Ingela Haraldsson - Pharma industry

Lif lanserar handlingsplan för läkemedelstillgänglighet

Idag lanserar Lif en handlingsplan som beskriver hur branschen arbetar för att hantera och förebygga läkemedelsbrist och bidra till en robust hälso- och sjukvård. Planen innehåller en rad åtgärdsförslag för att säkerställa svenska patienters tillgång till läkemedel.

Rest- och bristsituationer har under den senaste tiden ökat. Lifs handlingsplan beskriver hur branschen arbetar för säkerställa svenska patienters tillgång till läkemedel.

Läkemedel spelar en central roll för människors hälsa och en trygg läkemedelsförsörjning är en förutsättning för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. En välfungerande hälso- och sjukvård med god tillgänglighet till mediciner och vacciner räddar människoliv runt om i världen. Att utveckla, producera och leverera dessa produkter är läkemedelsföretagens grundläggande uppdrag. Varje gång en patient inte får tag i sitt läkemedel är ett misslyckande.

Rest- och bristsituationer har under den senaste tiden ökat. Anledningarna till att ett läkemedel restanmäls eller inte går att få tag i på apotek och sjukhus är flera – bland annat ökad global efterfrågan, komplexa leveranskedjor, en svag krona och det internationella säkerhetsläget.

Bengt Mattson, hållbarhetsansvarig Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

– Att kunna leverera läkemedel till sjukvård och patient är högsta prioritet för läkemedelsbranschen, och vi gör allt vi kan för att bidra till att säkerställa att mediciner är tillgängliga för alla, säger Bengt Mattson, hållbarhetsansvarig på Lif, som har lett arbetet med handlingsplanen.

Flera av rekommendationerna i planen bygger på ökad samverkan mellan alla inblandade.

– Läkemedelsbrist skapar problem för patienterna, apoteken och vården, säger Bengt Mattson. För att förbättra situationen och minimera negativa konsekvenser måste vi agera sektorsövergripande och gemensamt i hela värdekedjan. Även om detta är de forskande läkemedelsföretagens handlingsplan listar vi även åtgärdsförslag som involverar andra aktörer.

I handlingsplanen föreslår Lif bland annat tidiga och relevanta restanmälningar, system som kan identifiera obalans mellan tillgång och efterfrågan samt att företag med god kontroll ska premieras vid offentlig upphandling.

Målet är att garantera en trygg tillgång till läkemedel för hälso- och sjukvård, apotek och patienter, att lindra vårdpersonalens administrativa börda vid läkemedelsbrist och att skydda läkemedelsföretagens kommersiella intressen.

– På så sätt får vi en långsiktigt hållbar sjukvård som är robust både vid normalläge, kris och krig.

Åtgärdsförslag

Säkerställa så tidig och relevant restanmälan som möjligt för att kunna identifiera de kritiska bristsituationerna så att det går att ge råd om alternativ
System som identifierar, analyserar och påvisar eventuell obalans mellan tillgång och efterfrågan
Arbete nationellt och internationellt för att öka kunskapen om grundorsakerna till läkemedelsbrister
Ökad samverkan mellan alla aktörer – bland annat genom en vidareutveckling av ADL (Aktörsgemensamt Dialogmöte om Läkemedelstillgänglighet) – eftersom ingen part kan själv hantera utmaningen med rest- och bristsituationer
Ökad regulatorisk flexibilitet för att snabbt kunna undvika att restsituationer orsakar kritiska brister
Offentliga inköp som premierar företag som har en välfungerande arbetsprocess vad gäller rest- och bristsituationer
Översyn av takpriserna inom det generiska utbytessystemet och andra prisjusteringar
för att motverka hög inflation och svag kronkurs
Öppna gränser och frihandel eftersom varken Sverige eller Europa kan bli helt självförsörjande på läkemedel
Inhemsk innovations- och produktionskapacitet i den mån som det är möjligt och förberedelser för snabba omställningar vid behov

Handlingsplanen går att läsa Lif.se.

Klarias styrelse meddelar att Scott Boyer är ny VD för bolaget

Styrelsen i Klaria Pharma Holding AB meddelar att Scott Boyer är ny VD i bolaget efter att Jesper Wiklund lämnar positionen som VD för bolaget.

Scott Boyer är Chief Scientific Officer och medgrundare till Klaria och har tidigare varit VD 2015-2019. Under tiden som ny VD rekryteras till bolaget är Scott Boyer VD. Scott Boyer äger 731 042 aktier i Klaria.

