Ingela Haraldsson - Pharma industry

Ny Business Development Manager Nordic på Ashfield

Otto Simonsson tillträder som Business Development Manager Nordic på Ashfield den 2 januari.

Otto har de senaste 22 åren arbetat på en rad olika företag inom Life Science, både inom försäljning och marknad. Närmast kommer han från rollen som Nordisk Försäljningschef på Galderma. Genom åren har Otto skaffat sig ett stort kontaktnät och erfarenhet av att rekrytera personal och att framgångsrikt bygga team.

— Det känns stimulerande att få använda min erfarenhet av att själv rekrytera till att hjälpa andra organisationer att hitta nyckelpersoner för att stärka sina team, säger Otto.

Otto kommer utgå från Ashfields nya lokaler på Kungsgatan 48 vid Hötorget, men också på plats stödja företagets verksamhet i övriga nordiska länder.

— Genom denna rekrytering stärker vi vårt team ytterligare och går in i 2023 med förutsättningar att fortsätta att hela tiden förstärka engagemanget som en ledande partner till organisationer inom Life science när det gäller interimslösningar och rekrytering säger Anton Ekblom, vd på Ashfield.

Kommer en AI-robot kunna uppfatta en fjärde dimension?

Hur går det till när hjärnan försöker skapa sig en bild av det okända? I en nyligen publicerad artikel beskriver kognitionsforskaren Magnus Johnsson vid Malmö universitet varför det finns en gräns för vad människan kan föreställa sig och hur kunskapen kan användas inom AGI, Artificiell General Intelligence.

Varje gång vi ser eller föreställer oss något, aktiverar vi i stor utsträckning samma representationer. Och nya saker kräver nya kombinationer av dessa. Men det måste finnas igenkänningsbara drag till hands som har potential att skapa det okända.

I artikeln ”Perception, Imagery, Memory and Consciousness” riktar kognitionsforskaren och datavetaren Magnus Johnsson in sig på två perspektiv: Dels ett teoretiskt resonemang om hur den biologiska arkitekturen fungerar i en däggdjurshjärna. Dels hur denna kunskap kan implementeras i en artificiell kognitiv arkitektur enligt samma princip.

– Jag antar att det med stor sannolikhet finns ett antal enkla principer som naturlig kognitiv är uppbyggd kring, eftersom evolutionen aldrig klarat av att bygga upp en sådan avancerad arkitektur annars. Och när dessa väldigt enkla principer används på många olika nivåer, då blir det oerhört komplext, förklarar Magnus Johnsson.

Så lagrar hjärnan intryck

Kognitionsforskarna utgår från så kallade ”features” som är hjärnans uppfattning av ett objekt. En feature kan till exempel vara en linje på en stol som ögat registrerar. När en stol syns i en viss vinkel kommer linjen att hamna som en feature på en viss plats i hjärnbarken. Detta kallas topologibevarande (eller ordningsbevarande) representation. Den här arkitekturen använder hjärnan för att bygga upp en förståelse för det visuella intrycket, förklarar Magnus Johnsson.

Dessa topologibevarande kartor är i sin tur uppdelade i olika sinnesmodaliteter, beroende på vilket sinne som registrerat intrycket.

– De enklaste representationerna lär vi oss väldigt tidigt och de har en benägenhet att låsa sig. Ju högre upp vi kommer i inlärningshierarkin desto mer flexibla och möjliga att modifiera är de, berättar Magnus Johnsson.

Förenklat uttryckt kan man säga, att varje gång vi ser eller föreställer oss något, aktiverar vi i stor utsträckning samma representationer. Och nya saker kräver nya kombinationer av dessa. Men det måste finnas igenkänningsbara drag till hands som har potential att skapa det okända. Eller åtminstone tillräckligt många kända representationer, där vi sedan själva kan fylla i den informationen som saknas.

Kattexperimentet

Som exempel nämner Magnus Johnsson ett berömt kattexperiment. Katter som i tidig ålder föddes upp i konstruerade rum utan horisontella linjer, kunde senare i livet inte se linjer som avgränsade rum, som exempelvis mötet mellan golv och vägg. Det var för sent för katten att förstå.

