Ingela Haraldsson - Pharma industry

Satsning stärker svensk konkurrenskraft inom biologiska läkemedel

Vinnova satsar i samverkan med Vetenskapsrådet ytterligare 12 miljoner på tre viktiga centrum för biologiska läkemedel. Tack vare dessa tre centrum har Sverige etablerat en bra grund för att ta en ledande position inom biologiska läkemedel och avancerade terapier.

De tre centrumen får förlängd finansiering under kommande år med fyra miljoner var.

– Ett viktigt mål med forskningsprogrammet för biologiska läkemedel var att etablera starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom biologiska läkemedel för att göra Sverige ledande inom området. Centrumen utgör idag viktiga komponenter i det svenska ekosystemet för biologiska läkemedel och avancerade terapier. På detta sätt kompletterar vi andra satsningar inom området och stärker ytterligare den svenska konkurrenskraften under kommande år, säger Anders Brinne. områdesledare Hållbar precisionshälsa, Vinnova.

Bakgrund

Centrumen ingår i ett åttaårigt forskningsprogram för biologiska läkemedel på totalt 320 miljoner kronor under åren 2016-2023. Vinnova och Vetenskapsrådet har drivit programmet som är en del i regeringens strategiska samverkansprogram inom life science.

I centrumen arbetar flera av Sveriges största läkemedelsföretag tillsammans med mindre företag, universitet och högskolor och aktörer inom hälso- och sjukvården, med forskning, utveckling och innovation. Programmet ska bidra till kompetensutveckling, innovation och konkurrenskraft med målet att Sverige ska vara ledande inom utveckling och produktion av biologiska läkemedel.

CAMP – Centre for Advanced Medical Products

Det första centrumet inom biologiska läkemedel i Sverige, som idag är internationellt erkänt och har varit plattformen bakom många viktiga satsningar inom området. CAMP har en viktig roll i att samla och samordna svenska aktörer för att t ex attrahera investeringar och ta plats på den internationella arenan.

I centrumet samarbetar ca 40 parter med Umeå universitet som koordinator. Centrumföreståndare Jukka Lausmaa, [email protected]

CellNova

Centrumet driver omfattande forskning inom områden relevanta för utveckling av biologiska läkemedel. Forskningen bidrar med viktiga underlag till utvecklingen av nya biologiska läkemedel.

I centrumet samarbetar tio parter med KTH som koordinator. Centrumföreståndare Sophia Hober, [email protected]

NextBioForm

Centrumet arbetar med att förbättra formulering och processning för produktion av biologiska läkemedel. De utvecklar viktigt samarbete för att överbrygga gapet mellan bioprocess och läkemedelstillverkning.

I centrumet samarbetar 18 parter med RISE som koordinator. Centrumföreståndare Anna Fureby, [email protected]

De faller lättare för konspirationsteorier

Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet som undersökt sambandet mellan mottaglighet för vilseledande information och övertygelsen om att sanningen är relativ.

Någon som hävdar att sanningen är personlig kan, motsägelsefullt nog, ofta även underkänna andra människors rätt till sin egen sanning. Foto: RapidEye/iStock.

– Jag tror att många som lyfter fram en mer relativistisk syn på vad sanning är menar väl. De menar att det är viktigt att alla ska få göra sin röst hörd. Men de här resultaten visar ju att en sådan syn faktiskt kan vara ganska farlig, säger doktoranden Julia Aspernäs på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

I två studier som redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Research in Personality har hon och två kollegor undersökt sambandet mellan så kallad sanningsrelativism och risken att falla offer för felaktig eller bedräglig information.

Den första studien omfattar cirka tusen svenskar. Via ett internet-formulär fick deltagarna svara på frågor om sin syn på vad sanning är. Därefter fick de ta ställning till olika konspirationsteorier, och även bedöma innehållet i ett antal nonsensmeningar.

