Ingela Haraldsson - Pharma industry

Läkemedelsexportens betydelse för svensk tillväxt ökar

Exporten av läkemedel ökade kraftigt under förra året och nådde rekordhöjder. Nya siffror från SCB visar att läkemedel blir en allt viktigare exportprodukt då den positiva trenden håller i sig och exporten fortsätter att växa under 2023.

Frida Lundmark, sakkunnig Life Science, Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Enligt nya siffror från SCB så minskade Sveriges BNP med 0,8 procent under andra kvartalet. Den huvudsakliga förklaringen till nedgången är minskad varuexport enligt SCB.

Läkemedelsbranschen däremot visar fortsatt medvind där exporten ökade med 8 procent i värde och 1 procent i volym jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sett till det första halvåret 2023 ökade läkemedelsexporten med 12 procent i jämförelse med 2022.

– Att läkemedelsexporten fortsätter att växa från rekordåret 2022 bekräftar att läkemedel blir en allt viktigare svensk exportprodukt. Det är en styrkeposition för Sverige som är avgörande att upprätthålla för en fortsatt hållbar tillväxt i ljuset av i övrigt vikande siffror, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science på Lif.

2022 var ett anmärkningsvärt starkt år för läkemedelsexporten då Sverige exporterade läkemedel för 139,4 miljarder. En ökning med 40 procent jämfört med 2021. Läkemedelsexporten har vuxit starkt i Sverige och har mer än fördubblats de senaste 10 åren. Den står nu för drygt sju procent av den totala exporten.

– Läkemedelsexporten har en stor påverkan på den svenska ekonomin. Samtidigt finns det en mycket hård internationell konkurrens om läkemedelsföretagens investeringar i forskning, utveckling och produktion. För att den positiva trenden ska fortsätta framöver är det otroligt viktigt att svenska satsningar på forskning och innovation kommer tillsammans med ett europeiskt ramverk som ger optimala förutsättningar, säger Frida Lundmark.

Samverkan mellan läkemedelsföretag och svensk hälso- och sjukvård ökar

Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och annan samverkan med den svenska hälso- och sjukvården ökade under förra året. Det visar en sammanställning av 2022 års Öppen rapportering av värdeöverföringar till hälso- och sjukvården, som sammanställts av Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och annan samverkan med den svenska hälso- och sjukvården ökade under 2022.

Under 2022 uppgick läkemedelsföretagens investeringar i hälso- och sjukvården i Sverige till totalt ca 754 miljoner kronor, en ökning med knappt 10 procent jämfört med 2021. Det framgår av en sammanställning av den öppna rapporteringen från Lif:s medlemsföretag. Siffrorna visar ersättningar för samverkansprojekt till enskilda medarbetare inom sjukvården och till vårdenheter, samt för forskning inom hälso- och sjukvården. Detta görs i Sverige liksom i de flesta europeiska länder utifrån en gemensam branschstandard; EFPIA Disclosure Code.

– Det är positivt att företagens investeringar i olika samverkansprojekt med svensk hälso- och sjukvård ökar. Nära samverkan mellan läkemedelsföretag och sjukvården är en förutsättning för att nya läkemedel ska kunna utvecklas, och för en bättre vård för patienterna. Det behövs mer samverkan för att Sverige ska kunna växa som Life Science-nation och jag hoppas att den positiva trenden fortsätter även under 2023, säger Johan Färnstrand, vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Det är investeringar inom forskning och utveckling i hälso- och sjukvården som dominerar. Under förra året uppgick forskningsinvesteringarna till 581 miljoner kronor, en ökning med drygt 7 procent jämfört med 2021.

Ersättningarna till sjukvårdsenheter eller till enskild hälso-och sjukvårdspersonal för konsultationsuppdrag summerade till 106 miljoner kronor. Konsultarvoden avser främst ersättningar till medicinska experter och regleras i trepartsavtal mellan experten, dennes verksamhetschef, och läkemedelsföretaget. Det kan exempelvis handla om föreläsningar eller utbildningar inom läkarens sjukdomsområde vid vetenskapliga möten eller deltagande i rådgivande organ.

– Sjukvårdspersonal och hälso- och sjukvårdsorganisationer förser läkemedelsbranschen med värdefull expertkunskap utifrån sina erfarenheter. Det möjliggör för företagen att utveckla och anpassa behandlingar för att bättre överensstämma med patienternas behov. Samverkansformerna är reglerade i en gemensam överenskommelse mellan SKR och olika industriföreningar, och transparens är viktigt för att möjliggöra insyn och öka förståelsen för de viktiga samarbeten som sker mellan läkemedelsföretag och hälso- och sjukvården, säger Marcus Unell, compliance officer på Lif.

Eftersom rapporteringen innebär publicering av personuppgifter krävs enligt dataskyddsförordningen, GDPR, en legal grund för behandlingen. I allmänhet tillgodoses detta genom att den enskilde läkaren ger sitt samtycke till att synas med namn i rapporteringen. Andelen som syntes med namn var 90 procent i fjol, en ökning från 82 procent 2021.