Klaria (Klaria Pharma Holding AB) är ett svenskt noterat läkemedelsbolag som utvecklar innovativa, snabbverkande produkter. Genom att kombinera en patenterad teknologi – en film som fäster i munslemhinnan – med väl beprövade substanser, har företaget utvecklat ett koncept för läkemedelsdistribution med många fördelar och tänkbara användningsområden.

Så kan AI revolutionera marknadsföring

I en värld där konkurrensen ständigt ökar, har marknadsförare börjat se artificiell intelligens (AI) som en väg till framgång. Johannes Sahlin, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, har tagit ett stort kliv mot att skapa ett människocentrerat AI-verktyg som kan förbättra marknadsföringsvärlden.

Doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, samt universitetsadjunkt och doktorand, Högskolan i Borås. Foto: Högskolan i Borås.

I dagens digitala era är marknadsföring mer än bara att nå ut till kunder. Det handlar om att engagera och anpassa sig till deras individuella beteende och preferenser. Under senare tid har det blivit tydligt att AI har potential att förbättra reklamkampanjer genom att analysera och lära sig av konsumenternas beteende. Det är här Johannes Sahlin och hans forskning kommer in i bilden.

Johannes Sahlins mål med forskningen är att utveckla ett optimeringssystem för marknadsföring med en människocentrerad AI. Med en grund i bland annat arkitektoniska modeller, teknologiska regler och designprinciper, har Johannes Sahlin tagit fram en designteori över informationssystemet. En designteori är ett verktyg för att göra bättre informationssystem på ett generellt sätt. Bland annat förklarar en designteori strukturen, beteendet och funktionen av en viss typ av informationssystem. Hans teori av sitt system kan vägleda både forskare och marknadsförare i att skapa egna varianter av informationssystemet, med syftet att förbättra sin egen marknadsföring.

Från forskning till praxis

För att bygga och studera systemet har Johannes Sahlin använt Action Design Research-metoden. Metoden bygger på designcykler med utveckling, intervention och utvärdering. Forskningen har resulterat i flera artiklar som presenterar designteorin i olika former, exempelvis modeller, teknologiska regler och designprinciper.

Johannes Sahlin har inte bara utvecklat en teoretisk ram utan också ett praktiskt system som använder AI för att optimera digitala annonser.

– Genom att kombinera teori och praktik har jag skapat ett verktyg som marknadsförare kan använda för att förbättra sina reklamkampanjer och anpassa dem efter konsumentbeteende. Principerna är anpassningsbara och kan skräddarsys för att passa olika sammanhang och situationer. Med andra ord är det inte en strikt uppsättning regler att följa, utan snarare en kreativ plattform där andra kan utveckla sina egna unika lösningar och anpassa teorin för att passa deras specifika behov.

Framtiden för forskning

I sin avhandling avslutar Johannes Sahlin med att ge rekommendationer för framtida forskning. Med fokus på relevans, nyskapande, användbarhet, design och transparens av produkten eller kampanjen som produceras, visar forskningen vägen för hur AI kan användas för att optimera marknadsföring och hur människocentrerad design kan vara nyckeln till framgång.

– Det underbara med designforskning är att man har möjlighet att utforska och forma världen. När det gäller den här forskningen finns all möjlighet att ytterligare forma, testa och hitta goda lösningar för systemet, säger Johannes Sahlin.

Johannes Sahlins arbete har potential att påverka hur företag och konsumenter interagerar i den digitala världen, vilket leder till en mer anpassad och engagerande reklamupplevelse.

Johannes Sahlin försvarar sin avhandling ”Designing Advertisement Systems with Human-Centered Artificial Intelligence” vid Högskolan i Skövde onsdag 1 november.

Prissättning på särläkemedel fråga för Konkurrensverket

Konkurrensverket har fått indikationer på överprissättning av vissa läkemedel för sällsynta sjukdomar, så kallade särläkemedel, och har därför inlett en förstudie för att göra en bedömning av situationen och vilka åtgärder som eventuellt kan komma att vidtas.

Sahel Noroozi, sakkunnig jurist på Konkurrensverket och Johan Dorf, sakkunnig ekonom på Konkurrensverket.

