DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

TLV:s chefsfarmaceut blir vice ordförande för The HTA Coordination Group (HTACG)

I måndags (28 november) hade samordningsgruppen under den nya HTA förordningen — The HTA Coordination Group (HTACG) — sitt andra möte. På mötet valde gruppen en ordförande och två vice ordförande som ska leda gruppens arbete de kommande två åren.

Till ordförande valdes Roisin Adams, Irland, till vice ordförande med särskild expertis inom läkemedelsområdet valdes Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV och till vice ordförande med särskild expertis inom medicinteknikområdet valdes Marco Marchetti, Italien.

Niklas Hedberg som också är ordförande för EUnetHTA21 Consortium Exceutive Board behåller också denna post fram till att EUnetHTA – European Network for Health Technology Assessment-projektet avslutas i september 2023.

– Vi är mycket glada att Niklas Hedberg blivit vald till denna viktiga roll, säger TLV:s generaldirektör Agneta Karlsson.

– Att Sverige har en av posterna i ordförandekollegiet innebär att vi får möjlighet att bidra till och påverka utformningen av det nya europeiska systemet för HTA utvärderingar på nära håll. Jag gratulerar både Niklas och TLV till den här utnämningen.

Lif lanserar färdplan för en fossilfri läkemedelsbransch

2022 blev Lif den första branschorganisationen inom Life Science i världen att ta fram ett hållbarhetsmanifest. Ett av löftena var att verka för en fossilfri läkemedelsbransch. Därför presenterar Lif nu en färdplan för hur de forskande läkemedelsföretagen ska bidra till Sveriges klimatmål och Parisavtalets målsättning om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Där beskriver Lif hur den forskande läkemedelsbranschen tillsammans med det offentliga – politiker på nationell och regional nivå, myndigheter och övriga aktörer – skapar förutsättningar för en fossilfri läkemedelsbransch som ett led i samhällsomställningen till långsiktig hållbarhet.

– År 2045 ska Sverige vara världens första fossilfria välfärdsnation, säger Lifs vd Anders Blanck. Det är bra med höga svenska ambitioner. Klimatförändringarnas effekter är påtagliga och det finns ingen tid att förlora. Här kan Life Science-sektorn med sin högteknologiska, forskningsdrivna produktion vara pådrivande i den gröna omställningen.

Anders Blanck säger att Sveriges omställning till fossilfrihet också kan bli en global konkurrensfördel.

– Den forskande läkemedelsbranschen är en tung näring som står för stark export. Sveriges kapacitet inom fossilfri produktion stärker oss ytterligare i den internationella konkurrensen. På så sätt kan vi bidra till klimatmålen och samhällets välstånd på samma gång i linje med Agenda 2030.

Läkemedelsbranschens klimatåtaganden

  • Till 2030 bör Lif och medlemsföretagen ha minskat de absoluta koldioxidutsläppen med 45 %.
  • År 2040 bör utsläppen ha minskat med 76 %.
  • Till 2045 ska utsläppsminskningarna vara minst 86 %.
  • Resterande utsläpp tas bort via andra metoder, exempelvis koldioxidinfångning.

Lifs ställer klimatkrav på det offentliga

Det offentliga har stora möjligheter att bidra till ett fossilfritt samhälle. Lif har tagit fram förslag som kan accelerera omställningen inom områden där möjligheterna att påverka utsläppen är särskilt stor.

  • Idag kasseras 1 200–1 500 ton läkemedel per år. För att minska mängden och få en mer hållbar energi- och resursanvändning föreslår Lif satsningar på korrekt läkemedelsanvändning genom läkemedelsgenomgångar och förbättrad uppföljning av följsamhet till ordination.
  • För att minska utsläppen i hälso- och sjukvården vill Lif se gemensamma insatser och pekar ut områdena kliniska läkemedelsprövningar, som när det är möjligt kan genomföras på distans för att reducera resande och koldioxidutsläpp, och nyttjande av precisionsmedicin där en individanpassad behandling effektiviserar vården vilket i sin tur minskar klimatpåverkan.
  • Gröna incitament i offentlig upphandling: Offentliga aktörer är de främsta inköparna av branschens produkter. Lif föreslår tydlig premiering av hållbart producerade läkemedel inom offentlig upphandling, med tydlig kravspecifikation och uppföljning.

