Ingela Haraldsson - Pharma industry

Svensk läkemedelsexport slår alla rekord

Nya siffror från SCB visar att den svenska exporten av läkemedel slår alla rekord. Bakom framgångarna står stora investeringar för ökad produktion, samtidigt som branschen tagit stora kliv framåt i den gröna omställningen.

Exporten av läkemedel ökade kraftigt under 2022. Sverige har exporterat läkemedel för 139,4 miljarder och läkemedelsexporten har därmed vuxit med 39,4 miljarder kronor jämfört med 2021. Det motsvarar en ökning med 39,4 procent.

– Det är imponerade att vi har en läkemedelsexport som går så bra. Under de kommande åren kommer utmaningarna vad gäller kroniska sjukdomar, cancer och en åldrande befolkning öka i många länder. Exportsiffrorna vittnar om att branschen bidrar till att skapa hälsa och bättre behandling för patienter över hela världen, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Läkemedel blivit en allt viktigare svensk exportprodukt. Läkemedelsexporten har mer än fördubblats de senaste tio åren och står nu för 7 procent av den totala exporten.

Frida Lundmark, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

– Läkemedelsexporten har stor betydelse för den svenska ekonomin och bidrar till både hälsa, välstånd och grön omställning. Branschen skapar jobb, stärker Sverige som kunskapsnation och bidrar med skatteintäkter när svenska läkemedelsföretag exporterar sina lösningar till hela världen, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Läkemedel är ett av få varuslag som bidrog starkt positivt till det svenska handelsnettot 2022. Skillnaden mellan export och import, det så kallade handelsnettot, visade under året ett underskott på minus 46 miljarder. Importen av läkemedel var på 66,1 miljarder, vilket innebär att läkemedelsbranschen under året visade ett överskott på 73,9 miljarder och påtagligt bidrog till Sveriges samlade BNP.

– Exportsiffrorna visar att Life Science-sektorn är utgör ett styrkeområde för Sverige som är helt avgörande att behålla. Den internationella konkurrensen om Life Science-företagens investeringar hårdnar och länder globalt och i vår närhet har stora ambitioner. För att inte tappa mark bör ett permanent Life Science-kontor i Regeringskansliet inrättas med förstärkta resurser samt en konkret handlingsplan kopplad till en uppdaterad Life Science-strategi, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

BioArctic anställer Anders Martin-Löf som ny Chief Financial Officer

BioArctic AB meddelande idag att bolaget rekryterat Anders Martin-Löf som ny CFO. Anders Martin-Löf har bred erfarenhet från motsvarande roll på företag som Oncopeptides, Wilson Therapeutics, RaySearch och nu senast A3P Biomedical. Nuvarande CFO Jan Mattsson kvarstår i sin roll till dess att Anders Martin-Löf tillträtt och övergår därefter till en nyinrättad roll som ekonomichef.

– Jan kom till BioArctic i början av 2017 för att bistå det viktiga arbetet med att ta bolaget till börsen och har allt sedan dess varit instrumentell för oss. Jag är mycket glad att vi får behålla Jan och hans kompetens inom bolaget då han nu väljer att trappa ner, säger Gunilla Osswald, vd på BioArctic. Samtidigt är jag mycket nöjd med att vi lyckats rekrytera Anders Martin-Löf som hans efterträdare. BioArctic är inne en spännande fas där Anders kunskap och erfarenhet från olika delar av Life Science-sektorn kommer att vara till stor nytta för vår fortsatta utveckling.

– Jag ser fram emot att få bli en del av BioArctic, Sveriges just nu starkast lysande stjärna på bioteknikhimlen. Det här är en fantastisk möjlighet att få arbeta med ett bolag som har unika förutsättningar att i grunden förändra hur patienter med svåra neurologiska sjukdomar behandlas, säger Anders Martin-Löf.

Anders Martin-Löf är utbildad civilingenjör i teknisk fysik från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Han har mer än 20 års erfarenhet från Life Science-industrin i ett flertal olika roller bland annat som CFO, marknadschef, chef för investerarrelationer samt flera styrelseuppdrag.

Anders Martin-Löf kommer att tillträda sin tjänst senast den 1 juni och ingå i BioArctics koncernledning.

7 av 10 tjänstemän får genomgå psykologiskt test när de rekryteras

Har du någon gång fått genomföra ett psykologiskt test när du varit på jakt efter ett nytt jobb? Då är du inte ensam. En ny undersökning av omställningsorganisationen TRR visar att användandet av tester blir allt vanligare. 7 av 10 tjänstemän som fått nytt jobb under förra året fick genomföra ett test under sin rekryteringsprocess.

