DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Dåligt fokus på användarvänlighet inom medtech för en åldrande befolkning

Medicinsk-tekniska produkter och lösningar för äldre är en snabbt växande marknad. Trots det visar ny forskning från Longitude, ett företag inom Financial Times-gruppen genomförd på uppdrag av Protolabs, att tillverkare ofta är dåliga på användarvänlighet. Det leder till att de missar möjligheter till marknadsframgångar för sina innovationer.

Longitude frågade 210 ledare i högre befattningar på europeiska företag i medtech-branschen och mer än hälften, 52 %, höll med om att ett närmare samarbete med användare var avgörande för framgångsrik innovation för en åldrande befolkning. Trots det saknas ofta en koppling till användarupplevelsen under innovationsprocessen. Istället prioriteras att hålla tids- och budgetramar för projektet.

Undersökningen visar att det leder till att många företag får svårt att förvandla sina innovationer till framgångar på marknaden. Bara 33 % säger att de använt innovation för att ta tillvara en marknadsfördel före sina konkurrenter de senaste två åren. Ännu mer oroande är att bara 34 % anser att de skulle kunna göra sin produktdesign mer intuitiv.

Läs om undersökningen här.

Johan Färnstrand ny vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Johan Färnstrand tillträder som ny vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Johan Färnstrand börjar den 1 mars och efterträder Anders Blanck som slutar på egen begäran efter 11 år som vd.

Johan Färnstrand, tillträdande vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Johan Färnstrand har de senaste åren varit chef för Aleris svenska sjukvårdsverksamhet och vd för Aleris Sjukvård AB. Han har tidigare varit regiondirektör i Gävleborg och innan dess haft ledande befattningar inom Uppsala kommun, mediebranschen och SAS, samt flera styrelseuppdrag inom olika branscher. Johan är utbildad vid Uppsala universitet inom Business Administration and Marketing och har en MBA från Handelshögskolan i Stockholm.

– Att ta över som vd för Lif och företräda den svenska läkemedelsbranschen är en spännande utmaning i ett händelserikt skede, samtidigt är jag ödmjuk inför uppgiften. Branschen är helt central för utvecklingen av hälso- och sjukvården och utvecklingen inom medicinsk innovation och precisionsmedicin innebär att vi står inför ett paradigmskifte, men vi har samtidigt utmaningar med att nya effektiva behandlingar inte når fram till patienterna där de gör verklig nytta. Jag ser fram emot möjligheten att arbeta vidare med att utveckla svensk hälso- och sjukvård, men nu från ett nytt perspektiv, säger Johan Färnstrand, tillträdande vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Johan Färnstrand ersätter Anders Blanck som på egen begäran lämnar sin post efter 11 år som vd och 17 år på Lif – de forskande läkemedelsföretagen. En tid under vilken läkemedelsbranschen utvecklats till en mer transparent och hållbar sektor, och Lif etablerat sig som en tongivande samhällsaktör.

– Jag är väldigt glad att kunna välkomna Johan Färnstrand som ny vd på Lif. Under rekryteringsprocessen har vi sökt efter en chef och ledare med passion för patienters tillgång till nya medicinska innovationer och som kan verka för ett gott samarbete mellan läkemedelsbranschen och hälso- och sjukvården. Johan är rätt person att leda och utveckla Lif framåt och har med sin systemförståelse, kompetens och erfarenhet en bredd och ett djup som gör att han passar mycket väl för rollen, säger Malin Parkler, styrelseordförande Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Lif lägger fram förslag för att öka antalet kliniska prövningar i Sverige

Just nu pågår en statlig utredning om hur förutsättningarna för kliniska prövningar ska förbättras. I ett inspel ger Lif sina synpunkter på hur Sverige kan bli förstahandsvalet för läkemedelsföretagens prövningar, något som stärker svensk Life Science och patienternas tillgång till nya behandlingar.

Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Kliniska läkemedelsprövningar är en av Life Science-sektorns hörnstenar och det är viktigt för Sverige att fler företag väljer att genomföra sina prövningar här. Ju fler prövningar, desto fler är patienterna som kan dra nytta av nya läkemedel och samtidigt bidra till att de kommer ut på bred front i hälso- och sjukvården. Det är också centralt för Sveriges konkurrenskraft inom Life Science, en bransch som redan idag bidrar avsevärt till samhällsekonomin och vår position som innovationsland.

Just nu pågår en statlig utredning om hur förutsättningarna för kliniska prövningar kan stärkas. I början av januari skickade Lif in ett inspel med en rad synpunkter. Frida Lundmark, ansvarig för Life Science-frågor på Lif, säger att den kan få stor inverkan på framtiden för svensk Life Science och svenska patienter.