Exporten av läkemedel ökade mer än någon annan bransch under tredje kvartalet 2022

Läkemedelsbranschen växer i betydelse som exportland. Värdet av exporten under de tre första kvartalen 2022 ligger på samma nivå som under hela 2021 och exportvolymen av läkemedelsprodukter ökade mer än någon annan bransch, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Frida Lundmark, sakkunnig policy, Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Exporten från svenska produktionsanläggningar uppgick under de tre första kvartalen 2022 till 99 miljarder kronor, vilket är lika högt som den totala läkemedelsexporten under 2021, enligt SCB. Exportvolymen av läkemedelsprodukter ökade under det tredje kvartalet med 30 procent jämfört med samma period 2021, vilket är den högsta volymökningen av samtliga exportvaror under perioden. Läkemedel stod för 6,7% av den totala exporten under det tredje kvartalet.

– Läkemedelsbranschen går starkt och bidrar inte bara till en bättre hälsa och till Sverige som innovationsland, utan växer även i betydelse för Sverige som exportland, säger Frida Lundmark, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsbolagen.

Sveriges samlade handelsnetto, det vill säga skillnaden mellan export och import, var under de tre första kvartalen 2022 ett underskott på drygt 27 miljarder. Importen av läkemedel var under perioden 48 miljarder, vilket innebär att läkemedelsbranschen visade ett överskott på över 50 miljarder kronor och bidrog på så sätt påtagligt till Sveriges samlade BNP.

– Läkemedelsbranschen är idag en av våra främsta basnäringar och har stor betydelse för Sveriges välstånd, men det är inget självspelande piano. Siffrorna visar att de senaste årens fokuserade satsning på Life Science har varit framgångsrik och inte bara måste fortsätta, utan nu intensifieras. Ett permanent Life Science-kontor i Regeringskansliet bör inrättas med förstärkta resurser samt en konkret handlingsplan kopplad till en uppgraderad Life Science-strategi, säger Frida Lundmark, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsbolagen.

Dialog avgörande vid flytt till aktivitetsbaserat kontor

Stor satsning på information och workshops redan innan övergången till ett helt nytt sätt att arbeta visade sig ha avgörande betydelse för medarbetarna när Trafikverket gick över till aktivitetsbaserade kontor.
– Vi har nu ett vetenskapligt stöd för hur man kan underlätta denna stora omställning, i stället för att göra saker på känn, säger Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle

Aktivitetsbaserat kontor hos Trafikverket i Gävle. Foto: Emmely Hornborg.

Forskarna har en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket under övergången till aktivitetsbaserade kontor. Målet för myndigheten var att genom föreläsningar, workshops och andra informationsinsatser, redan innan flytten, få medarbetarna att känna delaktighet och förståelse för vad den stora omställningen i arbetssätt faktiskt handlar om och bli medvetna om vilka spelregler som gäller.

– Vi ser nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet, jämfört med dem som inte hade varit med i någon aktivitet, säger Eva Bergsten.

Resultaten visar också att för varje extra aktivitet en anställd deltagit i ökade förståelsen ytterligare, och detta visade sig redan innan man flyttade in i de nya kontoren.

– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan, så att det inte bara blir någonting som bara händer och som man måste anpassa sig till.

”Det var en otrolig uppslutning”

Här är några av de åtgärder som fick tydlig betydelse i övergången till aktivitetsbaserat kontor, enligt studien:

Ledningsinformation – Medarbetare: ”Det var en otrolig uppslutning. Jättebra att få insikt i varför vi gör det här och vad det innebär, hur flytten skulle gå till och att vi gavs tillfälle att ställa frågor.”

Modern ergonomiföreläsning – Om att arbeta på en aktivitetsbaserad arbetsplats, fördelar och utmaningar.

Upprepade workshops – Som syftade till att öka förståelsen och att ge verktyg för hur man kan arbeta i aktivitetsbaserade kontor. Arrangerades under hela processen. Bland annat erbjöds studiebesök och visning av de nya lokalerna. Dialog kring arbetssätt, hemvister, spelregler i kontoret och mycket mera.

Inspirationsföreläsning – Om förändringar i det moderna arbetslivet och varför vi måste följa med. Utmaningar, farhågor, förväntningar, hur man arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor och vilka vinsterna är.

Miljontals människors kontor byggs nu om

Tiotals miljoner människor i Europa arbetar på kontor som kan beröras av ombyggnationer till aktivitetsbaserade kontor. Men vet man vilka konsekvenser de här nya kontoren får för hälsan? Eller är det så att forskningen hamnar efter här?