– Det finns en gräns även för normalt utvecklade hjärnor. Ett exempel är de spatiala dimensionerna. Vi har inte de rätta representationerna för att föreställa oss fyra dimensioner. Allt vi kan tänka oss begränsas av dessa featurebyggstenar.

Men sådana byggstenar kan teoretiskt byggas i AI och användas inom AGI, Artificiell General Intelligence, menar Magnus Johnsson.

– Då räcker det inte med ”deep learning” som idag används inom många områden, och som ger djup kunskap inom ett smalt område. För att bygga en konstgjord hjärna med en sådan kapacitet, krävs det att man skapar ett komplett kognitivt system där alla sinnesmodaliteter är ihopkopplade med varandra, säger Magnus Johnsson vid Malmö universitet.

Ny lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar

Ny EU-lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar fasas in de närmsta åren. Inom kort måste alla nya ansökningar lämnas in i enlighet med den nya förordningen. Läkemedelsverket informerar på sin webb.

Den 31 januari 2022 trädde Clinical Trials Regulation (CTR) i kraft. CTR är en ny EU-förordning för kliniska prövningar av humanläkemedel (EU-förordning nr 536/2014). CTR kommer att ersätta den nationella lagstiftningen och direktivet 2001/20/EG om klinisk läkemedelsprövning och tre års övergångsregler tillämpas:

NYA ANSÖKNINGAR Efter den 30 januari 2023 måste alla nya ansökningar om klinisk läkemedelsprövning lämnas in och genomföras enligt CTR.
REDAN PÅGÅENDE LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR Fram till och med den 30 januari 2025 får redan pågående läkemedelsstudier fortsätta enligt den äldre lagstiftningen, men måste överföras till EU-förordningen om de inte är avslutade och rapporterade innan dess. Att genomföra ansökan om överföring i tid är sponsorns ansvar.
ÖVERFÖRING AV AKTIVA LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR Från och med den 31 januari 2022 kan sponsor överföra aktiva läkemedelsprövningar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) tillämpar en webbportal och databas, Clinical Trial Information System (CTIS) vilket ger ett papperslöst och integrerat system som täcker livscykeln för en klinisk prövning.

För mer information om prövningsförordningen EU 536/2014 läs mer på Läkemedelsverkets hemsida: Läkemedelsverket

Läkare vill lansera ”time needed to treat”

Ett överflöd av medicinska riktlinjer leder till ojämlik och ineffektiv vård, enligt läkaren Minna Johansson, huvudförfattare till en artikel i BMJ som presenterar en ny metod, time needed to treat, TNT. Hon pekar bland annat på en studie från USA om att allmänläkare skulle behöva jobba 27 timmar per dygn för att följa alla riktlinjer.

– Dagligen larmas det om att det saknas tid för vårdpersonal, samtidigt som vi aldrig har lagt mer pengar på hälso- och sjukvård än vad vi gör i dag. I många hög- och medelinkomstländer har det aldrig funnits fler läkare och sjuksköterskor per capita, så det är något som inte riktigt stämmer, säger Minna Johansson, specialist i allmänmedicin på Herrestads vårdcentral i Uddevalla.

Hon säger att den evidensbaserade medicin som sjukvården bygger på gör att vården världen över svämmar över av riktlinjer och rekommendationer och därför omöjligen hinner med att följa alla. Även om många av dem hade gjort nytta.

– Det finns till exempel en ganska ny studie från USA som visar att allmänläkare skulle behöva jobba 27 timmar per dygn för att kunna följa alla riktlinjer för sina patienter. Och det finns liknande studier från Norge och Storbritannien.

Läs artikeln i Dagens Medicin.

Jessica Martinsson blir ny vd på SwedenBIO

SwedenBIO har rekryterat Sprint Biosciences medgrundare och operativa chef Jessica Martinsson som ny vd. Hon kliver in i den nya rollen den 1 mars 2023.

Jessica Martinsson blir ny vd på SwedenBIO i mars 2023. Foto: Stefan Tell.

