Ingela Haraldsson - Pharma industry

Var arbetsplatsen ligger kan påverka hälsan mer än du tror

Har du långt till jobbet? Finns det några barer eller idrottsanläggningar i närheten av ditt jobb? Detta är faktorer som kan påverka hur hälsosamma dina levnadsvanor är, enligt ny forskning från Stockholms universitet.

Enligt studien var det vanligare att ägna sig åt riskfyllt drickande när man jobbar på en arbetsplats i ett område med hög socioekonomisk status. Foto: Cottonbro studio från Pexels.

Forskarna från Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen som ligger bakom studien har tittat på hur pendlingsavstånd, närområdets socioekonomiska status samt närhet till alkohol och träning kan kopplas till olika riskfaktorer för hälsan så som alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.

Finns det perfekta pendlingsavståndet?
Resultaten pekar på att personer som arbetar mer än 40 timmar och pendlar mer än 5 timmar/vecka är mer benägna att vara fysiskt inaktiva och uppleva sömnproblem än de som bara pendlar 1–5 timmar/vecka.

– Vi kunde inte hitta en maxgräns för ett idealiskt pendlingsavstånd. Men när pendlingssträckan var 3 kilometer eller mindre verkade deltagarna vara mer fysiskt aktiva, säger Jaana Halonen, projektansvarig forskare vid Stressforskningsinstitutet.

Socioekonomisk status spelar roll – på ett oväntat sätt
Det var vanligare att ägna sig åt riskfyllt drickande när man jobbar på en arbetsplats i ett område med hög socioekonomisk status (SES) jämfört med ett område med lågt SES. Detta överraskade forskarna eftersom tidigare studier har antytt att områden med lågt, inte högt, SES kan vara dåliga för folkhälsan.

– En förklaring kan vara att det i vissa yrken är vanligt att ta en drink tillsammans med kollegor för att till exempel slappna av eller fira efter jobbet. Tillgången till alkohol kan vara en annan faktor eftersom det i områden med högre SES ofta finns många alkoholförsäljningsställen, säger Jaana Halonen.

Hur är det med avståndet till närmaste idrottsanläggning?
Den aktuella studien ger vissa belägg för att en förbättrad tillgång till fysiska aktiviteter kan sporra vissa människor att vara mer aktiva. Ett långt avstånd från arbetsplatsen till en utomhusanläggning kan kopplas till låg träningsfrekvens, men när det gäller avstånd till en inomhusanläggning är kopplingen inte lika tydlig. Det behövs mer forskning på sambanden mellan närhet från arbetet till fysisk aktivitet och goda hälsovanor.

Forskningsresultat som är användbara i stadsplanering
Nu hoppas forskarna på att stadsplanerare tar hänsyn till folkhälsofrågor när nya områden utvecklas.

– Även omgivningarna kring företagsparker skulle kunna utvecklas så att det finns en enkel tillgång från arbetsplats till fysiska aktiviteter och närhet till bostadsområden. Det är också troligt att en minskning av antalet alkoholförsäljningstsällen i Sverige skulle kunna minska nivån av skadlig alkoholkonsumtion, säger Auriba Raza från forskarteamet vid Stressforskningsinstitutet.

Fakta om studien
Forskningsprojekt finansierades av Forte och har genomförts vid Stressforskningsinstitutet på Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. I studien användes information från databasen Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH). SLOSH samlar vartannat år sedan 2006 in data från olika undersökningar om arbetsmiljöfaktorer och hälsa.
Tack vare data från SLOSH-undersökningarna med svar från cirka 13 000 deltagare kunde forskarna bakom studien koppla olika hälsorelaterade beteenden till arbetsplatsens placering.

SDS växlar upp i Uppsala med ny regionchef

SDS växer i Uppsala och har flera nyanställningar på ingång. Därför kommer SDS Life Science nu att tillsätta en regionchef med ansvar för kunder, marknadsföring, personal och sitefrågor. Ny regionchef blir Christina Erixon, idag avdelningschef för Drug Development på SDS Life Science, vilket hon fortsättningsvis också kommer att vara.