– Lif har ringat in områden där det är extra angeläget att utredningen presenterar konkreta förslag. Idag utnyttjas inte prövningarnas fulla potential. Tvärtom halkar Sverige efter samtidigt som takten inom medicinsk forskning accelererar i och med utvecklingen av precisionsmedicin och avancerade nya behandlingar. Vi är i inledningsfasen av en utveckling som bidrar till bättre vård och behandling om rätt förutsättningar ges. Centralt är att Sverige blir förstahandsvalet när internationella företag bestämmer var de vill utföra sina kliniska läkemedelsprövningar. Med rätt strategiska satsningar går det att nå regeringens mål om att öka antalet kliniska prövningar och stärka svensk Life Science.

Ett partnerskap för företagsinitierade kliniska prövningar

Lif efterlyser ett nationellt partnerskap där alla aktörer som är involverade i kliniska läkemedelsprövningar arbetar tillsammans: hälso- och sjukvården, patienter, myndigheter och läkemedelsbranschen. Målsättningen ska vara att öka både antalet prövningar som genomförs i Sverige och antalet patienter som får möjlighet att delta.

– Partnerskapet ska ha tydliga mandat och kunna agera effektivt och operativt, säger Frida Lundmark. Vi hoppas att staten kan initiera och organisera det, till exempelvis via regeringens Life Science-kontor.

Precisionsmedicin och företagsinitierade kliniska prövningar

För Sveriges framtid som prövningsland och tillgången till nya innovativa behandlingar måste hälso- och sjukvården ha förutsättningar att genomföra de komplexa läkemedelsprövningar som följer med den alltmer avancerade medicinska utvecklingen. Därför är det är avgörande att Sverige har en precisionsmedicinsbaserad sjukvård som är redo för den nya typen av prövningar. Lif vill se investeringar i en infrastruktur för precisionsmedicin som även kan användas för klinisk forskning, säger Frida Lundmark

– Sveriges mål är att vara ledande i införandet av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Det arbetet måste accelereras genom investeringar i infrastruktur för precisionsmedicin som också är tillgänglig för forskningsändamål.

Företagsinitierade kliniska prövningar som en del av hälso- och sjukvården

När ett läkemedelsföretag beslutar att genomföra en prövning är det en stor ekonomisk investering. Hur hälso- och sjukvården i ett land historiskt kunnat bistå med det antal patienter man kommit överens om till prövningen väger tungt, och att Sverige alltför ofta fallerat har bidragit till vår sjunkande popularitet som prövningsnation.

Lif efterlyser fler kvalificerade medarbetare med ansvar för kliniska läkemedelsprövningar, öronmärkt tid och adekvat infrastruktur så att hälso- och sjukvården får rätt förutsättningar att genomföra företagsinitierade kliniska prövningar.

– Behovet av resurs- och kompetensförstärkning är stort, fastslår Frida Lundmark. Kliniska prövningar måste vara en integrerad del av vården och ses som ett behandlingsalternativ bland andra.

Produktionsplanering och hälso- och sjukvårdslagen

För att kliniska prövningar verkligen ska kunna vara en integrerad del i hälso- och sjukvården måste de tydligt ingå i uppdraget. Dels måste hälso- och sjukvårdslagen förtydligas så att det framgår att regioner och kommuner ska genomföra kliniska läkemedelsprövningar. Dels måste prövningarna produktionsplaneras på samma sätt som annan vårdproduktion så att de får resurser och utrymme.

Lif vill också se en särskild styr- och ersättningsmodell som möjliggör att prövningar genomförs parallellt med vårdproduktion och akademiskt initierade studier.

Life Science-sektorn är enig om vilka satsningar som krävs

Frida Lundmark säger att Lifs förslag ligger i linje med vad övriga delar av Life Science-sektorn efterfrågar.

– Vi har diskuterat med andra involverade aktörer i forum och nätverk där frågorna har lyfts, inte minst i samband med utredningen, och vi delar alla problembilden när det gäller bristerna i hälso- och sjukvårdslagen, behovet av ett partnerskap och utmaningarna för hälso- och sjukvården att genomföra kliniska prövningar.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier

Utifrån varje patients unika genetiska profil, specifika biomarkörer och livsstil kan precisionsmedicin ge en skräddarsydd diagnos, behandling och uppföljning. Det skapar i sin tur förutsättningar för säkrare diagnostik och rätt insatser i rätt tid. Behandlingarna blir effektivare och minskar onödigt lidande hos patienterna. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

– Precisionsmedicinsens alla möjligheter måste komma fler patienter till del. Nu sammanför vi sjukvård, akademi och industri för att driva utveckling och införande framåt i högre tempo. Det är vad som krävs för att patienterna ska få bästa möjliga vård, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset.