Forskarna samlade även in information om faktorer som tidigare konstaterats hänga samman med tro på vilseledande information, såsom förmåga till analytiskt tänkande, politisk inriktning, ålder, kön och utbildningsnivå.

I den andra studien deltog drygt 400 personer från Storbritannien. Här var frågebatteriet utökat och man mätte också deltagarnas grad av dogmatism och villighet att anpassa sina uppfattningar när de ställdes inför nya fakta.

Ur materialet vaskade forskarna fram två typer av sanningsrelativism. Dels de som är övertygade om att det man personligen känner är sant också är sant, det vill säga att sanningen är subjektiv. Dels de som anser att sanningen beror på vilken kultur eller grupp man tillhör, så kallad kulturrelativism.

Resultatet visar tydligt att de som tror att sanningen är subjektiv är mer benägna att tro på konspirationsteorier och att hålla fast vid sin övertygelse även när de ställs inför fakta som talar emot. De har också en större tendens att läsa in djupsinniga budskap i nonsensmeningar.

Även när forskarna undersökte andra möjliga förklaringar, som till exempel förmåga till analytiskt tänkande eller politisk inriktning, fanns subjektivism kvar som en oberoende, förklarande faktor.

Sambanden var inte alls lika klara för dem som anser att sanningen är kulturbunden och resultaten där pekar delvis åt olika håll.

Till forskarnas förvåning visade datainsamlingen från Storbritannien också på ett samband mellan subjektivism och dogmatism. Någon som hävdar att sanningen är personlig kan alltså, motsägelsefullt nog, ofta på samma gång underkänna andra människors rätt till sin egen sanning.

Julia Aspernäs tycker att resultaten är användbara när man lyssnar på politiska debatter, till exempel om skolan. Människor kan ha olika åsikter om sakfrågor, men bakom kan finnas en grundläggande oenighet om hur världen funkar och vad som ens existerar.

–Jag fick idén när jag lyssnade på debatter om huruvida elever ska lära sig faktakunskaper eller uppmuntras att själva söka det de tycker är sant. Det lät som att debattörerna hade helt motsatta antaganden om vad sanning är och hävdade att just deras synsätt var det bästa för att hjälpa eleverna att bli kritiskt tänkande. Även om vår studie inte undersökt orsakssamband så ser vi ju att sanningsrelativism verkar hänga samman med en större tro på vilseledande information. Det kan vara viktigt att ha med sig, säger hon.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.

Ytterligare satsningar på kunskapsstöd och tillgängliga läkemedel

Två nya enheter och förslag till utökade uppdrag. Det är nästa steg i Läkemedelsverkets arbete för att öka tillgången till läkemedel och stärka arbetet med att förmedla producentobundna kunskapsstöd till hälso- och sjukvården.

Läkemedelsverkets huvudbyggnad i Uppsala.

Både kunskapsstöd och tillgänglighet till läkemedel är viktiga strategiska utvecklingsområden för Läkemedelsverket. Dessutom arbetar myndigheten med flera större regeringsuppdrag inom dessa områden.

– Att förmedla producentoberoende information är Läkemedelsverkets uppdrag och ansvar. Vi arbetar också intensivt för att motverka och hantera rest- och bristsituationer. Därför stärker vi nu vår organisation för att på ett effektivare sätt kunna hantera de utmaningar som finns inom områdena och proaktivt kunna möta framtida behov, säger direktör Veronica Arthurson.

Ett bättre kunskapsstöd till hälso- och sjukvården

En ny enhet får ett tydligare fokus på att ta fram och förmedla kunskapsstöd. Enheten ska bland annat arbeta med behandlingsrekommendationer och med Läkemedelsboken.

Sedan 2022 arbetar Läkemedelsverket på uppdrag av regeringen med att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken – ett kunskapsstöd främst riktat till hälso- och sjukvården. Totalt involveras omkring 300 externa experter i arbetet. Även behandlingsrekommendationerna tas fram i samarbete med kliniskt verksamma läkare och forskare inom berörda medicinska specialiteter, ofta i samverkan med andra myndigheter.