Tidigare har Christina arbetat på Astra Zeneca, Läkemedelsverket och APL inom läkemedelsutveckling, produktion och kliniska prövningar. På APL arbetade hon även som affärsansvarig under två års tid. Att fånga nya kunduppdrag, att identifiera och förstå kunders behov och utmaningar har Christina alltid varit intresserad av.

— Det ska bli spännande att få ha ännu mer kundfokus och få vara en del av ett SDS som växer i Uppsala, säger Christina.

I oktober blev SDS-koncernen, bestående av systerbolagen SDS Life Science och SDS MedteQ, uppköpta av amerikanska företaget Cytel. Ett mål på kort sikt är att växa mer i de regioner man redan är verksam i. Uppsala är precis som Hagastaden och Lund ett life science-kluster som expanderar.

— Vi har en redan en stor grupp duktiga konsulter i Uppsala och med Christinas erfarenhet av affärsutveckling kommer vi att skapa ett större värde för våra kunder i regionen, säger Maria Lundberg, vd för SDS Life Science.

Brister i arbetsmiljön bidrar till destruktiva ledarbeteenden

Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet har kartlagt förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv. Resultaten visar att destruktivt ledarskap är relativt vanligt fenomen, var tredje medarbetare rapporterar att deras chef agerat destruktivt. Forskarna visar också att destruktivt ledarskap beror på en ogynnsam arbetsmiljö.

Forskargruppen CoLeadR har kartlagt förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv. Från vänster: Mats Reinhold, Andreas Stenling, Robert Lundmark, Susanne Tafvelin. Foto: Malin Grönborg.

Nej, din chef är troligtvis inte psykopat. Destruktivt ledarskap beror inte på brister i chefens personlighet. Projektet ”När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” från Umeå universitet och finansierat av Afa Försäkring, visar i stället att destruktivt ledarskap utlöses som ett resultat av en ogynnsam arbetsmiljö och den stress som det orsakar.

– Tidigare forskning visar att psykopatiska personlighetsdrag endast har ett svagt samband med ledarpositioner, det snarare är narcissistiska drag som är kopplat till chefsrollen. Forskning visar dock att narcissistiska personlighetsdrag inte påverkar chefers effektivitet i någon större utsträckning, säger Robert Lundmark, lektor vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

– Vi har även tidigare sett att chefers ledarskap har stor inverkan på anställdas upplevelse av stress och ohälsa, och i chefsrollen ingår ju bland annat ansvar för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Detta innebär att ledarskapet är en viktig faktor i organisationer för att hantera och förhindra uppkomst av ohälsa. Därför är det viktigt för organisationer och samhället i stort att förstå hur destruktiva ledarbeteenden uppstår, säger Susanne Tafvelin, projektansvarig och docent vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Vanligaste typen av destruktivitet utgörs av frånvarande chefer

Destruktivt ledarskap definieras som en process över tid där chefen agerar fientligt eller hindrande i relation till sina medarbetare. Forskningsprojektet vid Umeå universitet visar att medarbetare upplever destruktiva ledarbeteenden från sin närmsta chef förhållandevis ofta. Ett annat viktigt fynd i projektet visar att den vanligaste formen av destruktiva ledarskapsbeteenden som rapporteras är passiva, det vill säga att chefer undviker att närvara, fatta beslut, eller ta tag i viktiga saker när det behövs. Det är däremot ovanligare att chefer agerar aktivt destruktivt genom aggressiva eller på annat sätt kränkande beteenden.

Forskningsprojektets totala resultat kan summeras i fyra huvudbudskap:

Destruktivt ledarskap är ett vanligt förekommande problem
Destruktivt ledarskap är relativt vanligt fenomen, över en tredjedel av medarbetare i Sverige rapporterar att deras närmsta chef ofta till alltid utövar någon form av destruktivt ledarskapsbeteende. Ett destruktivt ledarskap kan medföra drastiskt negativa konsekvenser för individer och organisationer och är därför viktigt att kunna identifiera och göra något åt.