Behovet av gensekvensieringar har ökat kraftigt de senaste åren och en viktig del i den nya innovationsmiljön är att tillsammans med SciLifeLab skapa en hög kapacitet för dessa analyser så att fler analyser kan göras och att tid till resultat kan kortas. Fysisk närhet ger också större möjlighet till gränsöverskridande samarbeten och utbyte av kompetenser samtidigt som det nya arbetssättet kommer kräva utveckling av nya tjänster och funktioner för framtidens vård.

– Precisionsmedicin är ett prioriterat område för både forskning och hälso- och sjukvård. I flera år har Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset arbetat nära varandra i utvecklingen av precisionsmedicin och med den här etableringen tar vi ytterligare ett viktigt steg framåt. På sikt kommer det här att ge rätt behandling till rätt patient, prevention och bot mot fler sjukdomar och öka vinsterna för samhället, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet.

Precisionsmedicin är idag redan en viktig del av vården inom områdena cancer, sällsynta diagnoser och flera neurologiska sjukdomar som epilepsi och MS, och utveckling pågår inom infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar som astma, bindvävssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fetma.

Förutom Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet ingår bland annat SciLifeLab, Genomic Medicine Sweden (GMS), Stockholm Centre for Health Data, MedTechLabs och Data Science Node (DDLS) i samarbetet.

Per Alfredsson ny vd för AstraZeneca i Sverige

AstraZeneca meddelar i dag att Per Alfredsson har utsetts till ny vd för AstraZeneca AB. Han tar över efter Katarina Ageborg från och med i dag den 9 januari.

Per Alfredsson tar över vd-rollen samtidigt som han fortsätter att leda det globala produktionsnätverket för biologiska läkemedel som Senior Vice President för Biologics Operations.

– Jag är väldigt glad över att Per har tackat ja till uppdraget och att han kommer att fortsätta utveckla AstraZenecas starka position i Sverige. Bolaget är inne i en spännande fas med många nya behandlingar och tillväxt som sträcker sig över alla våra terapiområden. Det har varit en ynnest att verka i ett företag som forskar fram och förser patienter världen över med livsförändrande läkemedel, säger Katarina Ageborg, avgående vd för AstraZeneca AB.

Katarina Ageborg, som nu väljer att gå i pension, har under nästan 25 år spelat en viktig roll i företagets utveckling till ett innovativt världsledande bioläkemedelsföretag, inte minst som en global ledare inom hållbarhet.

Per Alfredsson, som varit verksam i över 25 år på AstraZeneca, har en bred internationell erfarenhet av att arbeta med globala produktions- och leveranskedjor. Under pandemin ansvarade han för etableringen och uppstarten av ett tillverkningsnätverk med fler än 25 partners i över 15 länder för AstraZenecas vaccin som i dag har distribuerats i över tre miljarder doser.

– Att ta över som vd för den svenska verksamheten är en spännande utmaning, samtidigt som jag är ödmjuk inför uppgiften. AstraZeneca betyder mycket för Sverige och jag är stolt över det som våra över 7 400 medarbetare här bidrar med på global nivå i företaget och för patienter över hela världen. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att utveckla samarbetet med akademi, näringsliv och offentlig sektor för att stärka life science-sektorns förutsättningar att utvecklas långsiktigt och hållbart i Sverige, säger Per Alfredsson.

Per Alfredsson har en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Ny vd på Pharmacolog AB

Per Persson har utsetts till vd för Pharmacolog AB. Per Persson har en lång erfarenhet från den internationella marknaden och den medicintekniska industrin.

Per kommer till Pharmacolog med mer än 30 års erfarenhet från Medtech-industrin, inklusive internationella chefsroller från Boston Scientific och St. Jude Medical.

Innan Per började på Pharmacolog var han vd för Acarix AB, ett svenskt företag verksamt inom kranskärlsdiagnostik, noterat på Nasdaq First North. Från 2012 till 2016 var han en del av ledningen på Atos Medical, som framgångsrikt såldes av EQT 2016.

Pers karriär inkluderar general management och företagsledning, internationell försäljning och marknadsföring. Tidigare uppdrag har inkluderat positioner baserade i London och Bryssel.

— Jag ser fram emot att börja på Pharmacolog, ett företag som utvecklar marknadsledande teknik för nödvändig och viktig kontroll av läkemedel och patientskydd, säger Per Persson. Marknadsdynamiken är stark och stöder innovation inom området. Det är en snabbt växande marknad.