– Läkemedelsverket vill bidra med större nytta för de vi arbetar för, alltså patient och hälso- och sjukvård. Vi behöver bli mer lyhörda och snabbt ta fram nya behandlingsrekommendationer utifrån externa behov. Samtidigt behöver vi skapa förutsättningar för en hög följsamhet till rekommendationerna genom att se till att varje målgrupp får den information som behövs, i rätt tid och i rätt format, fortsätter Veronica Arthurson.

Nya lösningar för att öka tillgången till läkemedel

Den andra enheten ska bidra till ett mer kraftfullt arbete för att öka tillgången till läkemedel. Läkemedelsverket har idag flera stora regeringsuppdrag inom området och arbetar intensivt för att söka lösningar, också i samverkan med andra aktörer.

– Vår ambition är att föreslå och införa nya verktyg som motverkar och lindrar effekterna av de situationer vi har, med brist på vissa läkemedel. Vi har redan i dag täta dialoger med aktörer i försörjningskedjan och ser att Läkemedelsverket kan ta ett större ansvar och mandat för den nationella hanteringen av tillgänglighetsfrågorna, avslutar Veronica Arthurson.

Beslutet om den nya organisationen fattades av Läkemedelsverkets styrelse den 6 september.

Anders Tegnell tilldelas BiotechBuilders Award 2023

Den tidigare statsepidemiologen Anders Tegnell har blivit tilldelad den prestigefyllda utmärkelsen BiotechBuilders Award 2023, för sin insats under pandemin av ledare från medicinska näringslivet, med följande motivering:

Anders Tegnell, tidigare statsepidemiolog tilldelas denna prestigefyllda utmärkelse.

”Årets vinnare av BiotechBuilders Award går till en person som började sitt liv I Uppsala, utbildade sig till läkare i Lund, genomförde sin specialistutbildning i Linköping för att till slut disputera vid samma säte. Han kom att verka för WHO i Laos, och för Läkare utan gränser på uppdrag av räddningsverket i Afrika.

För oss är han mest känd från TV, där han stod stadig under Coronapandemin. Han blev mycket omtyckt men samtidigt starkt ifrågasatt när pandemin blåste över världen som starkast. Trots all uppmärksamhet lyckades stå stadig i mediablåsten och levererade ett genomtänkt och sammanhängande budskap trots begränsad information.

Han har troligen inspirerat mängder av studenter till att vilja bli smittskyddsläkare. Vi gratulerar vår tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell till BiotechBuilders Award för 2023!”

BiotechBuilders Award tilldelas av den ideella föreningen Stockholm BiotechBuilders Association, som samlar forskare, beslutsfattare och ledare från det medicinska näringslivet med syftet att stärka den svenska life science industrin. BiotechBuilders Award utdelas på den årliga konferensen som hålls av Stockholm BiotechBuilders Association till individer som tar sig an utmaningar, överkommer hinder och därigenom gör betydande insatser för branschen och framtidens forskning.

Carl Johan Sundberg, prefekt och professor på Karolinska Institute, samt initiativtagare och ordförande för Stockholm BiotechBuilders Association.

Carl Johan Sundberg, prefekt och professor på Karolinska Institutet är initiativtagare och ordförande för Stockholm BiotechBuilders Association, har följande att säga:

– Vi är väldigt glada över att kunna ge Anders Tegnell ett erkännande för hans ståndaktiga insats under pandemin.

I sitt tacktal säger Anders Tegnell:

– Det är en jättestor ära, jag är väldigt glad över att just ni har uppmärksammat detta.Det är extra roligt att just ni uppmärksammat detta och inte de vanliga aktörerna i hälso- och sjukvården.

Om Stockholm BiotechBuilders Association

BiotechBuilders Award.