– Vår undersökning visar att psykologiska tester numera är ett självklart inslag under en rekryteringsprocess, oavsett storlek på företaget så är det numera närmast standard, säger Jesper Olsson, specialist inom jobbsökning på TRR.

Totalt 2000 tjänstemän som fått nytt jobb de senaste fyra åren besvarade frågorna i TRR-barometern. Av de tjänstemän som fick ett nytt jobb under 2022 svarade 67 procent att de fått genomföra någon form av psykologiskt test i sin rekryteringsprocess. Ett av omställningsorganisationen TRRs uppdrag är att stötta uppsagda tjänstemän till nästa steg i karriären. De tjänstemän som är inskrivna hos TRR kan bland annat få öva på de typer av psykologiska tester som nu blivit allt vanligare för arbetssökande.

– Användandet av tester kommer troligen att bli ännu vanligare framöver. Mitt tips till arbetssökande är därför att öva den på här typen av tester för att vara väl förbered inför mötet med en potentiell arbetsgivare, säger Jesper Olsson.

Personlighetstest vanligare än begåvningstest

När arbetsgivare rekryterar är det vanligt att kandidater får genomföra ett personlighetstest eller ett begåvningstest. Personlighetstest avser ofta att visa personlighetsdrag och kandidatens preferenser, exempelvis hur man föredrar att arbeta eller hur man tar sig an och löser ett specifikt problem. Begåvningstest syftar till att mäta exempelvis logiskt och abstrakt tänkande, ofta genom en sifferserie, ord, eller olika figurer som man ska pussla, utveckla eller sortera. TRR-barometern visar att det är absolut vanligast att en arbetssökande kandidat får genomföra personlighetstester eller en kombination av dessa två typer (65% under 2022). Endast 2% av de tjänstemän som fick nytt jobb under 2022 svarade att fick genomföra enbart begåvningstest.

– Psykologiska tester är vanligtvis anonyma och genomförs oftast i början av en rekrytering, innan det blir aktuellt med intervju. Det möjliggör en mer fördomsfri rekrytering. Tester kan också hjälpa arbetsgivare att bygga team utifrån prefenser, önskvärda egenskaper, i stället för utifrån kompetenser, säger Jesper Olsson.

Här är Sveriges 50 mest inflytelserika inom tech

De engagerar, utbildar, inspirerar, levererar och finansierar. Genom olika insatser bidrar de till utvecklingen och synliggörandet av digitaliseringens möjligheter. Idag publicerar TechSverige och Foundry Tech50 – Sveriges hetaste lista med de mest betydelsefulla personerna inom tech.

Ledarna, förebilderna och makthavarna – eldsjälarna och pionjärerna, entreprenörerna och direktörerna. Idag publiceras Tech50, Sveriges viktigaste lista över de mest inflytelserika personerna inom tech 2023. Den har sammanställts av techförlaget Foundry och bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige för att uppmärksamma och hylla dem som bidrar starkt till utvecklingen och synliggör tech och digitaliseringens möjligheter.
– Att Sverige i många stycken är en ledande technation beror till stor del på att vi genom åren har haft många starka ledare, entreprenörer, inspiratörer och doers som har gjort skillnad för den digitala utvecklingen. Även idag finns sådana här hjältar mitt ibland oss och med Tech50-listan vill vi hylla dessa personer som med sitt engagemang och sin kompetens bidrar till att stärka Sverige. Årets lista innehåller allt från modiga innovatörer, beslutsfattare och kulturbyggare till företagsledare och investerare, som alla är värda lite extra strålkastarljus. Tillsammans gör de skillnad för Sverige som världsledande technation, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på TechSverige.
Tech50 är en årligt återkommande lista över de mest inflytelserika personerna inom tech i Sverige. Några personer kommer att lyftas fram extra som finalister, och under branscheventet Tech Awards Sweden den 22 mars på Sergel Hub i Stockholm, kommer en vinnare att presenteras.
Tech50-listan hittar du här: https://computersweden.idg.se/2.2683/1.776679/har-ar-tech50–de-mest-inflytelserika-inom-tech-2023

Om Tech Awards Sweden:
Tech Awards Sweden är en branschtävling och ett event som arrangeras av TechSverige och Foundry. Syftet är att belöna och hylla företag, organisationer och personer som innoverar och skapar värde för sina kunder, medarbetare och för samhället i stort med hjälp av tech. I tävlingen finns priskategorierna: Årets hållbarhetspris, Årets säkerhetspris, Årets kompetenspris, Årets mest värdefulla användning av tech, Årets techföretag samt Tech50, en lista med de mest inflytelserika personerna inom tech. Vinnarna presenteras på ett branschevent den 22 mars på Sergel Hub i Stockholm. Läs mer på techawards.se

Kährs inleder ett femårigt forskningssamarbete inom neurodesign

Hur påverkar golvet oss människor och vad händer i hjärnan i olika rumsmiljöer? Hur kan rummets design främja läkande, lärande och kreativitet? Kährs inleder ett femårigt forskningssamarbete inom detta tvärvetenskapliga ämne som kallas Neurodesign, där Isabelle Sjövall, som först i världen, ska doktorera de kommande fem åren.