Destruktivt ledarskap uppstår när chefers arbetsmiljö brister
När chefers arbetsbelastning är för hög eller rollen är otydlig kan stress och destruktivt ledarskap uppstå. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för chefer med en arbetsmiljö som präglas av en balans mellan krav och resurser. Det är också viktigt att identifiera och stötta stressade chefer, för att förhindra att stressen spiller över i destruktiva ledarbeteenden.

Personalens motivation, trivsel och välbefinnande bidrar till upplevelsen av destruktivt ledarskap
Bra ledarskap kommer inte bara från chefen utan det handlar även om relationen mellan chefen och medarbetarna. Chefer som upplever att medarbetare inte är motiverade på jobbet har lättare att ta till ledarbeteenden som är destruktiva. Medarbetare som i sin tur upplever lägre trivsel och välbefinnande upplever också större grad av destruktivt ledarskap från sin chef än de som har högre trivsel och välbefinnande.

Kön spelar roll för upplevelsen av destruktivt ledarskap
Män utvecklar destruktiva ledarskapsbeteenden på grund av stress i högre utsträckning än kvinnor. Det finns även en ökad risk för att medarbetare säger upp sig till följd av en destruktiv chef om både medarbetare och chef har samma kön. Däremot upplever medarbetare destruktiva chefer på ett liknande sätt oavsett om chefen är en man eller kvinna.

SDS MedteQ rekryterar kompetens inom klinisk utveckling

Berit Larsson har en lång karriär inom medicinteknik bakom sig och har arbetat med både utveckling, klinisk forskning och försäljning. Närmast kommer hon från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, där hon arbetat med stöd till forskare som behöver göra kliniska studier inom medicinteknik eller läkemedel. Berit har en utbildningsbakgrund som civilingenjör i teknisk fysik i botten.

Berit Larsson, ny konsult på SDS MedteQ, tillsammans med Johan Sköld, konsultchef.

– Det känns spännande att vara en del av SDS. Dettta är rena drömrollen för mig, eftersom jag får arbeta med olika projekt med olika utmaningar, säger Berit.

Konsultchef på SDS MedteQ och ansvarig för rekryteringen är Johan Sköld.

– Berit har en gedigen erfarenhet och det kommer göra henne till en jättebra konsult. Hon är målinriktad och fokuserad på att nå resultat snabbt och strukturerad. Så vi är verkligen glada att hon valt SDS, säger Johan.

Jenni Nordborg ny chef för internationella relationer på Lif

Jenni Nordborg, i dag regeringens Life Science-samordnare, blir chef för internationella relationer på Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Hon kommer att leda arbetet med att flytta fram branschens positioner internationellt med start under det svenska ordförandeskapet inom EU.

Jenni Nordborg, regeringens Life Science-samordnare och tillträdande chef för internationella relationer på Lif.

Jenni Nordborg har de senaste fem åren lett regeringens satsning på att utveckla och stärka Sverige som Life Science-nation. Hon har som nationell samordnare och chef för Life Science-kontoret i Regeringskansliet varit helt central för arbetet med att ta fram regeringens nationella strategi för området. Jenni Nordborg har också under denna tid varit en starkt pådrivande kraft för nödvändiga satsningar och regelutveckling inom bland andra områden som hälsodata, kliniska läkemedelsprövningar och precisionsmedicin.

Jenni Nordborg tillträder i januari en nyinrättad tjänst som chef för internationella relationer på Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Hon kommer bland annat att föra Lifs talan och ansvara för engagemang och åtaganden i olika internationella organisationer inom läkemedelsområdet. Det handlar exempelvis om den europeiska branschorganisationen EFPIA, den globala läkemedelsorganisationen IFPMA, den europeiska organisationen för mindre Life Science-företag EUCOPE, samt AESGP, den europeiska organisationen för företag inom egenvård. Lif ser stora möjligheter för Sverige att flytta fram positionerna med start under det svenska ordförandeskapet inom EU.