BiotechBuilders är en informell och oberoende nätverksorganisation för entreprenörer och ledare inom life science industrin. Organisationen startades först i Danmark år 2002 av Dr. Jørgen Thorball en tidig morgon på Köpenhamns flygplats. Nyheten om den krisande biotech industrin krävde åtgärder för att inspirera entreprenörerna och ledarna samt ge nytt liv åt branschen. Dr. Thorball bjöd in ledande life science företag för att inleda det första BiotechBuilders evenemanget. I denna lekfulla och inspirerande miljö fick företagsgrundare, visionärer, riskkapitalister och VD:ar möjligheten att nätverka och utbyta ideér År 2009 kom evenemanget till Sverige och har sedan dess årligen hållts i Stockholm. Det har varit en stor framgång och mycket uppskattat bland deltagarna.

Ann-Charlotte Beckman Scandinavian CRO:s nya styrelseordförande

Scandinavian CRO (SCRO) är en fullservice kontraktsforskningsorganisation som hjälper industri och akademi att utveckla läkemedel och medicintekniska produkter som förbättrar patienternas hälsa.

Ann-Charlotte Beckman.

I över 15 år har grundare & vd Ulrika Hammarström fokuserat på att bygga ett hållbart företag med en stark företagskultur och värdebaserat ledarskap. Som tvåfaldig vinnare av Gasell från Dagens Industri har SCRO visat på en hållbar tillväxt och siktar på att fortsätta expandera i Skandinavien.

Som en del av detta tillväxtfokus är SCRO stolta över att tillkännage Ann-Charlotte Beckman som sin nya styrelseordförande. Ann-Charlotte har över 30 års erfarenhet inom life science som entreprenör, vd, styrelseledamot, rådgivare och investerare. Hon är en pionjär inom digital hälsa och har arbetat inom både pharma och medicinteknik.

Ulrika Hammarström.

– Ann-Charlottes meritlista är imponerande och hennes djupa förståelse för branschen kommer att vara ovärderlig för att uppnå SCRO:s mål, säger Ulrika Hammarström, grundare och vd på Scandinavian CRO.

– SCRO är ett snabbt växande företag med en solid grund byggd på en stark, värdebaserad kultur. Jag inspireras av teamet och ser fram emot att vara en del av att växa verksamheten, tillägger Ann-Charlotte Beckman, styrelseordförande i styrelsen.

Samhället bör betala när krav på rening av läkemedelsrester införs

Samhället bör stå för notan när krav på rening av läkemedelsrester införs. Det menar forskare vid Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, vid Göteborgs universitet i en artikel i tidskriften Public Health Ethics.

Erik Malmqvist och Joakim Larsson.

I takt med att användningen av läkemedel ökar växer problemet med föroreningar och den miljöpåverkan som mänsklig läkemedelskonsumtion medför. Alltmer läkemedelsrester släpps ut i miljön genom urin och avföring vilket medför risker för både folkhälsa och ekosystem.

Vem som bör hantera riskerna och bekosta avloppsrening av läkemedelsrester är därför en viktig fråga. Inom EU är principen att förorenaren ska betala, men forskarna vid CARe föreslår att kostnaderna bör belasta vattenkonsumenter eller skattebetalare snarare än läkemedelsföretagen.

Inom kort väntas EU ställa krav på utbyggd läkemedelsrening vid alla större kommunala reningsverk i Europa. Företagen som tillverkar medicinerna pekas ofta ut som de som ska bära kostnaden, enligt principen att förorenaren betalar, men denna princip har enligt forskarna vid CARe både etiska och praktiska begränsningar.

Vem är den egentlige förorenaren?

Grunden för principen är enkel men kraftfull: den som orsakar föroreningar bör bära det ekonomiska och administrativa ansvaret att motverka dem. Detta uppmuntrar ansvarsfullt beteende samtidigt som det framstår som rättvist att den som bidrar till att skapa ett problem även bidrar till lösningar.

