris, kommenterar Fredrik Alpsten, vd för Devyser. Vi har haft en stark internationell tillväxt under de senaste åren, framförallt i Europa och Asien. Vår satsning på utökad direktförsäljning på nyckelmarknader har varit mycket framgångsrik. Nu är siktet inställt på den nordamerikanska marknaden. I juni inviger vi vårt nya laboratorium i Atlanta, Georgia och tidigare i veckan presenterade vi ett samarbetsavtal med Thermo Fisher, ett amerikanskt bolag som är världsledande inom diagnostikbranschen. Samarbetet innebär att Thermo Fisher Scientific kommer att marknadsföra och sälja Devysers unika NGS-produkter för uppföljning efter transplantationer, i USA, Kanada och Europa, vilket ger möjlighet för fler patienter att få tillgång till bättre transplantationsvård.

Swecare är en stiftelse som har Socialdepartmentets uppdrag att skapa mötesplatser för företag och organisationer inom svenska life science-sektorn med syfte att bidra till ökad export av svenska produkter, tjänster och kunskap inom området. Swecare bildades 1978 av svenska regeringen, dåvarande Exportrådet och representanter för hälso- och sjukvårdsindustrin.

EU måste ha konkurrenskraftig läkemedelslagstiftning

Lif – de forskande läkemedelsföretagen välkomnar att EU-kommissionen nu presenterat ett förslag till en ny samlad läkemedelslagstiftning för medlemsländerna. En moderniserad lagstiftning behövs för att möta den medicinska utvecklingen. En del lagförslag riskerar dock att försämra EUs konkurrenskraft gentemot främst USA och Asien.

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till en ny samlad läkemedelslagstiftning för medlemsländerna.

Lif anser att det under lång tid stått klart att EUs lagstiftning inom läkemedelsområdet inte är anpassad till dagens medicinska utveckling. Därför är det mycket positivt att EU-kommissionen nu lagt fram ett samlat lagförslag.

EUs läkemedelslagstiftning är av största vikt för utvecklingen inom svensk Life Science. Även om vi är ett mindre medlemsland är vi ett av unionens främsta inom sektorn. Därför är Lif starkt kritiskt till lagförslag som riskerar att hämma forskning och utveckling av nya läkemedel i Sverige och inom EU, och som medför att regionen tappar i konkurrenskraft gentemot USA och Asien. En stark innovativ och tillverkande läkemedelsbransch är även viktig för Europas framtida krisberedskap.

– Det regelverk som slutligen antas av EU kommer att påverka svenska patienter och läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige under decennier framöver. Därför kan vikten av de vägval som medlemsländerna gör inte överskattas. Jag förutsätter att den svenska regeringen kommer att ta en mycket aktiv roll i de förhandlingar som nu inleds, säger Johan Färnstrand, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Lif anser att den försämring av dataskyddtiden för läkemedel som EU-kommissionen föreslår riskerar att få mycket skadliga effekter för den europeiska läkemedelsbranschen. Det leder till försämrade immateriella rättigheter som på sikt försvagar företagens och därmed EUs konkurrenskraft. Den nuvarande skyddstiden kan visserligen återfås om läkemedlet lanseras och kontinuerligt tillhandahålls i samtliga 27 medlemsländer. Men då subventionssystem är helt och hållet en nationell angelägenhet är detta en fråga som företagen inte själva kan råda över.

– Sverige har alltid stått upp för immateriella rättigheter. Det är frågor av allra högsta vikt för ett mindre och exportberoende land. Jag utgår från att regeringen kommer att vara pådrivande för en balanserad lagstiftning som ökar patienters tillgång till effektiv behandling, samtidigt som den stärker Europas konkurrenskraft, säger Johan Färnstrand.

Lif ser positivt på att kommissionen lägger fram förslag om att skapa ett enklare regelverk. EMAs vetenskapliga rådgivning och stöd ska förbättras, och EMAs godkännandeprocess för ett nytt läkemedel ska ta högst 180 dagar, jämfört med dagens i genomsnitt 400 dagar.