Jessica Martinsson kommer närmast från Sprint Bioscience där hon är medgrundare och där hon förutom rollen som operativ chef även varit vd. Hon är entreprenör och läkemedelsutvecklare med erfarenhet som spänner över både små och stora bolag, såsom Pharmacia&Upjohn och Biovitrum, och som styrelseledamot i Lipigon Pharmaceuticals.

Till SwedenBIO för hon med sig sina samlade kunskaper av 27 år i branschen och en magisterexamen i kemi från Uppsala Universitet.

— Jag är väldigt glad över att Jessica Martinsson blir ny vd för SwedenBIO, säger organisationens styrelseordförande Lotta Ljungqvist. Med hennes erfarenhet som entreprenör och medgrundare av life science-bolag får SwedenBIO ett ledarskap som kommer driva branschens utveckling vidare. Jessicas kunskap inom läkemedelsutveckling i både små och stora bolag samt hennes passion för samverkan kommer skapar bättre förutsättningar för branschen – vilket behövs för att i längden förbättra folkhälsan och samhället i stort.

— För mig är SwedenBIO en organisation med stort värde för våra medlemsbolag och jag är mycket stolt över att fått möjlighet att leda den fortsatta utvecklingen, säger Jessica Martinsson om tillträdet i mars. Tillsammans med ett kompetent team på kansliet och en stark styrelse i ryggen kommer SwedenBIO bli en ännu tydligare röst i samhällsdebatten.

Dylan Ceynowa ny medicinsk chef på Novocure

Dylan Ceynowa har tillträtt tjänsten som Senior Medical Manager på Novocure Sverige. Han är legitimerad läkare och har utöver kliniskt arbete tidigare haft ledande befattningar som management-konsult i vårdfrågor och på läkemedelsföretag.

– Dylan är med sin breda kompetens en välkommen förstärkning nu när Novocure och Tumor Treating Fields står inför en rad spännande utmaningar, både inom befintliga och kommande indikationer, säger Magnus Jörlin, chef för Novocure i Norden.

Novocure är företaget bakom Tumor Treating Fields (TTFields), en innovativ cancerbehandling där tumörer angrips med alternerande elektriska fält. Mest känt är TTFields under varumärket Optune för behandling av glioblastom, den allvarligaste formen av hjärntumör, men behandlingen är även godkänd vid mesoteliom. Med pågående kliniska prövningar inom en rad olika indikationer, däribland fas III-studier på lungcancer och äggstockscancer, finns förhoppningar om ytterligare godkännanden inom en relativt snar framtid.

– Det är inte minst mot den bakgrunden som Novocure behöver stärka den medicinska avdelningen i Sverige, säger Magnus Jörlin. Dylan Ceynowa har en bred erfarenhet inom flera aspekter av medical affairs och är lika bekväm i dialog med forskare och vårdpersonal som med myndighetsrepresentanter.

Dylan Ceynowa kommer närmast från en tjänst som Medical Manager på Novartis där han främst fokuserat på läkemedel inom hjärta-kärl. Tidigare har han varit management-konsult på Lumell Associates där han bland annat bistått SKR i arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning respektive Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

– Novocure är ett spännande företag där jag redan idag får vara med och bidra till att patienter med en svår diagnos kan få leva längre med bibehållen livskvalitet, säger Dylan Ceynowa. I Sverige har vi de formella förutsättningarna på plats, nu gäller det att se till att fler patienter får tillgång till behandling i enlighet med riktlinjerna.

Under de närmaste åren ser han fram emot att TTFields ska kunna erbjudas till fler och större patientgrupper med aggressiva cancerformer och begränsade möjligheter till behandling.

– Jag tror att vi bara har sett början på den nytta som TTFields kan göra i kampen mot flera allvarliga cancerformer.

Anders Blanck lämnar Lif och byter bransch

I augusti stod det klart att Anders Blanck lämnar sitt mångåriga uppdrag som vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Nu står det klart att han byter bransch.

Efter elva år som vd lämnar Anders Blanck Lif för att bli rådgivare för Gullers grupp. Foto: Gunilla Lundström.

Under onsdagen blev det offentligt att han blir rådgivare för kommunikationsbyrån Gullers grupp.