En avgörande utmaning är emellertid att identifiera vem den verkliga förorenaren är. Läkemedel kan inte jämföras med andra varor. Överstatliga system godkänner dem, staten subventionerar dem och regioner och läkare beslutar om förskrivning innan den enskilde kan använda dem.

Såväl samhället som enskilda konsumenter efterfrågar läkemedel och bidrar på olika sätt till utsläppen. Det kan därmed ifrågasättas varför bördan för att betala eventuell avloppsrening ska läggas på enbart tillverkaren av en medicin.

Stora samhällskonsekvenser

Om enskilda läkemedelsföretag tvingas bära kostnaderna för utbyggd avloppsrening finns det stor risk att de av rent ekonomiska skäl hellre avstår från att sälja läkemedel. Det är ofta mycket svårt att byta ett läkemedel med en viss aktiv substans mot ett annat läkemedel, med en mer miljövänlig aktiv substans, utan att patientnyttan äventyras.

– Konsekvenserna av försäljningsstopp skulle i många fall bli förödande för svensk hälso- och sjukvård. Att utveckla nya aktiva substanser som är bättre för miljön är tyvärr mycket utmanande, säger Joakim Larsson, professor och centrumföreståndare vid CARe.

– I genomsnitt tar det mer än ett decennium innan ett nytt läkemedel når marknaden, och det kostar ofta mer än tio miljarder kronor. Att utveckla mer miljövänliga läkemedel är därför ingen lösning mer än möjligtvis på mycket lång sikt, konstaterar han.

Balansera ansvar och hållbarhet

Forskarna bakom studien föreslår ett hybridramverk för att balansera ansvar och hållbar läkemedelsförsörjning och användning. Ramverket kombinerar principen om att förorenaren betalar, och olika aktörers förmåga att bidra.

Komplexa kollektiva problem bör lösas av aktörer som har ekonomiska och praktiska förutsättningar att hantera dem utan att det får alltför stora negativa konsekvenser för andra. Med hybridramverket spelar det mindre roll vem som orsakar problemet utan fokus läggs på lösningar.

Att uppgradera avloppsreningsverken för att ta bort läkemedelsrester bättre, som EU förväntas kräva, kan då vara en gångbar strategi. Vikten av att bevara tillgången till kliniskt viktiga läkemedel motiverar att kostnaderna för uppgraderingarna fördelas över vattenkonsumenter eller skattebetalare.

Dr. Hitto Kaufmann utsedd till Chief Scientific Officer för Hansa Biopharma

Hansa Biopharma meddelar att dr Hitto Kaufmann har utsetts till Chief Scientific Officer (CSO) för Hansa Biopharma från och med den 1 december 2023.

Som CSO kommer Hitto Kaufmann att ansvara för alla aktiviteter inom forskning och tidig utveckling, samt all translationell verksamhet och tillverkning. Han kommer att rapportera till vd och koncernchef Søren Tulstrup och ingå i Hansas koncernledning.

Hitto Kaufmann kommer till Hansa från Pieris Pharmaceuticals där han har varit Chief Scientific Officer sedan 2019. Han ledde företagets FoU-plattform i utvecklingen av nästa generations innovativa proteinbehandlingar, vilket ledde till regulatoriska ansökningar inom flera indikationer. Han spelade en viktig roll när det gällde att höja företagets operativa excellens, vilket bland annat innebar snabbare utvecklingsvägar, maskininlärningsdriven FoU samt tillförlitlig tillverkning och leverans på högsta nivå.