– Det är en jätteomvandling som håller på att ske men det finns ganska lite forskning att luta sig mot. Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

När distansarbete håller på att bli det ”nya normala” och kontoren designas om som svar, finns ett akut behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för hur man kan förebygga arbetsrelaterad ohälsa och främja välbefinnande på jobbet.

-Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete, säger David Hallman.

 

Liliane Rothoff tar säljansvar på Lioness Medtech

Liliane Rothoff, med lång erfarenhet av försäljning inom sjukvården har rekryterats till en försäljningsvarig position på expansiva medicinteknikbolaget Lioness Medtech. Liliane kommer närmast från den egna verksamheten Tre Röda med fokus på ren luft och kontrollerade miljöer. 

Liliane Rothoff. Foto: Lioness Medtech.

Lioness Medtech företräder ledande tillverkare av strålningsutrustning för främst cancerbehandlingar. Det är tillverkarna ViewRay, ZAP och Sumitomo som med sin ytterligt precisa utrustning är på väg att revolutionera strålbehandling av cancerpatienter.

Liliane är både civilekonom och systemvetare och har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt olika typer av försäljningsledande verksamhet inom finansiella tjänster, renrum och sjukvården.

– Jag tycker att det här ska bli jättespännande. Dels brinner jag för alla typer av hälso- och sjukvårdsfrågor, dels är jag fascinerad av hur långt strålningstekniken för cancerbehandling har kommit under de senaste åren. Genom att gå ut och missionera om detta finns en möjlighet att göra skillnad och medverka till effektivare och säkrare behandlingar. Jag ser verkligen fram emot det, säger Liliane Rothoff inför det nya uppdraget.

– Det har hänt mycket inom strålterapin under de senaste åren. Vi märker ett starkt intresse från många håll och vi kommer att ha mycket att göra framöver. Då känns det väldigt bra att vi lyckats få ombord Liliane som kan hjälpa alla vårdinrättningar att hitta fram till rätt utrustning, säger Bernt Nordin, styrelseordförande på Lioness Medtech.

Liliane kommer även i fortsättningen utöva huvudmannaskapet för Tre Röda, som är nordisk distributör för plasmateknologin Novaerus NanoStrike, för rening av luft i sjukhusmiljö.

Svenska Läkaresällskapet rekryterar ny kanslichef

Anders Bengtsson blir ny kanslichef på Svenska Läkaresällskapet (SLS). Han kommer närmast från Socialstyrelsen där han är enhetschef på analysavdelningen. Med en bakgrund som statsvetare har Anders tidigare arbetat på bland annat Sveriges läkarförbund som utredare, avdelningschef och utvecklingsdirektör. Förutom en stor kännedom om läkarprofessionens frågor har Anders goda erfarenheter av ledarskap, både inom föreningsverksamhet och myndighet.

Anders Bengtsson tillträder som ny kanslichef på Svenska Läkaresällskapet den 6 mars 2023.

– Vi välkomnar Anders Bengtsson som kommer att fortsätta det viktiga och framgångsrika arbetet med SLS medlemsreform, stärka samverkan med SLS föreningar och öka synligheten i debatten. Med en lång erfarenhet i frågor som rör svensk hälso- och sjukvård, kommer Anders att bidra till utvecklingen av Läkaresällskapet och har de egenskaper och kompetenser som krävs för att leda SLS kansli och verksamhet in i framtiden, säger Tobias Alfvén ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

I sin nuvarande roll på Socialstyrelsen är Anders chef för en enhet som jobbar med bland annat utvärdering kopplat till nationella riktlinjer samt av reformen God och nära vård, e-hälsa och regionernas arbete med civilt försvar.

– Jag ser verkligen framemot uppdraget att leda kansliet och att få arbeta med läkarprofessionen igen, nu ur ett vetenskapligt perspektiv med ett tydligt patientfokus. Flera av områdena som Läkaresällskapet arbetar med har jag erfarenhet av sedan tidigare och jag ser det som väldigt viktigt att professionen kan vara med och påverka i dessa. Läkaresällskapet fyller en viktig roll och har under de senaste åren klivit fram och blivit en mer synlig och viktig aktör i hälso- och sjukvårdens utveckling. Det arbetet ska jag driva vidare tillsammans med SLS nämnd och föreningar, säger Anders Bengtsson.

Anders Bengtsson tillträder sin nya tjänst den 6 mars 2023. Han efterträder Per Johansson som gått vidare till nytt uppdrag.