– Hela Life Science-området står inför en stor omställning och jag ser fram emot att, tillsammans med Gullers Grupp, ta mig an utmaningen att göra hela branschen mer hållbar, säger Anders Blanck i ett pressmeddelande.

Beskedet kommer en knapp vecka efter att Johan Färnstrand, tidigare vd för Aleris Sjukvård AB presenterades som efterträdare till Anders Black som ny vd för Lif.

Studie om övergång från cell- och flex- till hybridkontor

Hur så kallade hybridkontor påverkar arbetsmiljön, hälsan och produktiviteten ska följas upp av Umeå universitet i en studie i Örnsköldsvik som nu får finansiering säkrad.

Efter det ökade distansarbetet under pandemin försöker många arbetsgivare nu hitta hybrida lösningar där de anställda kan fördela arbetstiden mellan arbetsplatsen och hemmet. Det saknas kunskap om vilka effekter hybrida arbetssätt får på arbetsmiljön. En studie av hur hybridarbete i en kommun har påverkat arbetsmiljö, hälsa och produktivitet kan ge ökad kunskap om för- respektive nackdelar med detta nya organisationssätt.

Viktoria Wahlström, forskningsassistent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa. Foto: Mattias Pettersson.

Viktoria Wahlström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, tilldelas 3 988 000 kronor av Afa försäkring för att i en uppföljande studie av övergången till aktivitetsbaserade kontor i Örnsköldsviks kommun undersöka hur införandet av hybrida arbetssätt har påverkat arbetsmiljö, hälsa och produktivitet för tjänstemän i kommunen. I projektet ingår att ta reda på hur hybridarbete påverkar möjligheterna att anpassa arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning

Projektet pågår till april 2026 och förväntas ge ökad kunskap om vilka effekter hybrida arbetssätt kan få på arbetsmiljö och hälsa. Projektet väntas också resultera i ett verktyg för utveckling av den fysiska kontorsmiljön som kan användas vid hybrida arbetsformer.

Ny konsult inom klinisk farmakologi på SDS Life Science

David Dahlgren tillträder som konsult inom klinisk farmakologi och DMPK.

David har en utbildningsbakgrund som apotekare och är sedan 2018 doktor i biofarmaci. Under sitt, doktorandarbete utvecklade han prediktiva modeller för intestinal läkemedelsabsorption. Närmast kommer han från en roll som forskare vid Uppsala Universitet . Utöver fortsatt biofarmaceutisk forskning har fokuset legat på att studera och utveckla nya behandlingsmetoder för levercancer och cellgift-inducerade tarmskador.

— Det kändes självklart att doktorera för att få möjlighet att fortsätta arbeta med läkemedel, säger David.

David kommer att ingå i Drug Development-gruppen på SDS Life Science som leds av Christina Erixon.

— David har en god förmåga att analysera data och skriva, samt att driva flera parallella projekt inom skilda områden. Det känns toppen att han valt SDS, säger Christina.

Real-world data och real-world evidence spelar en allt större roll i hälsovårdsbeslut

Real-world data (RWD) och real-world evidence (RWE) används för att övervaka säkerheten och biverkningar efter marknadsintroduktion och för att fatta regulatoriska beslut.

Hälso- och sjukvården kan använda dessa data för att stödja täckningsbeslut och för att utveckla riktlinjer och beslutsstödsverktyg för användning i klinisk praxis. Utvecklare av medicinska produkter använder dessa data för att stödja design av kliniska prövningar (t.ex. stora enkla prövningar, pragmatiska kliniska prövningar) och observationsstudier för att generera innovativa, nya behandlingsmetoder.

Varför är detta intressant?

Användningen av datorer, mobila enheter, wearables och andra biosensorer för att samla in och lagra enorma mängder hälsorelaterad data har accelererat snabbt. Dessa data kan göra det möjligt att bättre utforma och genomföra kliniska prövningar och studier inom hälso- och sjukvården för att besvara frågor som tidigare var omöjliga att genomföra. Med utvecklingen av sofistikerade, nya analytiska möjligheter, har man dessutom bättre möjlighet att analysera dessa data och tillämpa resultaten i analyser för utveckling och godkännande av medicinska produkter.

Läs mer om PI Academys kurs om RWD och RWE.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998