Isabelle Sjövall. Foto: Jenny Hammar.

Neurodesign handlar om hur hjärnan reagerar på byggda miljöer och hur människor påverkas psykologiskt och fysiologiskt av design. I sin forskning kommer Isabelle bland annat att studera lärande miljöer, läkande miljöer, boendemiljöer och kontorsmiljöer. Hon kommer att undersöka golvets roll i olika miljöer i kombination med belysning, möbler, färger, former och material.

Studierna avser att använda olika golv från Kährs. I sitt breda sortiment av golv har Kährs produkter för de olika typer av miljöer som Isabelle kommer att forska inom. Denna forskningsbaserade kunskap ämnar Kährs att appliceras i såväl innovation och produktutveckling av golv som ännu bättre bidrar till miljöer som främjar hälsa, prestation och välmående.

— En del kunskap i ämnet finns redan, men vissa pusselbitar fattas. Vi har förhoppningar att forskningsprojektet kommer ge oss fakta i hur olika element i ett rum påverkar människan och ger oss nycklar till framtidens golv, säger Sara Olofsson, Chief Commercial Officer på Kährs.

— Jag är otroligt glad över att ha Kährs som samarbetspartner i detta världsunika forskningsprojekt. Vår gemensamma kunskap skapar spännande möjligheter att tillsammans bidra till nya insikter och innovationer som främjar alla aspekter av hållbarhet: mänsklig, ekologisk och ekonomisk, säger Isabelle Sjövall.

Företagen som finansiärer och utförare i det svenska forskningssystemet

Företagen spelar en viktig roll i det svenska forskningssystemet, bland annat som finansiärer och utförare av forskning och utveckling. Vetenskapsrådets rapport visar hur näringslivet investerar i forskning och utveckling och undersöker även samspelet mellan näringslivet och universitet och högskolor.

Rapporten baseras på offentlig statistik, publiceringar av vetenskapliga artiklar, externa bidrag till företag från forskningsfinansiärer och intervjuer.

Analysen visar att företagens investeringar i grundforskning ökar kraftigt och att grundforskningen tillsammans med den tillämpade forskningen utgör en allt större andel av företagens FoU-investeringar. Det visar sig också att det är några få branscher inom tillverkningsindustrin – till exempel läkemedel, telekom och transportindustrin – samt ett fåtal branscher i den tjänsteproducerande industrin som har stora investeringar i FoU. I dessa branscher finns också en stor andel av de statligt finansierade projekt som involverar näringslivet, liksom en stor andel av företagens vetenskapliga publicering.

Rapporten ger en ökad förståelse av företagens betydelse som finansiärer och utförare i det svenska forskningssystemet och är en del av Vetenskapsrådets uppdrag att genomföra forskningspolitiska analyser och ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor.

Läs hela rapporten.

IKEM förstärker politikgruppen

Lena Svendsen har tillträtt rollen som ansvarig för forskning och innovation och Caspian Rehbinder rollen som ansvarig för arbetsmarknadspolitik. Lena kommer närmast från Swedish Medtech och Caspian från Timbro.

Innovations- och kemiindustrierna utgör en stor del av svensk industri. IKEM:s medlemsföretag finns tidigt i värdekedjan och producerar insatsvaror som är nödvändiga för den övriga industrin.

Lena Svendsen, ansvarig för forskning och innovation, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik.

I syfte att ytterligare stärka IKEM:s påverkansarbete har Lena Svendsen och Caspian Rehbinder rekryterats.

– Sverige behöver en innovativ och konkurrenskraftig industri och IKEM arbetar för att stärka företagens förutsättningar gentemot politiken. Lena Svendsen och Caspian Rehbinder har sakkunskaper som vässar IKEM:s påverkansarbete ytterligare och jag är oerhört glad att välkomna dem till gruppen, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.

Lena Svendsen har lång erfarenhet från regeringskansli och innovationsmyndigheter. Hon kommer närmast från Swedish Medtech och sitter bland annat redan i Industrirådets grupp för forskning och innovation. Caspian Rehbinder kommer närmast från Timbro där han framför allt har arbetat med arbetsmarknadspolitik.