Lif anser att även är positivt att kommissionen lägger fram ett förslag som syftar till att stimulera utveckling av nya antibiotika. Ett företag som utvecklar ett nytt viktigt antibiotikum kan tilldelas en särskild voucher som kan användas för att förlänga dataskyddstiden för ett annat läkemedel, alternativt säljas till ett annat företag.

Lagförslaget från EU-kommissionen är mycket omfattande och Lif kommer framöver att analysera det mer i detalj.

Startar tillsynsaktiviteter mot tillverkare av medicinteknisk programvara

Under 2023 genomför Läkemedelsverket flera tillsynsaktiviteter inom området eHälsa. Syftet är dels att kontrollera att de medicintekniska programvaror som finns på marknaden är säkra och uppfyller regelverkets krav, dels att tillverkare av programvarorna har en god kunskap om regelverket.

Som tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter kommer Läkemedelsverket att genomföra proaktiv och reaktiv tillsyn, liksom informationsinsatser. Det första steget är att samla information för att skapa en lägesbild som underlag för att de fortsatta aktiviteterna får så stor effekt som möjligt.

— eHälsa är ett av Läkemedelsverkets prioriterade områden för året. Det är ett område med en hög innovationstakt som växer snabbt både inom hälso- och sjukvården och hos människor i hem- och fritidsmiljö. Därför ser vi på myndigheten ett behov av att intensifiera tillsyns- och informationsaktiviteter inom området medicinteknisk programvara under 2023, säger gruppchef Camilla Bysell på Läkemedelsverket.

Programvara med medicinskt syfte

Inom eHälsa finns programvaror i många skilda former, allt i från enkla hälsoappar till avancerade beslutsstöd baserade på AI och regionövergripande vårdinformationssystem. Inte sällan utgör de delar i större system där många programvaror ska samverka.

En programvara med ett medicinskt syfte är en medicinteknisk produkt som regleras av EU-gemensamma förordningar. Förordningarna ska säkerställa att produkterna är effektiva och säkra att använda. Även produkter som inte räknas som medicintekniska produkter har produktsäkerhetsregler att förhålla sig till.

Den första planerade tillsynsaktiviteten inleds i slutet av april och riktar sig mot tillverkare av programvaror i flera kategorier:

  • programvaror som är CE-märkta enligt det medicinska regelverket
  • programvaror som omfattas av övergångsbestämmelser, så kallade legacyprodukter
  • programvaror saknar CE-märkning men uppger ett medicinskt syfte.

eHälsa är en samlingsterm för all användning av digitala verktyg och digitalt utbytande av information för att uppnå och bibehålla hälsa. Det omfattar alltså många olika användare, verktyg och situationer.

Hitta Kliniska Studier (HiKS) en ny tjänst från Lif

HiKS, Lifs databas för företagsinitierade prövningar, gör det enklare att hitta och delta i kliniska läkemedelsprövningar. Förhoppningsvis kommer tjänsten också att stärka Sveriges attraktivitet som prövningsland. 

HiKS en webbplats som är öppen för alla.

På HiKS (=Hitta Kliniska Studier) webbplats kan man se vilka kliniska läkemedelsprövningar de forskande läkemedelsföretagen genomför i Sverige. Tjänsten är gratis, öppen för alla och täcker flera behov. Det viktigaste är att ge patienter möjlighet att enkelt se vilka prövningar som finns och anmäla intresse att delta, något många svenska patientorganisationer länge efterfrågat.

De forskande läkemedelsföretagen får en effektivare urvalsprocess när de söker efter lämpliga deltagare att inkludera i sina prövningar. Tjänsten ger också en bättre överblick över pågående forskning, till nytta för både företag, hälso- och sjukvård och beslutsfattare i behov av statistik och omvärldsbevakning.