TLV subventionerar läkemedel mot cystisk fibros

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att läkemedlen Kaftrio, Kalydeco och Symkevi som behandlar cystisk fibros kommer att ingå i högkostnadsskyddet.

– Det är glädjande att patienter med cystisk fibros, som har ett stort behov av nya behandlingar, nu får läkemedlen subventionerade, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

TLV har haft trepartsöverläggningar med företaget och regionerna för läkemedel mot cystisk fibros. Överläggningarna har resulterat i en sidoöverenskommelse mellan företaget och regionerna som gör att kostnaderna för att behandla med Kaftrio, Kalydeco och Symkevi sänks. Sidoöverenskommelsen omfattar även Orkambi som marknadsförs av samma företag och som därmed fortsatt kan subventioneras.

– Att läkemedel har rimliga priser är viktigt för att så många som möjligt ska få ta del av de behandlingar de behöver, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

Utgångspunkter för beslut

TLV:s uppdrag är att utvärdera om läkemedlen har ett rimligt pris i förhållande till nyttan av behandlingen där både förbättringar i livskvalitet och livslängd beaktas. Det kallas värdebaserad prissättning och innebär att varje företag som har ett bra läkemedel ska få betalt efter hur mycket nytta patienten får av behandlingen. TLV värderar läkemedel utifrån lagen om läkemedelsförmåner och den etiska plattform som har tagits fram av riksdagen för hur offentlig sjukvård ska prioriteras.

Debatt: ”Säkra framtidens vård – Stärk den medicinska forskningen”

Dagens sjukvård är gårdagens forskning och dagens forskning är morgondagens behandling. Det skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund, och Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.

Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att införa innovationer och nya behandlingar i hälso- och sjukvården. Nu behövs en hållbar väg framåt för den medicinska forskningen, skriver Sofia Rydgren Stale och Anders Blanck. Foto: Lif.

Framstegen inom medicinsk forskning, innovation och utveckling sker i en rasande takt. De senaste åren har en rad stora medicinska genombrott gjorts på flera olika områden såsom cancer, alzheimer och sällsynta sjukdomar där nya behandlingsmöjligheter, inte minst nya cell- och genterapier, visar lovande resultat.

För att skapa verklig nytta för patienterna måste den nya kunskapen tillvaratas och föras in i vården.

Dagens sjukvård är gårdagens forskning och dagens forskning är morgondagens behandling.

Forskning behövs inte bara för att möta framtida kriser, utan för att den ordinarie vården ska fortsätta att utvecklas. Forskande läkare har en viktig roll. De kan överföra sina kunskaper från forskningen till vården och vice versa. Vi ser därför med stor oro på hur andelen läkare med forskarutbildning stadigt sjunker.

Läkarförbundet har nu för första gången undersökt sina forskande medlemmars villkor. Resultaten visar att det är svårt för läkare att få den tid för forskning som det är tänkt. Av de läkare som har avtal om att de ska forska en viss tid, kan ungefär en tredjedel inte kombinera sitt kliniska arbete med forskning som överenskommet.

Enkäten skickades ut till 10 000 medlemmar, 5 000 svarade och hälften av dem uppger att forskningstid dras in på grund av bemanningsproblem på arbetsplatsen.

Forskningen får stryka på foten för utförande av vård. Men det är inte bara den vård som ges på kort sikt som gynnar patienterna bäst.

Läkarnas pressade arbetssituation riskerar att minska deras sökande efter nya innovationer och påverkar deras möjlighet att delta i klinisk utveckling av nya behandlingar. Det drabbar patienterna genom att de inte får tillgång till de senaste behandlingarna. Det drabbar Sverige, som tappar attraktionskraft. Konkurrensen om talanger och de tvärvetenskapliga life science-företagens investeringar är knivskarp.

I Läkarförbundets enkät uppger 42 procent av de forskande läkarna att deras chef inte ser forskning som lönegrundande. Läkare är den enda yrkesgrupp inom Saco som förlorar i livslön på att genomgå en forskarutbildning.

Allt detta, och pandemin, har bidragit till att läkare med forskarutbildning blir färre, och att de forskande läkarna inte forskar i den utsträckning som de har kapacitet för. Om Sverige ska kunna fortsätta att utveckla landets hälso- och sjukvård måste detta förändras.

Den kliniska forskningen i Sverige har i ett internationellt perspektiv tappat i kvalitet och rankas idag på plats nio jämfört med plats fem 2012, enligt mätningar från den politiskt oberoende, icke vinstdrivande, stiftelsen Forska!Sverige.