– Jag är mycket glad över att kunna presentera Jenni Nordborg som Lifs nya medarbetare och chef för internationella relationer. Jenni har en gedigen kunskap om hela Life Science-sektorn både i Sverige och internationellt och har utvecklat ett brett nätverk. Hon har djup förståelse för de olika aktörernas drivkrafter och utmaningar, och hon kommer att vara en stark och positiv kraft för att stärka och fördjupa Lifs internationella position, framför allt inom Europa. Utvecklingen i Sverige är helt beroende av processerna inom EU och hon kommer fortsatt arbeta för att stärka Sverige som Life Science-nation, säger Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Jenni Nordborg arbetade tidigare under många år på innovationsmyndigheten Vinnova, bland annat som chef för myndighetens avdelning inom hälsa. Hon är disputerad kemiingenjör från Chalmers tekniska högskola och har forskat inom området i Europa, USA och i Asien, samt arbetat för företag inom det biomedicinska området.

– Jag ser verkligen fram emot att fortsätta arbeta för att stärka Life Science-sektorn men nu utifrån en annan utgångspunkt. Sverige har en stark och växande innovativ läkemedelsbransch som jag nu får möjlighet att arbeta djupare med. Internationellt ser vi en positiv trend med utveckling av många nya innovativa läkemedel, exempelvis inom cancerområdet och mot sällsynta sjukdomar, och många frågeställningar och utmaningar inom läkemedelsområdet kan inte lösas av varje land för sig utan kräver internationell samverkan och gemensamma lösningar. Jag hoppas kunna bidra med att fortsatt driva reformagendan för hälsodata, implementering av precisionsmedicin och konkurrenskraft vidare i en internationell kontext, säger Jenni Nordborg.

Malin Parkler, styrelseordförande för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, ser mycket positivt på att Jenni Nordborg ansluter till Lif:

– Innovativa läkemedel innebär fantastiska möjligheter för människors hälsa och välstånd men det krävs också mycket av policyutveckling internationellt för att behandlingar ska komma fler till del. Vi är oerhört glada att Jenni Nordborg vill leda detta arbete för Lifs räkning. Processerna inom EU är helt avgörande för utvecklingen framåt och under det svenska ordförandeskapet finns en unik möjlighet växla upp detta arbete, säger Malin Parkler.

Nytt AI-samarbete ska ge robotar ”sunt förnuft”

Finns det ”kloka” robotar? Nej, inte idag. Men nu ska forskare vid Umeå universitet försöka ändra på detta, i ett samarbete mellan datavetenskap och statistik vid Handelshögskolan.

Suna Bensch, Filip Edström, Xavier de Luna och Thomas Hellström vid Umeå universitet samarbetar för att få robotar att förstå orsak och verkan. Foto: Victoria Skeidsvoll

– Vi ska utveckla tekniker så att robotarna med hjälp av oss människor lär sig det vi ibland kallar ”sunt förnuft”, säger professor Thomas Hellström.

Thomas Hellström ansvarar för det nya projektet ”Robotar med kausala förmågor” som finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla robotarnas förmåga att se orsakssamband och samtidigt räkna ut vad som egentligen inte ”spelar roll”.

– Det är grundläggande för att kunna lösa problem, fatta beslut och förutsäga saker, men också att vara kreativa. Här är vi människor helt överlägsna dagens AI-system, säger Thomas Hellström.

Han är professor i datavetenskap med inriktning mot robotik, och leder forskargruppen Intelligent Robotics på Umeå universitet, ett team som både har koordinerat och medverkat i en rad nationella och internationella projekt.

Intelligent robot

Men vad menas då med kausala förmågor? Ja, ett enkelt exempel kan vara en mataffär och hur mycket glass som säljs under en dag, kontra hur butikens elförbrukning samtidigt ser ut.

– Är det varmt så ökar både försäljningen av glass och elkonsumtionen, de är alltså korrelerade, men det finns inget orsakssamband som gör att glassförsäljningen ökar om elförbrukningen går upp, och det här förstår vi människor – men tyvärr inte dagens datorer och robotar, säger Thomas Hellström.