— Per Perssons långa erfarenhet från medicinteknik och internationella affärer kommer att vara av yttersta vikt för den fortsatta utvecklingen av nya marknader i Europa, USA och Östasien, säger Erik Hedlund, ordförande. Nya partnerskap kommer att upprättas. Vi förväntar oss att hans kompetens och energi kommer att vara avgörande för den fortsatta utvecklingen av företaget. Samtidigt vill vi tacka Mats Högberg för ett förtjänstfullt arbete under sina 7 år på företaget. Under Mats Högbergs ledning har företaget utvecklat ett innovativt program för kvalitetskontroll av intravenösa läkemedel. Ett flertal referenssystem har installerats på nyckelmarknader.

Hälsosam nystart på året med hjälp av en app? Var lite vaksam!

I början av året är det många som satsar på en hälsosam nystart. Mycket går att göra på egen hand, men ibland kan det behövas råd och stöd. Eftersom många idag har en smart telefon ligger det nära till hands att ta hjälp av en app för att mäta och få stöd i nystarten. Den som exempelvis vill ha hjälp med övervikt, gör allra bäst i att kontakta vården för råd.

Hälsoappar har de senaste åren blivit allt mer populära och utbudet har exploderat. Men det finns risker med att själv hålla koll på sin hälsa och samla in data.

– När man använder en hälsoapp finns det ingen garanti för kvalitén på vare sig resultat eller råd. De kan vara direkt felaktiga och göra mer skada än nytta, säger Helena Henriksson, gruppchef vid Läkemedelsverket. En annan möjlig risk är att användaren kan få information som kan vara svår att ta emot – till exempel negativa besked om sin hälsa – och det kan vara svårt att veta hur man som individ ska hantera informationen och få det stöd man behöver.

Tre tips till dig som vill ha råd och stöd i hälsosammare vanor

1. När du laddar ner en medicinteknisk app, var uppmärksam på att:

  • det finns tydlig information om vad appen ska användas till
  • den är CE-märkt
  • det tydligt framgår vem som är tillverkare.

2. Var uppmärksam på appar där avsändaren avsäger sig ansvaret och ber användare kontakta läkare för att vara säkra. Det är inte okej enligt regelverket.

3. Om du vill ha hjälp med exempelvis övervikt, kontakta vården för råd.

Alla appar med medicinska syften ska vara CE‍-‍märkta

Det finns uppemot en halv miljon hälsoappar på marknaden. Merparten av dessa har inte någon CE-märkning eftersom de inte räknas som medicintekniska produkter. Om appen ger hälsoråd, utan koppling till sjukdom eller medicinsk behandling, handlar det om en ”hälsoapp” som inte är reglerad av någon särskild lagstiftning kopplat till patientsäkerhet.

Om appen har ett medicinskt syfte (till exempel att diagnostisera, förebygga, övervaka, behandla eller mildra en sjukdom) räknas den som en medicinteknisk produkt. Den typen av appar ska ha en CE-märkning. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter. För att Läkemedelsverket ska kunna agera mot en tillverkare av medicintekniska produkter krävs att produkten är klassad som en medicinteknisk produkt.

”En fördom att alla sitter för mycket på kontoret”

Då kontorsarbetare fick bära mätare visade de sig både stå och röra sig mer än forskarna vid Högskolan i Gävle, Svend Erik Mathiassen och David Hallman, tidigare trott.
— Men problem med stillasittande finns i de flesta organisationer och vi behöver fokusera särskilt på att nå de som är alldeles för inaktiva, säger Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap.

När forskarna för första gången sammanställt resultaten från de 26 internationella studier med mätdata som visar både sittande, stående och gående, det handlar om 2812 personer som burit aktivitetsmätare under hela arbetsdagen, fann de att kontorsarbetare rör på sig ganska nära EU:s riktlinjer.

Riktlinjerna föreslår att arbetsdagen ska bestå till 60-30-10 procent av sittande, stående och gående och studierna där aktivitetsmätare använts visar, på gruppnivå, 70-20-10 procent.

– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen.

Problemen finns på individnivå

Men även om hela arbetsgrupper kanske ligger bra till i medel finns det problem på individnivå. Studierna visar en mycket stor spridning mellan individer; på samma kontor kan någon sitta 30 procent och en annan 90 procent. Det finns även stor spridning mellan arbetsdagar för den enskilde.

– Bäst är att fokusera på att identifiera de som rör sig för lite. Man kan tjäna på interventioner i organisationen på de ställen där det finns många sådana individer.