Prissättning av särläkemedel är en viktig fråga som har uppmärksammats på flera håll, bland annat av andra konkurrensmyndigheter i EU som drivit utredningar som rör överprissättning av särläkemedel. Det rör sig om läkemedelsföretag som fått särläkemedelsstatus och därefter har höjt priset på läkemedlet i fråga till oskäliga nivåer som inte står i relation till utvecklingskostnaderna.

– Om läkemedel överprissätts kan det i praktiken göra det svårt, och i vissa fall omöjligt, för patienter att få tillgång till läkemedel som de är i behov av, säger Sahel Noroozi som är projektledare för Konkurrensverkets pågående arbete i frågan.

Särläkemedel är läkemedel som används vid behandling av sällsynta sjukdomar. Vilka läkemedel som klassificeras som särläkemedel regleras på EU-nivå. För att ett läkemedel ska falla in under kategorin särläkemedel ska det bland annat vara avsett för behandling av livshotande tillstånd eller tillstånd med kronisk funktionsnedsättning som högst fem av 10 000 personer inom EU lider av.

När ett läkemedel får status som särläkemedel kan det företag som utvecklar läkemedlet få fördelar i form av bland annat lägre avgifter under framtagningsprocessen. När särläkemedlet sedan har godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) får företaget marknadsexklusivitet för behandling av ett visst sjukdomstillstånd under en period av 10 år. Det ursprungliga syftet med regelverket för särläkemedel är att främja forskning om och utveckling av läkemedel avsedda för sällsynta sjukdomar.

– Enligt den information som vi har tagit del av finns det tecken på att vissa företag höjer priserna drastiskt efter att ha fått särläkemedelsstatus och marknadsexklusivitet. Det här är framförallt problematiskt när det gäller läkemedel som redan tidigare har funnits på marknaden i syfte att behandla en annan sjukdom, som har fått betydligt högre priser efter att de har fått status som särläkemedel, eftersom prissättningen då inte tydligt kan motiveras av höga utvecklingskostnader, säger Johan Dorf, som är ansvarig ekonom i projektet.

Ur ett konkurrensrättsligt perspektiv skulle det kunna vara fråga om överprissättning, det vill säga en form av missbruk av dominerande ställning. Konkurrensverket har därför inlett en förstudie för att samla in och analysera information om den aktuella marknaden.

– I dagsläget kan vi inte uttala oss mer om vår pågående förstudie. Vi är i en inledande fas av ärendet och det är för tidigt att dra några slutsatser om vad förstudien kommer att mynna ut i, säger Sahel Noroozi.

Brice Group har utökat med senior rekryterings- och interimskonsult

Nina Fredriksson, Senior Recruitment & Interim Manager har rekryterats till Brice Group. Hon inledde sin karriär inom läkemedelsindustrin, och under sina 19 år i industrin har hon haft flertalet chefs- och specialistpositioner. Sedan 2015 har Nina varit verksam som rekryterare och interimschef inom Life Science på bolagen H&P Search & Interim och PharmaRelations.

Nina Fredriksson.

– Jag är så glad att vara en del av Brice Group, säger Nina Fredriksson. Bolaget är mycket professionellt och har nått stora framgångar genom sin förmåga att med precision, snabbhet, och nära dialog med uppdragsgivarna attrahera rätt kandidater. Sättet att arbeta, med tydliga värderingar hur man driver affärer, stämmer helt överens med min övertygelse hur man når resultat. Min passion är att jobba med människor. Jag brinner för att hitta den rätta matchningen mellan individer och företag, oavsett om du är kund, kandidat eller konsult. Mitt fokus blir att bidra till fortsatt expansion, på ett företag som redan befinner sig i frontlinjen.

– Vi är både glada och stolta att Nina är en del av Brice Group, säger grundarna och ägarna Morgan Eilenberg och Anders Larsson. Nina blir med sin stora erfarenhet och sitt extensiva nätverk ett viktigt tillskott i vår verksamhet. Vi har under åren följt hennes resa inom vår bransch där hon har varit mycket framgångsrik, både som rekryterare och konsultchef samt uppskattad av såväl kunder som kandidater. Varmt välkommen till Brice Group!

Ökad samverkan för bättre tillgång till läkemedel

Det totala antalet restanmälda läkemedelsförpackningar har ökat under 2023, samtidigt som det under det tredje kvartalet syns en minskning i restanmälningarna jämfört med tidigare kvartal. En värdefull nyckel för att möta och hantera restsituationer på läkemedel, i en global och komplex kedja, är samverkan.