Hansa Biopharmas vd och koncernchef Søren Tulstrup säger: ”Vi är mycket glada över att välkomna Hitto till Hansa vid denna viktiga tidpunkt. Med över 20 års erfarenhet av forskning, utveckling och vetenskapliga framsteg är han väl lämpad att leda utvecklingen av vår forskningsplattform och vår pipeline av spännande läkemedelskandidater för sällsynta immunologiska sjukdomar och tillstånd. Hitto har en dokumenterad erfarenhet av att utveckla innovativa läkemedel, främja strategiska FoU-partnerskap och bygga nästa generations behandlingsplattformar. Han har tidigare visat prov på förmåga att bygga upp och leda högpresterande team i både stora läkemedelsföretag och små bioteknikföretag.”

Hitto Kaufmann säger: ”Jag är mycket glad över att bygga vidare på det fantastiska arbete som har positionerat Hansa som ett av de mest lovande bioteknikbolagen i medelfas. Hansa har spjutspetsforskning – särskilt den unika mångsidiga plattformen för IgG-antikroppsklyvande enzymteknik – som kommer att bidra till bättre patientresultat inom områden där det finns stora behov. Jag ser fram emot att bli en del av ett team med mångsidiga och begåvade medarbetare och att bidra till företagets utveckling och leverans av livräddande och livsförändrande läkemedel.”

Stabilt antal kliniska prövningar i Sverige de senaste tio åren

Kliniska läkemedelsprövningar utgör 11 procent av de ungefär 2 000 kliniska studier som planeras i Sverige varje år. Enligt en sammanställning av statistik som Vetenskapsrådet publicerar idag har antalet kliniska läkemedelsprövningar legat på en stabil nivå de senaste tio åren avseende såväl akademiska som kommersiella kliniska prövningar. Trenden är även stabil för kliniska studier som helhet.

Statistik över antalet planerade läkemedelsprövningar finns hos Läkemedelsverket och statistik för samtliga planerade kliniska studier finns hos Etikprövningsmyndigheten.

Vetenskapsrådets sammanställning av data från dessa myndigheter visar att

antalet kliniska läkemedelsprövningar har varit stabilt under den senaste 10-årsperioden,
totala antalet kliniska studier har legat på drygt 2 000 per år under den senaste 10-årsperioden,
majoriteten, 94 procent, av ansökningarna blir godkända av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten varje år.

Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning vid Vetenskapsrådet.

‒ Det finns en utbredd oro över att antalet kliniska läkemedelsprövningar är på nedgång. Det är glädjande att vår sammanställning visar att detta inte stämmer, utan att antalet och fördelningen av läkemedelsprövningar initierade av akademi respektive näringsliv har hållit sig relativt oförändrat över en tioårsperiod, säger Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning på Vetenskapsrådet.

Men att nivån är stabil räcker inte, menar Jonas Oldgren, som vill se bättre samverkan mellan näringslivet, akademin och regionerna.

‒ Min förhoppning är att fler patienter i framtiden får möjlighet att delta i kliniska prövningar av läkemedel och medicintekniska produkter. Här kan regeringens kommande satsning på Life Science underlätta, och vinnarna blir förstås de framtida patienterna som får bästa möjliga vård.

Källor till information om pågående kliniska studier

Antalet planerade kliniska läkemedelsprövningar och andra kliniska studier kan följas över tid med hjälp av data från Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket. Däremot finns ingen tillförlitlig källa till information om när kliniska studier påbörjas och avslutas, eller vad de kommer fram till för resultat. Det finns flera olika databaser som kan användas på frivillig basis av svenska forskare för att registrera pågående kliniska läkemedelsprövningar och andra kliniska studier. Dessa databaser har varierande täckningsgrad och informationen hålls inte alltid uppdaterad.

En källa som ofta används är den amerikanska ClinicalTrials.gov som har uppgifter om pågående och avslutade kliniska läkemedelsprövningar. Registrering i databasen är inte ett krav för kliniska prövningar som genomförs utanför USA. Cirka 65 procent av de svenska kliniska läkemedelsprövningarna återfinns i ClinicalTrials.gov.