HiKS förenklar för patienter och läkare

Jenny Söderberg, projektledare för HiKS, säger att tjänsten fyller ett tomrum. Den information databasen erbjuder fanns tidigare inte tillgänglig på ett patienttillvänt sätt.

– Patienter, deras anhöriga och behandlande läkare har förut inte haft förutsättningarna att på ett enkelt sätt hitta den information som gör det möjligt att finna och bli utvärderad för att delta i prövningar oavsett var i Sverige de genomförs.

HiKS startades upp i liten skala föra hösten och är nu fullt etablerad med ett rikstäckande utbud. I dagsläget innehåller tjänsten bara information om godkända, företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar ska längre fram breddas till att även omfatta företagsinitierade medicintekniska prövningar. På sikt ska den dessutom kunna visa upp akademiska prövningar och övriga kliniska studier.

Ska lyfta Sverige som prövningsland

Förhoppningsvis kommer tjänsten att bidra till fler kliniska läkemedelsprövningar i Sverige. En ökad synlighet nationellt för läkemedelsprövningarna kommer att förenkla och snabba upp processen med att hitta deltagare, vilket borde göra Sverige till ett mer attraktivt prövningsland för företagen.

Jenny Söderberg säger att hon också räknar med att fler än idag erbjuds möjlighet att delta i en prövning, vilket gagnar patienterna men också hälso- och sjukvården som skaffar sig viktig kompetens i att hantera nya behandlingar.

– Om informationen om att en prövning pågår blir känd så kan fler med den kunskapen välja att agera i rätt riktning, både patienter, anhöriga och förstås behandlande läkare.

HiKS finns på www.hiks.se.

Fler kliniska prövningar kräver lagändringar

Det kommer att krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det skriver Läkemedelsverket i dag på Dagens Medicin debatt.

Antalet ansökningar om klinisk läkemedelsprövning har minskat de senaste 10 åren. Regeringen är tydlig med att life science-sektorn ska bidra till en stark, modern och jämlik sjukvård i Sverige.

– I Sverige har vi de senaste åren genomfört stora förändringar med anledning av nya europeiska förordningar på kliniska prövnings-området, nu är tid att utvärdera och dra lärdom av det arbetet. Framför allt i de delar där anpassningarna till nationell lagstiftning inte gynnar möjligheterna att genomföra kliniska prövningar i Sverige, säger Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket.

Inom Läkemedelsverkets ansvar finns två områden som har debatterats mycket genom åren. Dels möjligheten att inkludera beslutsoförmögna i klinisk läkemedelsprövning, dels möjligheten att använda ett förenklat samtycke vid klusterrandomiserade kliniska läkemedelsprövningar.

– Studier på medvetslösa och så kallade klusterrandomiserade läkemedelsprövningar är delar som ännu inte är tillåtna i Sverige. Vi behöver snabbt få till utredningar så att vi får beslut om dessa metoder, avslutar Gunilla Andrew-Nielsen.

Är artificiell intelligens framtiden för sjukvården i Norden?

De nordiska ländernas nationella strategier pekar ut AI som ett oundvikligt framtida vägval för hälso- och sjukvården. Men medborgarna måste involveras i vilken riktning denna väg ska ta, menar forskaren Jason Tucker. Han har studerat de nordiska ländernas planer och konstaterar att förändringen till stor del drivs av en tilltro till den privata sektorn.

— En del av problemet med de nationella handlingsplanerna är att de utlovar en framtid som de har väldigt lite kontroll över och som allmänheten har mycket lite att säga till om, säger Jason Tucker.

– Med en åldrande befolkning och mindre pengar i den offentligt finansierade vården vill staterna effektivisera vården. I den visionen ingår att öppna den ytterligare för privata intressen, säger Jason Tucker, biträdande universitetslektor vid Malmö universitet.