Ett annat exempel är en servicerobot som arbetar i lunchrummet på ett äldreboende. Roboten observerar hur en person, Jan, efter att ha ätit lunch ofta sätter sig bredvid Julia i soffan för en pratstund. Efter en stund öppnas dörren till köket och kaffevagnen rullas in. Julia klappar i händerna och ler förtjust, medan Jan går över till matbordet för att dricka kaffe.

– En intelligent robot måste förstå att det var kaffet som fick Julia att le, och inte att Jan lämnade soffan, det vill säga den måste förstå skillnaden mellan observerade korrelationer och verkliga orsakssamband, säger Thomas Hellström.

Lär sig genom frågor

Han ska nu, tillsammans med docent Suna Bensch, universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap, och Xavier de Luna, professor i statistik vid Handelshögskolan samt Filip Edström, doktorand i statistik, lära robotarna just detta.

– I vårt projekt kommer robotarna att samtala med människor och fråga om hur världen fungerar, förklarar Thomas Hellström.

I kombination med observationer lär roboten sig successivt att förstå orsak och verkan.

– Roboten kan bättre göra planer för att nå uppsatta mål eftersom den vet mer om vad som sker när den utför olika typer av handlingar. Den kan också lära sig att bättre förstå oss människor, eftersom den inser syfte och mål med de saker vi gör, säger Thomas Hellström.

Sarah Lidé blir vice vd för Medicon Village

Medicon Village rekryterar från Medicon Valley Alliance.

Sarah Lidé. Foto: MVA

Sarah Lidé är sedan i början av oktober vice vd för Medicon Village Innovation. Hon kommer närmast från en tjänst som Senior Strategy & Project Manager hos den svensk-danska klusterorganisationen Medicon Valley Alliance (MVA).

På Medicon Valley Alliance har Sarah Lidé bland annat projektlett the Microbiome Signature Project som syftar till att göra Greater Copenhagen till en världsledande region för forskning om mikrobiomet.

De startar nytt nätverk för kvinnliga vd:ar inom life science

Nu startar ett nytt affärsnätverk för kvinnor i ledande befattningar (C-level) verksamma inom life science. Det första mötet kommer att hållas i Lund i början av februari 2023 med Medicon Village som värd och sponsor.

Sarah Lidé, Cecilia Bröms-Thell och Anna Törner initierar VILDA, ett nätverk för kvinnliga höga chefer inom life science.

Bakom initiativet står Anna Törner, Cecilia Bröms-Thell och Sarah Lidé, alla tre med gedigen bakgrund inom life science. De enades om att starta nätverket VILDA (som står för Vd Inom Lifescience: Damer för Affärsnätverkande), med syftet att skapa ett förtroendefullt forum för kvinnor i ledande positioner där medlemmar kan utbyta erfarenheter, få nya insikter och låta sig inspireras av varandra. Målsättningen är att utvecklas och stärkas i sin roll, såväl affärsmässigt som personlighetsmässigt, samtidigt som alla utvecklar ett värdefullt nätverk.

Ambitionen är att den första nätverksträffen i Lund kommer att följas upp av möten i andra delar av landet, så som Stockholm och Göteborg för att så småningom kulminera i en nationell “summit” där life science-kvinnor i ledande positioner från hela Sverige kan samlas och stärka varandra.

— Det känns väldigt roligt att Medicon Village så tveklöst går in och stöttar detta initiativ genom att stå värd för det första mötet, säger Cecilia Bröms-Thell. Det visar att det här är viktigt och att det finns behov av att stärka kvinnligt ledarskap inom life science. Min personliga förhoppning är att VILDA-nätverket ska ge medlemmarna både konkreta insikter och kunskaper att ta med sig i sina affärsmässiga roller och samtidigt även vara ett forum där vi bygger personliga relationer. Även om life science kommit ganska långt, så behövs fler kvinnor i toppen på organisationer för att vi ska få till den där mixen av olika kön och bakgrund som vi vet är bästa receptet för affärsmässig framgång. VILDA kommer att verka för att skynda på detta.