Aktivitetsbaserade kontor löser det inte

Forskarna hade trott att aktivitetsbaserade kontor, där man ska röra sig mellan olika delar, är någonting som ger mer fysisk aktivitet. Men studier visar att det gör det inte, eller väldigt lite.

– Nej, aktivitetsbaserade kontor löser inte utan vidare problemen med mycket sittande. De anställda rör sig lite mera där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket.

Hus där man måste röra på sig

Slutsatsen, enligt Svend Erik Mathiassen, är att de individer det handlar om förmodligen behöver insatser som är ganska omfattande.

De kan till exempel behöva andra byggnader och den senaste trenden är just att bygga hus för kontorsarbete där man inte kommer undan att röra på sig. Hus där det överallt finns saker man måste göra utan att sitta.

– Man skall inte gå på individen och säga ”du måste träna”, utan främja rörelse i själva arbetet. Och gör man interventioner för dem som behöver det mest så blir det också bra för dem som inte behöver det lika mycket, säger Svend Erik Mathiassen.

Monica Shaw utsedd till vd för Oncopeptides – Jakob Lindberg antar rollen som Chief Scientific Officer

Oncopeptides AB meddelade i dag att styrelsen har utsett Dr Monica Shaw till vd för Oncopeptides. Hon ersätter Jakob Lindberg som har varit vd sedan den 15 november 2021. Lindberg går tillbaka till sin tidigare position, som Chief Scientific Officer. Dessa förändringar gäller omgående.

Ledarförändringarna sker efter ett transformerande år för Oncopeptides, när Pepaxti® erhöll försäljningstillstånd i EU och i länderna inom det europeiska samarbetsområdet, samt i Storbritannien. Bolaget påbörjade lanseringen i Tyskland i oktober 2022 och har inlett marknadsaktiviteter för att erhålla pris och subventionering. Utnämningen av en ny vd med omfattande kunskaper om och erfarenheter av kommersialisering gör det möjligt för Oncopeptides att nu få full utväxling av försäljnings- och medical affairsaktiviteterna för Pepaxti i Europa.

Dr Monica Shaw har en gedigen kompetens från ledande positioner inom läkemedelsindustrin, t.ex. GSK och LEO Pharma och har gjort tydliga avtryck genom att ta fler än 15 produkter genom fas III till framgångsrik kommersialisering globalt och i flertalet länder. Hon har en bred kunskap inom olika terapiområden från tidigare roller i egenskap av läkare och inom läkemedelsindustrin, inklusive immunologi, onkologi, virologi, neurologi och sällsynta sjukdomar.

— När vi påbörjar den här nya etappen av vår resa som kommersiellt biotechbolag, dedikerade att ge patienter tillgång till Pepaxti, så är det med stor glädje jag kan meddela att vi har lyckats rekrytera Dr Monica Shaw som vd för Oncopeptides AB (publ.), säger Per Wold-Olsen, styrelseordförande i Oncopeptides. Jag är också mycket tacksam över att Jakob Lindberg kommer att fortsätta sitt hängivna vetenskapliga engagemang i Oncopeptides i rollen som Chief Scientific Officer.

— Jag är verkligen glad över att börja på Oncopeptides och leda kommersialiseringen av Pepaxti i Europa vid en så spännande tidpunkt, samt engagera mig i utvecklingen av den prekliniska portföljen, säger Monica Shaw. De fulla godkännandena av Pepaxti som nyligen erhållits av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och den brittiska myndigheten MHRA, visar att Pepaxti bidrar med avgörande och betydelsefull klinisk nytta för patienter. Jag ser fram emot att få arbeta tillsammans med medarbetarna för att säkerställa att patienter med multipelt myelom, som fortsätter att behöva nya behandlingsalternativ, kan få tillgång till och dra nytta av Pepaxti.

Läkemedel är i dag är en av våra främsta basnäringar, men det är inget självspelande piano

Vi ser en fallande konkurrenskraft i Europa där den globala andelen av läkemedelsinvesteringar minskar, och Sveriges attraktionskraft riskerar minska i ett europeiskt perspektiv till följd av krångliga processer och att nya behandlingar inte når hela vägen fram till de patienter som behöver dem.

Branschens budskap till politiska beslutsfattare att de senaste årens fokuserade satsning på Life Science har varit framgångsrik, men när den internationella konkurrensen om Life Science-företagens investeringar hårdnar och länder både globalt och i vår närhet har stora ambitioner måste de satsningarna inte bara fortsätta, utan intensifieras.

Lif efterfrågar nu konkreta åtgärder av regeringen.

Läs debattartikeln i DN 27 december 2022

Prenumerera