– Sverige har länge legat i topp i Europa vad gäller hälso- och sjukvårdspersonalens öppenhet kring ersättningar, och det är glädjande att andelen inte bara bibehålls, utan stärks under 2022, säger Marcus Unell.

Värdeöverföringar 2022

Forskning (R&D)	580 978 339
Konsultation (arvode)	106 319 181
Konsultation (utlägg)	4 652 867
Sponsring	49 108 430
Donation	12 892 611
Total	753 951 429

Faktaruta: Öppen rapportering av värdeöverföringar till hälso- och sjukvården

Den europeiska branschorganisationen för läkemedelsföretag (EFPIA) antog 2013 en ny etisk uppförandekod som innebär att ersättningar i form av exempelvis konsultarvoden från läkemedelsföretag till hälso- och sjukvårdspersonal eller övrig hälso- och sjukvård, samt klinisk forskning inom vården, publiceras öppet. Företagen rapporterar årsvis och den första rapporteringen skedde 2016, baserat på ersättningar som utbetalades 2015
En målsättning för branschen är att öka omvärldens förståelse för de viktiga samarbeten som sker mellan läkemedelsföretag och hälso- och sjukvårdens organisationer och medarbetare.
I Sverige har läkemedelsbranschen länge arbetat med öppenhet och transparens. Lif startade redan 2004 Lif:s Samarbetsdatabas som bland annat öppet visar vilka samarbeten som finns mellan läkemedelsföretag och patientorganisationer, men som senare utvidgats till att omfatta även samarbeten med hälso- och sjukvården.

Kloka Kliniska Val för en förbättrad hälsa och sjukvård

Svenska Läkaresällskapet (SLS) kommer att verka för att introducera utmönstring av lågvärdevård enligt Choosing Wisely-modellen i Sverige. Beslutet togs av SLS nämnd i samband med att SLS arbetsgrupp för Kloka Kliniska Val presenterat en slutrapport som visar att minst 20% av sjukvårdens resurser beräknas gå till spillo genom användning av tester, undersökningar och behandlingar som inte är av värde för patienterna, så kallad lågvärdevård.

Det var efter ett beslut i SLS fullmäktige 2020 som arbetsgruppen för Kloka Kliniska Val bildades med representation av flera specialiteter för att undersöka förutsättningarna för en kampanj strukturerad enligt Choosing Wisely-modellen, anpassad efter svenska förhållande och i samarbete med relevanta aktörer. I korthet handlar det om att lista åtgärder i vården med avsaknad av patientnytta. I en rapport kartläggs nu förutsättningarna för att introducera modellen, som på svenska benämns Kloka Kliniska Val.

– Vår kartläggning visar att det finns goda förutsättningar för att mönstra ut vård som inte gör nytta genom att införa Kloka Kliniska Val i svensk hälso- och sjukvård. Genom att styra hälso- och sjukvården mot långsiktig hållbarhet med minskat resursslöseri kan vi uppnå ökad kvalitet, säger Martin Serrander ordförande i arbetsgruppen för Kloka Kliniska Val. Principerna och syftet med att arbeta enligt Choosing Wisely-modellen anser vi ligger helt i linje med Läkaresällskapets mål att på ett oberoende sätt och på vetenskaplig grund verka för förbättrad hälsa och sjukvård.

– Hälso- och sjukvårdens begränsade resurser måste värnas och här har vi som läkare ett ansvar både vad gäller över- och underdiagnostik. Att SLS, som läkarkårens oberoende vetenskapliga professionsorganisation, ska vara med och leda arbetet med att införa Kloka Kliniska Val i Sverige känns självklart, men det kommer att krävas extern finansiering och samverkan. En stor del av arbetet vilar på våra specialitetsföreningar som tillsammans med patienter och andra aktörer ska identifiera åtgärder för att utmönstra inom sin specialitet, säger Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Det är också viktigt att poängtera att det handlar om att öka kvaliteten i vården. Genom att välja bort verkningslös eller skadlig vård, kan våra begränsade resurser räcka till fler medicinskt motiverade insatser.

Läs rapporten här.

Klaes Göransson blir ny vd för Evondos AB

1 september 2023 tillträder Klaes Göransson som Sverigechef och vd på Evondos AB. Klaes har en gedigen erfarenhet av branschen och kommer närmast från rollen som nordisk chef på Phoniro. Tidigare Sverigechef, Clarence Jacobson, stannar kvar i företaget i en ny roll som Business Development Director för Sverige.

Klaes Göransson och Clarence Jacobson.

Evondos AB har haft en stark tillväxt de senaste åren under ledning av Clarence. Klaes uppgift är nu att fortsatt föra Evondos Sverige framåt. I dagsläget har vi cirka 100 kommuner som kunder i Sverige och i hela Norden har över 20 miljoner doser delats ut till vårdtagare. Ett självständigare liv i hemmet för vårdtagare och ett välfärdstekniskt hjälpmedel för organisationerna som förenklar schemaläggning och låter personalen fokusera på andra omsorgsuppgifter som kräver varma händer. Rätt medicin, till rätt person, i rätt tid, med fokus på självständighet och trygghet för vårdtagaren.