— Bakgrunden för VILDA är väldigt enkel; tillsammans, genom att dela kunskaper och erfarenheter blir vi starkare och klokare, säger Anna Törner. Samtidigt som vi har kul!”

— Jämfört med andra länder har Sverige kommit långt vad gäller möjligheter för kvinnor att nå höga karriärsmål, säger Sarah Lidé. Ändå finns det mer att göra, och min önskan med det här nätverket är att lyfta fram fler kvinnliga förebilder i ledande positioner inom life science, och att stärka kvinnors möjligheter att utvecklas som ledare. I hoppas också att vi kan visa värdet av diversifierat ledarskap — min övertygelse är att vi behöver omfamna våra olikheter för att kunna göra skillnad, oavsett om du är man eller kvinna.

— På Medicon Village är vi stolta över att stötta det här viktiga initiativet, säger Petter Hartman, vd på Medicon Village Innovation. I dag är mer än 30% av vd:arna på Medicon Village kvinnor. Det är ett steg i rätt riktning, men det finns fortsatt utrymme för förbättring och det här forumet tror jag kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av ett mer jämlikt näringsliv i Sverige.

Paul Dunesky ny Sverigechef för Boehringer Ingelheim

Paul Dunesky har utsetts till ny VD för Boehringer Ingelheim AB. Han har arbetat inom Boehringer Ingelheim-koncernen sedan 2013 och kommer närmast från en tjänst som global chef för Customer Experience inom företagets veterinärmedicinska affärsenhet i Ingelheim, Tyskland.

– Sverige är framstående inom innovation och forskning och jag ser fram emot att leda verksamheten för fortsatt tillväxt med patienten i fokus i nära samverkan med hälso- och sjukvården och alla dess olika aktörer, säger Paul Dunesky, VD för Boehringer Ingelheim AB.

Paul Dunesky kommer ursprungligen från Australien och har arbetat inom olika verksamhetsområden i Boheringer Ingelheim-koncernen sedan 2013. Han kommer närmast från en tjänst som global chef för Customer Experience inom företagets veterinärmedicinska affärsenhet i Ingelheim, Tyskland och har dessförinnan haft olika roller inom området humanläkemedel i både Australien och Storbritannien.

Boehringer Ingelheim – som är ett familjeägt läkemedelsföretag grundat 1885 – är idag ett av världens 20 största läkemedelsbolag med drygt 52 000 anställda världen över. Boehringer Ingelheims nettoomsättning uppgick till 20,6 miljarder euro 2021, vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med 2020. Under 2021 ökade företaget investeringarna inom forskning och utveckling med 11,7 procent till 4,1 miljarder euro (20,0 % av nettoomsättningen), vilket representerar den högsta årliga FoU-investeringen i företagets 137-åriga historia.

Företaget har öronmärkt 25 miljarder euro för investeringar i forskning och utveckling och ytterligare 7 miljarder euro för ny produktionsteknik under den kommande femårsperioden. Företaget räknar med att driva 8 registreringsprövningar inom humanläkemedel i slutet av året – med en potential om att kunna få fram 15 nya produkter till patienter år 2027.

Boehringer Ingelheim är verksamt inom en rad medicinska områden. Fokus ligger inom fyra forskningsområden där det finns stora medicinska behov:

•Kardiometabola sjukdomar

•Sjukdomar i det centrala nervsystemet

•Immunologi och andningsorganens sjukdomar

•Onkologi

– Jag är övertygad om att vi fortsatt kan vara en stark aktör som bidrar till att förbättra människors hälsa och välmående, säger Paul Dunesky. Sverige är en viktig marknad för ett forskande bolag som Boehringer Ingelheim.

Distansarbete påverkar arbetsmiljön

9 av 10 sysselsatta med ett skrivbordsarbete uppger att de kan göra ett bra jobb från hemmet, fritidshuset eller annan hemmiljö. Det visar Arbetsmiljöverkets undersökning av arbetsmiljön 2021. Samtidigt uppger 6 av 10 av alla sysselsatta att de har för mycket att göra på jobbet.