De nordiska ländernas nationella AI-strategierna utmålar, enligt Jason Tucker, den privata hälso- och sjukvården som lösningen och den offentliga sektorn som problemet. Framtiden för den allmänna hälso- och sjukvården kommer att hamna i privata händer. Vi är redan på väg dit och det blir svårt att byta riktning längre fram.

– Skattemedel används redan för att stödja den privata sektorn när det gäller vissa AI-appar inom hälsoområdet, säger Jason Tucker.

Har jämfört strategierna i de nordiska länderna

I en artikel i tidskriften Futures har han jämfört de nationella strategierna för att införa mer AI inom vården i de fyra nordiska länderna. Även om det finns skillnader vad gäller hur och varför denna framtid ska realiseras (Sverige och Danmark är mest på, Norge mest försiktigt och Finland däremellan) så finns det en gemensam vision. I den ses den ständigt ökande omfattningen av AI inom hälsa som oundviklig, en process som drivs och implementeras av den privata sektorn.

Men beskrivningen av AI:s framtida roll i de nationella handlingsplanerna, ses av Tucker som mycket vag. På mycket kort sikt skulle AI kunna hjälpa till inom områden som diagnos, individualiserad behandling och robotik (som lyftrobotar). Men på medellång till lång sikt hänvisar planerna, enligt Tucker, bara till ökad effektivitet i hälsosystemet som helhet och undviker att vara specifik om vad det betyder.

– Effektivisering kan vara av godo, men det betyder olika saker för olika människor. Vi kan gissa om framtida användning, men det är verkligen i händerna på den privata sektorn. AI:s framtida utveckling och genombrott är väldigt oförutsägbart avseende när och hur framgångsrikt det blir. Uppfinningar och innovationer är notoriskt svåra att förutse, säger Jason Tucker.

Involvera medborgarna

Jason Tucker betonar att han inte i sig är emot privata initiativ eller ett innovativt användande av AI inom vården. Han manar bara till eftertanke. Så fort du ger bort data så är den borta och går inte att hämta tillbaka.

– Medborgarna bör i så fall få bättre hälso- och sjukvård och inblick i vart pengarna går och behöver involveras i besluten. Vi kanske vill ha långsamma beslut, vi kanske tycker det är ok med lite mer byråkrati. Vården är en fundamental del av demokratin och välfärden, säger Jason Tucker.

Ny strategi stärker det nordiska läkemedelssamarbetet

Nordiskt läkemedelsforum (NLF) har tagit fram en strategi för att utveckla det nordiska samarbetet i läkemedelsfrågor.

De nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har sedan 2015 en samverkan i samverkansformen Nordiskt läkemedelsforum (NLF). Samverkan startades på initiativ från Amgros i syfte att utveckla samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna främst kring förhandling och upphandling. Samverkan har utvecklats över åren men informations- och erfarenhetsutbyte fortsätter att vara en viktig del av samarbetet. För Sveriges räkning deltar främst representanter från regionernas samverkansmodell för läkemedel.

Alla medverkande länder har nu ställt sig bakom en ny uppdaterad strategi för att utveckla och förbättra samverkan ytterligare. Strategin fokuserar på tre områden:

  • Utvecklad samverkan kring förhandling och upphandling
  • Försörjningsfrågor och leveranssäkerhet
  • Stärkt gemensamt påverkansarbete

För regionernas samverkansmodell betyder det nordiska samarbetet inom NLF bland annat ett förenklat sätt att ha kontakt med nordiska kollegor som ofta arbetar med likartade läkemedelsfrågor samtidigt.

– Vi ser att läkemedelskostnaderna ökar för regionerna, särskilt för nya innovativa behandlingar, och ett nordiskt samarbete är värdefullt då vi försöker hitta gemensamma lösningar och dela erfarenheter kring dessa utmaningar. Strategin som nu tagits fram kommer kunna förbättra våra förutsättningar att samverka och göra att det blir tydligare vad NLF samverkan innebär och vad vi gemensamt prioriterar, säger Mikael Svensson, förhandlingskoordinator regionernas samverkansmodell för läkemedel.