Ett exempel på en mycket värdefull samverkan kallas Aktörsgemensamt Dialogmöte Läkemedelstillgänglighet (ADL) och är ett nätverk för aktörer inom försörjningskedjan för läkemedel. Nätverkets syfte är att varje aktör ska kunna arbeta med att förebygga och minska problem med rest- och bristsituationer på både kort och lång sikt.

– Inom nätverket bidrar aktörerna utifrån sina respektive ansvarsområden med information och övervakar händelseutvecklingen som kan påverka tillgången till läkemedel. Tillsammans bidrar både offentliga och privata aktörer till en helhetsbild baserat på unik kompetens. Den helhetsbilden är nödvändig både i fredstid och i kris, säger Johan Andersson som är enhetschef på Läkemedelsverket.

En sårbar kedja där varje länk måste fungera

Tillgång till läkemedel är ett ämne som berör hela samhället, från den enskilda patienten till apotekspersonal, vårdpersonal och samhället som helhet. Den långa kedjan av aktörer, från tillverkning till patient, är global och komplex och därmed sårbar. Den svenska modellen för läkemedelsförsörjning och distribution är väletablerad och robust, men den måste fortsätta utvecklas för att kunna hantera eventuella framtida kriser.

– Att etablera starka och förtroendefulla samarbeten, både nationellt och internationellt, är avgörande för att skapa stabilitet. En trygg läkemedelsförsörjning är av stor vikt för hälso- och sjukvården. Förutsägbarhet och stabilitet skapar förutsättningar för långsiktig planering och minskar behoven av akuta omprioriteringar som riskerar att störa vårdflödena. Det krävs samverkan från flera håll för att detta ska fungera, fortsätter Johan Andersson.

Förbättrad omvärldsanalys ger stärkt beredskap

För att stärka aktörers beredskap är det också nödvändigt att förbättra vår omvärldsanalys. Nätverket ADL består av myndigheter, branschorganisationer inom läkemedelsförsörjning, distributörer, representanter från apoteksbranschen och hälso- och sjukvården, som möts regelbundet. Nätverket har anordnat utbildningar och övningar för såväl aktörerna inom nätverket som för externa intressenter.

– Dialog och samverkan är avgörande för att uppnå framgång. Genom nätverket strävar vi efter att ge en mer detaljerad lägesanalys, öka möjligheterna för aktörer inom kedjan att bidra med sina åtgärdsförslag och tillsammans identifiera svagheter i försörjningskedjan för att stärka tillgängligheten av läkemedel, avslutar Johan Andersson.

Fortsatt högt användande av e-tjänster för sjukvården

E-hälsa och digitalisering är viktiga verktyg för att stärka patienternas egenmakt och frigöra resurser i vården. Internetstiftelsens senaste rapport Svenskarna och internet visar att 8 av 10 personer använder e-tjänster för sjukvården, vilket är ett betydande antal, tycker Lifs digitaliseringsexpert Gunilla Englund.

Internetstiftelsens senaste rapport Svenskarna och internet visar att 8 av 10 personer i befolkningen fortsätter att använda e-tjänster för sjukvården, vilket är en positiv utveckling. Dock har det skett en liten minskning i användningen av e-tjänster från förra årets 83 % till dagens 81 %.

En möjlig förklaring kan vara en avtagande oro över covid-19-pandemin, där e-tjänster var en viktig komponent för att minimera fysisk kontakt.

–Vi ser att internetanvändningen i Sverige fortsätter att öka, och detta sker på redan höga nivåer. Även om det finns en liten grupp på 4% som inte använder internet, är användandet av e-tjänster för sjukvården fortsatt högt. Detta är ytterligare ett incitament för Lif och Fass att fortsätta utveckla användarvänliga, tillgängliga och effektiva digitala tjänster för att öka människors delaktighet i sin egen vård, som på sikt stärker folkhälsan, säger Gunilla Englund, affärsutvecklingsansvarig på Fass och digitaliseringsexpert på Lif.

Läs rapporten Svenskarna och internet.

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan bland annat bestämma personers kronologiska ålder och huruvida de har rökt eller inte.

Mika Gustafsson, professor, och David Martínez, doktorand vid Linköpings universitet. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet.

Vilka av alla våra gener som används vid en viss tidpunkt kan påverkas av många faktorer. Rökning, matvanor och miljöföroreningar är några exempel. Denna reglering av genaktivitet kan liknas vid en strömbrytare som styr vilka gener som är av och på – utan att ändra själva generna – och kallas epigenetik.