Skrivbordsarbete som utförs på distans.

– Det är en utmaning för många att få ihop livspusslet, särskilt för småbarnsföräldrar. Distansarbete har blivit en del av den moderna arbetsmarknaden och kan bidra till ett hållbart arbetsliv och högre livskvalitet om rätt förutsättningar ges, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

8 av 10 som utför sitt skrivbordsarbete i hög grad från hemmet anser att de kan arbeta ostört. Samtidigt uppger 7 av 10 sysselsatta som jobbar på den fysiska arbetsplatsen att de har tillgång till ett tyst rum i tillräcklig utsträckning.

– Att själv kunna bestämma över sin arbetstid och varifrån man utför sina arbetsuppgifter kan av många upplevas som positivt. I kvinnodominerade yrken och främst inom offentlig sektor är det svårare att vara flexibel då fysisk närvaro oftast krävs. Arbetsgivaren ska alltid säkerställa att arbetsplatsen är anpassad efter de arbetsuppgifter som ska utföras på jobbet, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Ergonomiska skillnader

Undersökningen visar också att 8 av 10 tillfrågade som arbetar i kontorsmiljö har tillgång till höj- och sänkbart skrivbord. Det är en något högre andel kvinnor än män som har det. Däremot är det endast 4 av 10 som har möjlighet att växla mellan sittande och stående arbetsställning i hemmet vid distansarbete.

– Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, istället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Uttröttade i kroppen

Närmare hälften av alla sysselsatta har under de tre senaste månaderna varit uttröttade i kroppen minst en gång varje vecka på grund av arbetet och drygt en tredjedel av de tillfrågade har haft ont i övre delen av ryggen eller i nacken.

– Det ska alltid finnas fungerande rutiner på arbetsplatsen för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp brister och risker i arbetsmiljön. Syftet med det förebyggande arbetet är att motverka ohälsa och olycksfall. Det måste tas på större allvar av arbetsgivarna, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Cirka 7 av 10 sysselsatta anser att deras arbetsuppgifter är intressanta och stimulerande. Det är en högre andel kvinnor än män som uppger det i Arbetsmiljöundersökningen.

– Det är glädjande att det är så många i arbetsför ålder som är nöjda med sina yrkesval. Alla ska orka jobba ett helt arbetsliv och en viktig förutsättning för det är att ha ett meningsfullt arbete, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Många arbetar trots sjukdom

Drygt 6 av 10 tillfrågade har någon gång under de senaste 12 månaderna arbetat trots att de enligt egen bedömning har varit sjuka och borde ha låtit bli. Några av de vanligaste förklaringarna är att arbetstagare inte vill belasta sina kollegor, att det inte finns någon annan som kan utföra uppgifterna eller att man inte har råd att vara sjuk.

– Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för hur arbetet organiseras och för att göra det mindre sårbart om något oförutsägbart händer, exempelvis vid en sjukskrivning av en medarbetare. Det ansvaret gäller oavsett om arbetsuppgifterna sker på distans eller på den fysiska arbetsplatsen, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Fakta om undersökningen

I Arbetsmiljöundersökningen 2021, ingår ett urval av cirka 9 500 personer. Antalet svarande var omkring 7 300 via en telefonintervju varav ungefär 3 400 personer även besvarade myndighetens enkät.

Skrivbordsarbete hemifrån definieras i rapporten som alla typer av skrivbordsarbete som utförts via en digital uppkoppling i egen bostad, fritidshus eller annan hemmiljö och som i undersökningen fångas med fråga 67: Hur stor del av din ordinarie arbetstid arbetade du i hemmet under de senaste tre månaderna?
Räkna med skrivbordsarbete i egen bostad, fritidshus eller annan hemmiljö.

Synonymt med begreppet ”Skrivbordsarbete hemifrån” används i den här rapporten även begreppen arbete hemifrån och distansarbete.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998