Mer läsning:

Restanmälda läkemedel fortsätter att utmana

En fortsatt osäker omvärld och ett stort antal infektionssjukdomar som cirkulerat i landet återspeglas i en ökad efterfrågan på läkemedel, som exempelvis febernedsättande och antibiotika. Det framgår av ny statistik för restanmälda läkemedel för första kvartalet 2023.

Den markanta ökningen av antalet restanmälningar under senare delen av 2022 har avtagit och antalet restanmälningar verkar i stället ha uppnått en platå under första kvartalet 2023. Jämfört med andra år så har det endast varit ett liknande antal restanmälda förpackningar vid en period tidigare – under början av covid-19-pandemin mars och april 2020. Trenderna och utvecklingen är inte unika för Sverige utan samma situation ses även i våra grannländer samt i övriga Europa.

– Vi kan konstatera att tillgången till läkemedel i Sverige påverkas av det rådande världsläget. Liksom andra industrier påverkas även läkemedelsförsörjningen av en ökad osäkerhet i omvärlden med inflation och höjda priser på exempelvis energi och frakt, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket.

Ofta finns alternativ

Under det första kvartalet 2023 har 681 förpackningar restanmälts till Läkemedelsverket. Av dessa var nästan 96 procent läkemedel för människa, medan omkring 4 procent utgörs av veterinära läkemedel. Vid majoriteten av restsituationerna har det funnits alternativa läkemedel tillgängliga och ofta har restsituationen varit relativt kort. Restanmälda läkemedel fortsätter att skapa problem för såväl patienter som för vård och apotek.

Den ökade mängden infektioner i samhället syns även i reststatistiken för första kvartalet 2023, där bland annat receptfria förpackningar av flytande paracetamol och ibuprofen har varit restanmält i perioder. Tillgången till vissa antibiotika, exempelvis amoxicillin, har också varierat under denna period.

Sanktionsavgifter till sommaren

En förutsättning för att Läkemedelsverket ska kunna ge information om tillgänglighet av läkemedel med god framförhållning är att företagen anmäler i tid. Enligt läkemedelslagen ska restanmälan ske så snart som möjligt, dock senast två månader innan förväntad start. En utmaning har varit att många företag haft för kort framförhållning vid anmälan till Läkemedelsverket. Riksdagen har nyligen beslutat att Läkemedelsverket ska kunna ta ut sanktionsavgift från företag som anmäler sent.

– Vi kan redan nu se en tendens till att företagen restanmäler tidigare. Det är till stor nytta när vi ska förmedla information vidare och bistå i de mycket svåra situationer som kan uppstå för vård och enskilda patienter, säger Johan Andersson.

Belastning för vård- och apotekspersonal

Antalet restanmälda läkemedel i Sverige uppgår till omkring 4,6% av det totala antalet läkemedel på svenska marknaden. I nuläget är Läkemedelsverkets bedömning att det är en måttlig påverkan på tillgängligheten av läkemedel i Sverige.

Generellt ökar belastningen på vården när behovet av receptförnyelse och byte av preparat för vissa läkemedelsgrupper ökar. Även en ökad belastning på apotekspersonal kan ses på grund av det arbete som läggs på att exempelvis nå förskrivare vid receptförnyelse och att förklara situationen för kunder.

– Läkemedelsverket följer och bevakar omvärldsläget aktivt. Vi arbetar både för att motverka att bristsituationer uppstår och för att lindra konsekvenserna vid brist. Arbetet görs tillsammans med andra aktörer som till exempel apotek, hälso- och sjukvården, branschorganisationer och andra myndigheter. Omvärldsbevakning sker också i olika grupperingar på europisk och nordisk nivå, avslutar Johan Andersson.

Fakta: Arbetet med restnoterade läkemedel

En restsituation uppstår när ett företag under en period inte kan leverera läkemedel i den volym/omfattning som behövs för att möta efterfrågan på nationell nivå.