Forskare vid Linköpings universitet har använt data med epigenetisk information från över 75 000 mänskliga prover för att träna upp ett stort antal AI-modeller av typen neuronnät. Deras förhoppning är att sådana AI-underbyggda modeller på sikt ska kunna användas inom precisionsmedicin för att utveckla behandlingar och förebyggande strategier som är skräddarsydda för individen. Forskarnas modeller är av typen autokodare (eng. auto-encoder), som på egen hand organiserar informationen och hittar mönster i hur den stora mängden data förhåller sig till varandra.

För att pröva sin modell har LiU-forskarna jämfört den med befintliga modeller. Det finns sedan tidigare modeller av rökvanors effekter på kroppen, som bygger på att specifika epigenetiska förändringar speglar effekter av rökning på lungornas funktion. Dessa spår finns kvar på DNA långt efter att personen slutat röka och den här sortens modell kan identifiera om en person är aktiv rökare, före detta rökare eller aldrig har rökt. Andra befintliga modeller kan baserat på epigenetiska markörer uppskatta personers kronologiska ålder, eller gruppera personer utifrån att de har en sjukdom eller är friska.

LiU-forskarna tränade sin autokodare och använde sedan resultatet för att besvara tre olika frågeställningar: åldersbestämning, rökarstatus och diagnos av sjukdomen systemisk lupus erythematosus, SLE. Trots att de befintliga modellerna har tränats på utvalda epigenetiska markörer som har kända kopplingar till tillståndet som modellen ska klassificera, visade det sig att LiU-forskarnas autokodare fungerade bättre eller lika bra.

– Våra modeller ger oss inte bara möjlighet att klassificera individer baserat på deras epigenetiska data. Vi fann också att våra modeller både hittar epigenetiska markörer som är kända sedan tidigare och används i andra modeller, men också nya markörer som är kopplade till tillståndet vi undersöker. Ett exempel är att vår modell för rökning identifierar markörer som har att göra med lungcancer, luftvägssjukdomar och DNA-skada, säger David Martínez, doktorand vid Linköpings universitet.

Målet med de autokodade modellerna är att kunna komprimera oerhört komplexa biologiska data till en representation av de mest relevanta egenskaperna och mönstren i data.

– Vi styrde inte modellen och hade inga hypoteser baserade på befintlig biologisk kunskap, utan vi lät data tala för sig själv. När vi sedan tittade på vad som hände i autokodaren såg vi att data självorganiserade sig på ett sätt som påminner om hur det fungerar i kroppen, säger Mika Gustafsson, professor i translationell bioinformatik vid Linköpings universitet, som har lett den aktuella studien som publiceras i tidskriften Briefings in Bioinformatics.

I nästa steg kan forskarna använda de viktigaste egenskaperna som autokodaren hittat för att skapa modeller som kan klassificera för en stor mängd miljörelaterade, individspecifika faktorer där det saknas tillräckligt stora träningsdata att träna mer komplexa AI-modeller på.

En del sorts AI liknas ibland vid en svart låda som lämnar ifrån sig svar, men människan kan inte se hur AI:n har kommit fram till det svaret. Mika Gustafsson och hans kollegor strävar däremot efter att skapa tolkningsbara AI-modeller, som så att säga låter forskarna glänta på locket till den ”svarta lådan” för att förstå vad som pågår där inne.

– Vi vill kunna förstå vad modellen visar oss om biologin bakom sjukdom och andra tillstånd. Då kan vi inte bara se om en person är sjuk eller inte, utan genom att tolka data har vi också chansen att lära oss varför, säger Mika Gustafsson.

Forskningen har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) och SciLifeLab & Wallenberg nationellt program för datadriven livsvetenskap (DDLS).

Amgen satsar på kommunikation

Ola Gelin axlar den nya rollen som ansvarig för extern kommunikation och digital utveckling på Amgen Sverige. Han har bred erfarenhet av läkemedelsindustrin som både produktchef och försäljningsansvarig innan han kom till Amgen för fyra år sedan för en chefsroll på inflammationsområdet.

– Nu får jag chansen att lyfta blicken och tänka kommunikativt vad gäller hela vår verksamhet. Det känns väldigt roligt och utvecklande, säger han.

Ola Gelin har en apotekarexamen från Uppsala universitet och har arbetat inom en rad terapiområden på flera olika läkemedelsbolag. Det gäller bland annat inflammation och infektion, dermatologi, reumatologi och beroendeproblematik.