Om den nya regeringen vill att Sverige ska vara en ledande life science-nation med världsledande hälso- och sjukvård måste den inse att det kräver forskning, utveckling och införande av nya behandlingsmetoder.

Läkarförbundet och Lif – de forskande läkemedelsföretagen, har följande förslag:

• Satsa på forskningsintresserade läkarstudenter och yngre forskande läkare.

• Ställ krav på regionerna att fler läkare ska kunna forska samtidigt som de gör allmäntjänstgöring, specialiseringstjänstgöring eller den nya bastjänstgöringen.

• Likställ forskarutbildning med klinisk karriär genom att ge forskande ST-läkare specialistlön efter fem års tjänstgöring.

• Ställ tydliga krav – i statliga styrinstrument och i form av lagar, statsbidrag, avtal och uppföljningar – på att sjukvården ska ge tid och utrymme för deltagande i forskning. Hälso- och sjukvårdens deltagande i klinisk forskning bör mätas, följas upp och värderas/premieras.

Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att införa innovationer och nya behandlingar i hälso- och sjukvården. Nu behövs en hållbar väg framåt för den medicinska forskningen. På så vis säkras framtidens vård.

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund

Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Woxström ny chef för AstraZeneca i Europa och Kanada

Stefan Woxström har utsetts till senior vice president för AstraZeneca i Europa och Kanada, och ersätter därmed Iskra Reic som blir verkställande vice president för området vaccin och immunterapier.

Stefan Woxström har varit anställd på AstraZeneca sedan 1996. Under 13 års tid har han varit landschef för bolaget vid fyra tillfällen, i Ukraina och OSS, Turkiet, Norden och Baltikum och nu senast i Japan, där han började i januari 2018.

Det skriver AstraZeneca i ett pressmeddelande.

Som senior vice president för AstraZeneca i Europa och Kanada blir han ansvarig för att leda företagets försäljning, marknadsföring och kommersiella verksamheter i 30 europeiska länder och Kanada. Stefan Woxström kommer att vara stationerad i Baar i Schweiz, där han kommer att stötta de nationella teamen.

”Jag är väldigt glad över min nya roll och ser fram emot att arbeta med våra team i Europa och Kanada, för att genom forskningens kraft göra en meningsfull skillnad för patienter, samhället och planeten”, kommenterar Stefan Woxström.

BioArctic utvecklar ny behandling för Gauchers sjukdom

BioArctic AB meddelade idag att bolaget initierat ett nytt projekt fokuserat på enzymersättningsbehandling för Gauchers sjukdom i kombination med bolagets Brain Transporter-teknologi. Idag saknas behandling för neuropatisk Gauchers sjukdom och BioArctics målsättning är att utveckla en behandling som även påverkar den neuropatiska formen av sjukdomen.

Gauchers sjukdom är en sällsynt genetisk sjukdom där en nedsatt funktion av enzymet glukosylceramidas leder till ackumulering av glukosylceramid i vissa organ. Symtomen varierar från milda till svåra och kan uppträda när som helst, från spädbarnsåren till hög ålder, och inkluderar anemi, trötthet, lätta blåmärken och blödningsbenägenhet samt förstorad mjälte och lever. Vid sällsynt neuropatisk Gauchers sjukdom förekommer även neurologiska symtom som inkluderar svårighet att kontrollera ögonrörelser, ostadighet, kramper och kognitiv försämring. Dessa patienter upplever vanligtvis de första symtomen i barndomen och överlever sällan 40 års ålder på grund av sjukdomens effekter på hjärnan.

Dagens behandlingar fokuserar på enzymersättningsterapi. Dessa ersättningsenzymer behandlar dock inte den neuropatiska sjukdomen eftersom enzymerna inte passerar blod-hjärnbarriären och därmed   inte når hjärnan. Genom att koppla en enzymersättningsterapi till BioArctics Brain Transporter-plattform hoppas företaget kunna utveckla en behandling som tar itu med såväl de neuropatiska som de perifera manifestationerna av sjukdomen.

– Människor med neuropatisk Gauchers sjukdom har idag mycket begränsade behandlingsmöjligheter. Genom att använda vår expertis inom neurologiska sjukdomar, tillsammans med vår Brain Transporter-teknologiplattform, hoppas vi kunna förändra det och hjälpa dessa patienter, säger BioArctics vd Gunilla Osswald.

Prenumerera