Politikgruppen arbetar bland annat för en förbättrad elförsörjning, snabbare tillståndsprocesser, tillgång till rätt kompetens och ökade investeringar i industrin. Gruppen består nu av 12 sakkunniga. Ytterligare tre roller ska tillsättas: ansvarig för plast, energi och miljö.

EMA:s årsrapport för humanläkemedel 2022

År 2022 rekommenderade EMA 89 läkemedel för marknadsföringsauktorisation. Av dessa var det 41 som bestod av en ny aktiv substans som inte tidigare varit godkänt i EU.

I årsrapporten som nu publicerats finns en sammanställning och siffror kring godkännande av läkemedel. EMA lyfter även fram ett urval av nya behandlingar som representerar betydande framsteg inom sina respektive terapeutiska områden.

Flest läkemedel godkändes inom området cancer, medan neurologi och endokrinologi kom på andra respektive tredje plats.

Läs rapporten här.

Afram Yakoub ny på SwedenBIO

Den 1 februari tillträdde Afram Yakoub tjänsten som kommunikatör på SwedenBIO. Här kommer Afram stärka upp arbetet kring SwedenBIOs och Nordic Life Science Days kommunikation – i nära samarbete med kommunikationschef, övriga kansliet och SwedenBIOs medlemmar!

Afram kommer senast från en tjänst som kommunikationsansvarig på ett riksförbund och har dessförinnan jobbat bl.a. som journalist inom print och radio. Han har även erfarenhet av policyarbete från en tidigare tjänst som policy officer för en människorättsorganisation i Bryssel.

The BlocPartners Nordic växlar upp för att möta ökad efterfrågan

The BlocPartners Nordic fortsätter rekrytera nyckelkompetens för att möta ökad efterfrågan.

— Vi har stärkt vårt team med ytterligare tre strategiskt viktiga tjänster. Det handlar inte om att växa till varje pris, utan i stället om att hitta rätt person till rätt position och på så vis säkra kvalitet och skapa rätt dynamik i arbetslaget. Det får ta tid, men jag är övertygad om att det är nyckeln till framgång, säger Hans Lindh, grundare och vd på The BlocPartners Nordic.

Martin Björkqvist.

Martin Björkqvist är Art Director och byråns allra senaste tillskott.

— Från att ha haft väldigt fria kreativa gränser är det nu spännande och kul att ta sig an utmaningen att vara kreativ inom de medicinska ramarna, säger Martin.

Han har även en lång erfarenhet av fotografi och kommer därmed att stärka upp vårt redan erfarna grafiska team i ateljén med sina kunskaper.

Helena Enroth.

I och med rekryteringen av Helena Enroth så befästs byråns vetenskapliga kompetens ytterligare. Helena är medicine doktor (PhD) från Karolinska institutet och nyligen utbildad vetenskapsjournalist. Hon kommer närmast från Unilabs laboratoriemedicin där hon arbetat som tekniskt ansvarig för analyserna inom molekylär mikrobiologi, samtidigt som hon varit adjungerad professor vid Högskolan i Skövde för att genomföra forskningssamarbeten.

— Arbetet som medicinsk copywriter på BlocPartners är något helt annat än vad jag har arbetat med tidigare, men det är väldigt roligt att byta till en annan bransch där jag även har stor nytta av min bakgrund och mitt intresse för naturvetenskap, forskning och medicin, säger Helena.

Josephine Fredh.

Under året som gått kunde The BlocPartners Nordic också hälsa copywritern Josephine Fredh välkommen tillbaka. Hon gjorde en avstickare som redaktör för ett populärkulturellt magasin men saknade kollegorna på byrån, kunderna och utmaningen i jobbet och kom tillbaka.

— I och med att regulatoriska regelverk sätter ramar för vårt arbete måste man vara kreativ i val av ord och visuell kommunikation för att skapa kampanjer som sticker ut och gör intryck. Det är en utmaning och den utmaningen älskar jag, säger hon.

Josephine är journalist i botten och har 15 års erfarenhet av kommunikation inom läkemedelsbranschen. På The BlocPartners Nordic arbetar hon som medicinsk copywriter och med kommunikationsstrategier.

— En framgångsfaktor som möjliggjort våra lyckade rekryteringar är att vi omfamnat konceptet med hybridkontor, vilket breddat den geografiska radien betydligt. Det är tack vare dagens teknik som det går fantastiskt bra att arbeta tajt, kreativt och knyta sociala band, trots avstånd. En av våra frilansande medarbetare, Christina Davidsson, jobbar från Australien och det fungerar alldeles utmärkt! säger Hans.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998