Läkemedelsverket tar emot, utreder, sammanställer och förmedlar information om inkomna restanmälningar. Sammanställningen innehåller även uppgifter om möjliga läkemedelsalternativ, när sådana finns.

Under pandemin 2020 startade ADL – Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedelstillgänglighet. Här möts representanter för Läkemedelsverket och andra myndigheter, apoteken, regionernas hälso- och sjukvård och Lif – branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige – och delar information med varandra. Syftet är bland annat att få en överblick över läkemedelsförsörjningen i landet och att öka beredskapen inom vården.

Skör arbetsgemenskap – en pandemieffekt

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19.

Foto: Johan Persson.

Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten – i bästa fall. Under digitala möten syntes vissa inte alls eftersom man valt att stänga av kameran. Så hur påverkades vår relation till kollegor när vi inte längre kunde träffas fysiskt?

– Det uppstod något som kan liknas vid medvetna och omedvetna filterbubblor. Man var mer selektiv i vem man hade kontakt med. Vissa kontakter blev mer intensiva, och respondenterna upplever att de lärt känna sina närmsta kollegor bättre och fördjupat relationen. Samtidigt valdes vissa bort. Vissa personer var det helt enkelt skönt att slippa, säger Alina Lidén, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet, en av forskarna bakom studien.

Studien, som genomfördes 2021, baseras på djupintervjuer med anställda inom kunskapsintensiva yrken. Resultatet visar på färre kontakter, minskad tillgänglighet och försvagad dynamik mellan kollegor.

Spontana samtal försvann

Sammantaget arbetade 30–40 procent av svenska arbetstagare hela eller delar av sin arbetstid på distans under pandemin. I och med att vi hade fler digitala möten, försvann också de kringsamtal som sker före, under och efter mötet och som i högre grad präglats av icke-arbetsrelaterade ämnen. Hur mår barnen? Vad händer i omvärlden?

Digitala möten under pandemin upplevdes enligt studien som mer effektiva och disciplinerade ­– men respondenterna upplevde också att något gick förlorat i den digitala mötesvärlden.

– Studien visade att respondenterna hade begränsad social kontakt med fokus på effektivitet. De gjorde sitt jobb, men gjorde sig inte synliga i övrigt. Många berättade att de saknade att säga god morgon och att inte längre veta vad som händer i kollegans liv – de där småsakerna som hur det går för barnet som spelar fotboll eller med husrenoveringen, säger Alina Lidén.

Oklart vem som ansvarar för sociala relationer

Enligt studien ansåg man att det var arbetsgivarens ansvar att upprätthålla de sociala relationerna och att det var bra att digitala tillställningar, som digital fika eller after work, fanns.

– Men de enskilda medarbetarna tog inget eget ansvar för att bidra. En slutsats är att det sociala arbetet, det vill säga att upprätthålla sociala kontakter, kräver en insats, oavsett om det är från företaget eller den enskilda medarbetaren. Om ingen gör det arbetet, försvinner kontakter som bygger på spontanitet, säger Malin Espersson, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Studien visar tydligt att jobba ostört och vara effektiv prioriteras framför att vara tillgänglig för andra via digitala kanaler eller gemensamma möten. Digitala möten beskrivs vara lite mer strukturerade, att ordning och reda förstärks.

– Samtidigt beskriver man att digitala möten gör det svårare att skapa den dynamik som behövs för kreativt och framåtsyftande arbete. Detta får en stor påverkan på det utvecklande arbetet. Att vara kreativ och innovativ kräver att man har tillgång till fler kollegor, med fler och mer diversifierade kunskaper och åsikter, säger Ulrika Westrup, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.

– Vad som händer med de sociala relationerna vid distansarbete framöver är svårt att sia om. Men att distansarbete verkar öppna upp för det individuella på bekostnad av det kollektiva är viktigt att ha med sig framöver, säger Malin Espersson.

Prenumerera