‒ Clinicaltrials.gov ger ingen fullständig bild av antalet svenska kliniska läkemedelsprövningar och är därför inte lämplig att använda för att följa statistik eller för att göra jämförelser mellan länder, kommenterar Jonas Oldgren.

Den information som Vetenskapsrådet nu sammanställt kan användas som ett kunskapsstöd i arbetet med statistik och analys av kliniska studier, och bättre samlad statistik är på gång.

‒ 2024 ska Etikprövningsmyndigheten börja rapportera sitt pågående uppdrag om statistik över kliniska studier i Sverige, vilket jag hoppas kan ta oss en bit på vägen mot bättre och mer regelbunden tillgång till samlad statistik på området och bättre förutsättningar för regionernas viktiga arbete med att följa upp pågående kliniska prövningar och andra kliniska studier, konstaterar Jonas Oldgren.

Förslag om finansiering av läkemedelslager kan leda till brist

I betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap föreslås att läkemedelsföretagen själva ska finansiera beredskapsåtgärder, som exempelvis beredskapslager. Lif ser med oro på förslaget, som riskerar att försvaga läkemedelsförsörjningen.

Den statliga utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen presenterade nyligen sina förslag för att stärka Sveriges försörjningsberedskap under kris och krig. Ett huvudspår i uppdraget har varit att föreslå hur en funktion med ansvar för nationell samordning kan utformas.

Utredningen har analyserat hur ansvarsfördelningen mellan stat och näringsliv ska se ut, och föreslår vilka delar av försörjningsberedskapen som staten ska finansiera och vad olika aktörer, från kommuner och regioner till företag, ska stå för. Lif ser med oro på förslaget att företagen själva ska finansiera beredskapsåtgärder som exempelvis säkerhetslager, och menar att det riskerar leda till brist på läkemedel.

Bengt Mattson, sakkunnig läkemedelsförsörjning på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

– Vi reagerar på att utredningen formulerar sig i termer av att företag i normalfallet själva ska finansiera beredskapsåtgärder. Vi anser att det är skäligt att staten kompenserar det privata näringslivet för de insatser som görs för att bygga svensk beredskap. Det är inte bara en fråga om vad som är rättvist och rimligt, deras förslag kan dessutom leda till brist på läkemedel, säger Bengt Mattson, sakkunnig läkemedelsförsörjning på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Oro för sämre tillgång till läkemedel

Bengt Mattson säger att förslaget tvärtemot intentionerna kan ge en sämre beredskap, skada konkurrensen och öka statens kostnader.

– Om företagen blir skyldiga att utöka sina lager av vissa läkemedel kan det i värsta fall leda till att de plockar bort de varorna från sitt sortiment på den svenska marknaden om de själva måste stå för den extra kostnaden. Det rör sig då också olyckligt nog om just de läkemedel som är nödvändiga att ha tillgång till under kris och krig.

– Ett globalt företag kommer alltid vara tvunget att ta hänsyn till hela världsmarknaden. Den svenska grenen har svårt att påverka eller förklara varför bolaget ska ta extra kostnader för just Sveriges beredskap.

Om leverantörer väljer att lämna Sverige minskar dessutom konkurrensen på den generiska marknaden vilket ger högre läkemedelspriser och i slutändan ökar statens kostnader eftersom det är de som betalar. Det man vinner på ett ställe i systemet förlorar man på ett annat.

Hyser tilltro till TLV:s kommande ersättningsmodell

På TLV arbetar man för närvarande fram förslag på hur läkemedelsföretag kan kompenseras för sina ökade kostnader om de blir skyldiga att lagerhålla vissa läkemedel. Bengt Mattson hoppas att myndigheten gör en annan analys än Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen.

– Vi hyser god tilltro till att TLV:s föreslagna ersättningsmodell när den presenteras ger läkemedelsföretagen full kompensation för att lagerhålla läkemedel för en stärkt svensk beredskap. Att de fått det uppdraget tyder på att regeringen förstår vilken risk som föreligger om företagen själva måste ta kostnaden.