Nu blir han ansvarig för Amgen Sveriges externa kommunikation och den digitala utvecklingen inom bolaget. Den nya tjänsten innebär också ansvar för ESG-arbetet, Environmental, social and governance, det som tidigare benämndes CSR, Corporate Social Responsibilty.

– I alla de här delarna kommer jag att arbeta nära ledningsgruppen och HR, säger Ola Gelin. ESG-engagemanget är extremt viktigt, inte minst för att attrahera nya talanger. Yngre människor kräver många gånger att det ska finnas ett genuint samhällsengagemang på det företag där de kan tänka sig att arbeta.

Amgen har just nu ett starkt engagemang i ett partnerskap med Fryshuset, organisationen som sedan 1984 arbetar med visionen att ”göra det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen”. Inom ramen för partnerskapet genomför Fryshuset utbildande aktiviteter för samtliga Amgen-anställda med ett uttalat fokus på mångfald, inkludering och öppenhet. Dessutom har Amgen engagerat sig i ett fadderprogram där tio Amgen-medarbetare ställer upp som faddrar för elever i en åttondeklass på Fryshuset Grundskola Järva som ligger i ett så kallat utsatt område.

– Vi är övertygade om att individuella olikheter är en tillgång som leder till en tryggare arbetsplats och som på sikt även genererar bättre vetenskap, säger Ola Gelin. Vårt projekt med Fryshuset sträcker sig över ett år, men kan få en fortsättning.

När det gäller den digitala utvecklingen leder han ett team som utvecklar samtliga moderna kommunikationskanaler.

– Vi ska kunna möta våra kunder och andra intressenter var de än befinner sig, säger Ola Gelin. Men det ständiga förändringsarbetet tar tid, och det får man ha respekt för.

Sobi utser Lydia Abad-Franch till Head of R&D och Chief Medical Officer

Swedish Orphan Biovitrum AB meddelade idag att Lydia Abad-Franch, MD, MBA utsetts till Senior Vice President, Head of Research, Development and Medical Affairs (RDMA), och Chief Medical Officer. Lydia Abad-Franch har agerat tillförordnad i denna roll sedan juni i år.

– Lydia är både en framstående ledare inom sällsynta sjukdomar och en uppskattad praktiserande läkare, säger Sobis vd och koncernchef Guido Oelkers. Därtill har hon efter nästan fyra år på Sobi en djup kunskap om vår verksamhet. Detta gör henne till en perfekt ledare för RDMA i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla vår pipeline för att göra nya behandlingar tillgängliga för patienter, utvidga befintliga läkemedel till nya indikationer och regioner där de tillgodoser otillfredsställda medicinska behov, samt samla in data från existerande läkemedel i klinisk praxis.

Lydia Abad-Franch säger: Jag är mycket glad över att få leda forskning och utvecklings- och de medicinska teamen på Sobi där vi har en stark portfölj av läkemedel med potential att göra betydande skillnad för människor med sällsynta sjukdomar. Jag ser fram emot att tillsammans med mina kollegor på Sobi, våra externa partners, patienter och läkare, arbeta för att driva forskningen framåt och kunna tillgodose de stora behov som patienter med sällsynta sjukdomar har.

Dr Lydia Abad-Franch har en läkarexamen från medicinska fakulteten vid universitetet i Valencia, Spanien, och en MBA från Carlos III-universitetet i Madrid, Spanien. Hon har omfattande erfarenhet och kunskap från den globala läkemedelsindustrin samt från rollen som praktiserande läkare och klinisk prövare. Innan hon började på Sobi 2020 ledde hon teamet för Medical Affairs på Baxter-Baxalta-Shire-Takeda och har framgångsrikt tagit fram nya innovativa behandlingar för sällsynta sjukdomar efter att ha inlett sin bana inom läkemedelsindustrin som Medical Lead på Novo Nordisk. Lydia kommer att fortsätta rapportera till vd Guido Oelkers och ingå i Sobis verkställande ledningsgrupp.

Sobis FoU är inriktad på utveckling i sen fas av behandlingar inom hematologi och immunologi, med utveckling av såväl nya läkemedel som nya indikationer samt utökad global närvaro. Sobi har genom partnerskap och förvärv byggt upp en FoU-pipeline med åtta läkemedel eller potentiella nya läkemedel inom tolv projekt från fas 2 och framåt.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998