Sveriges läkemedelsberedskap har redan god kapacitet

När det gäller säkerhetslager generellt gör Bengt Mattson medskicket att volymerna i de befintliga omsättningslagren egentligen är tillräckliga, något man bör ta i beaktande när man planerar extra lagerhållning.

– Vi anser att det redan finns god försörjningssäkerhet, vilket blev tydligt under coronapandemin där Sverige kunde hantera en snabb och stor ökning av behoven. Företagen klarade i stort sett leveranserna bra tack vare den lagerhållning på i snitt 3–4 månader som de idag bekostar själva och håller på frivillig basis. Däremot finns det risker med att bygga för stora säkerhetslager eftersom det kan störa den normala försörjningskedjan.

– Särskilt allvarligt blir läget om flera länder gör det samtidigt. Då kan det leda till bristsituationer på läkemedel i en omfattning vi aldrig sett tidigare. Det finns inte tillräcklig produktionskapacitet att både tillgodose den normala konsumtionen och samtidigt lagra läkemedel för sex till åtta månader. Det kräver omfattande internationell samordning och koordinering.

Pia Renaudin utses till ny VD för SciBase Holding AB

SciBase Holding AB, en ledande utvecklare av AI-baserade lösningar för hudsjukdomar meddelar att styrelsen har utsett Pia Renaudin till bolagets VD och koncernchef.

Pia tillträder som VD och koncernchef den 1 oktober 2023. Som meddelades den 15 maj lämnar Simon Grant av personliga skäl sin roll som VD. Simon kommer att vara kvar till och med slutet av oktober för att till fullo stödja överlämningen.

Pia är en exceptionellt lämplig kandidat för att genomföra SciBases strategi och uppnå bolagets fulla potential. Det är styrelsens uppfattning att Pia kommer hjälpa till att skapa ett ökat aktievärde.

Styrelsens ordförande Tord Lendau kommenterar: ”Jag är väldigt glad över att kunna välkomna Pia Renaudin som vår nye VD. Hon har en lång meritlista av att utveckla och få verksamheter att växa och en bred internationell erfarenhet. Hon har byggt upp verksamheter från grunden till att nå försäljning på flera miljoner kronor i USA, en nyckelkomponent i vår tillväxtstrategi. Vi tror att Pia är rätt VD för att genomföra vår strategi och för att ta SciBase till nästa nivå.” Tord fortsätter vidare: ”Jag vill också ta tillfället i akt och tacka Simon Grant för hans långvariga engagemang och för ett utmärkt arbete som gjorts med att positionera SciBase med de produkter och indikationer som nu kommer att ta företaget till nästa fas. På styrelsens vägnar önskar vi honom personligen all lycka i hans framtida ansträngningar”.

Pia Renaudin kommenterar utnämningen, “Jag är stolt över att ansluta mig till SciBase i detta transformativa skede, efter de positiva nyheterna om kostnadsersättning i USA. Jag ser fram emot att leda och expandera SciBase till att bli ett framgångsrikt kommersiellt bolag till förmån för patienter och alla andra intressenter i min nya roll som VD. Jag är övertygad om att vi har en mycket spännande framtid med stor tillväxtpotential framför oss”.

Pia har en bred erfarenhet från den globala Life Science och MedTech industrin genom att ha innehaft ett flertal ledande positioner inom bolag såsom Senzime AB, Gilead Sciences, Stryker och AstraZeneca. Pia kommer närmast från Senzime AB, ett svenskt MedTech bolag noterat på Nasdaq Stockholms huvudlista, där hon var VD och koncernchef mellan 2019 – 2023. Under hennes ledning ökade försäljningen signifikant till exempel under Q1-23 ökade försäljningen med 161% varav merparten var i USA som ökade med 216%.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998