– Jag har följt Evondos resa under åren som varit och är imponerad över hur ledningen, medarbetarna och kunderna etablerat ett nytt arbetssätt ute i vårdarbetet. Jag ser nu fram emot att tillsammans med Clarence och det dedikerade svenska teamet ta nästa steg i utvecklingen, säger Klaes Göransson.

– Jag är så tacksam för en fantastisk resa med Evondos så här långt, säger tidigare Sverigechefen Clarence Jacobson. 2017 omsatte bolaget 1 MSEK och i år är vi på väg mot 60 MSEK. Men detta är bara början för ett helt otroligt team av medarbetare som är med och förbättrar svensk vård och omsorg genom helt nya arbetssätt. Jag ser fram emot att få fokusera på affärsutveckling – någonting som jag alltid brunnit för, speciellt när det vi kan göra innebär verklig nytta för patienterna, men även för vårdpersonalen. Jag önskar Klaes välkommen och ser fram emot att få arbeta tillsammans.

– Först och främst vill jag tacka Clarence för det fantastiska arbete han har gjort för att etablera Evondos i Sverige och bygga ett fantastiskt team som är redo för den tillväxtresa vi har framför oss, kommenterar Marcus Mäkelä, Chief Commercial Officer på Evondos Group. Jag vill också gratulera Clarence till hans nya viktiga roll som Business Developer för Sverige, där han kommer att fortsätta fokusera på den svenska marknaden. Vidare är jag är glad att välkomna Klaes till bolaget som ny vd. Klaes har omfattande marknadskunskap och en stark meritlista från snabbväxande företag i branschen. Han är en människocentrerad ledare som möter företagets grundläggande värderingar. Jag är övertygad om att Klaes tillsammans med vårt svenska team kommer att fortsätta utveckla och expandera vår verksamhet i Sverige och uppfylla vårt uppdrag att möjliggöra ett självständigt liv i hemmet.

Eva Flock ny kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning

Eva Flock har utsetts till ny kanslichef för CBL vid Läkemedelsverket, som samordnar den nationella läkemedelsstrategin (NLS). Hon kommer närmast från tjänsten som Regulatory affairs director på Abbvie och tillträder sin tjänst den 2 oktober.

Eva Flock är apotekare och har arbetat med kvalitetssäkring och regulatoriska frågor i över 17 år. CBL-kansliet är placerat vid Läkemedelsverket och samordnar genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin.

– Jag ser fram emot att få fortsätta det viktiga arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. Det ska bli roligt att utveckla samverkansarbetet mellan strategins aktörer, säger Eva Flock.

Den nationella läkemedelstrategin ska förbättra läkemedelsanvändningen, öka patientsäkerheten och bidra till en jämlik vård i Sverige. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och regeringen har tillsammans med en rad aktörer på läkemedelsområdet tagit fram strategin.

– Det är glädjande att få välkomna Eva Flock. Uppdraget att samla landets läkemedelsaktörer och facilitera arbetet med nationella läkemedelsstrategin är högprioriterat i en tid med komplexa utmaningar som måste hanteras gemensamt, säger Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson.

Nationella läkemedelsstrategin (NLS) antogs 2011 och syftar till att skapa en kraftsamling kring prioriterade förbättringsområden inom läkemedelsområdet. I Sverige verkar ett 20-tal myndigheter och organisationer för effektiv och säker läkemedelsanvändning, tillgänglig och jämlik läkemedelsanvändning samt att läkemedelsanvändningen är samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar.

Alzinova rekryterar Kirsten Harting som ny Chief Medical Officer

Alzinova AB meddelar att man har rekryterat Kirsten Harting som ny Chief Medical Officer (CMO). Rollen innebär bland annat ett övergripande ansvar för den fortsatta kliniska utvecklingen av läkemedelskandidaten ALZ-101 och antikroppen ALZ-201. Kirsten kommer att ingå i bolagets ledningsgrupp och tillträder sin position den 14 augusti.

Alzinova arbetar med utveckling av alzheimerläkemedel och har utvecklat ett unikt angreppssätt för att motverka sjukdomen som kan få stor betydelse för vården och preventionen av Alzheimers sjukdom. Bolagets mål är att ta sina läkemedelskandidater genom kliniska studier och till marknaden och där bli marknadsledande i behandling av sjukdomen. Nu tar Alzinova ytterligare ett viktigt steg i den riktningen, genom att rekrytera Kirsten Harting som Chief Medical Officer (CMO).

Kirsten Harting är disputerad läkare, har en executive MBA från Copenhagen Business School med mer än 30 års erfarenhet inom medicin, kliniska studier och utveckling av läkemedel så väl som av affärsutveckling och att ta produkter till marknad från bland annat Lundbeck, Pfizer, ALK och Novo Nordisk. Kirsten kommer närmast från rollen som Senior Medical Director på Cytoki Pharma och kommer tillträda tjänsten som CMO på Alzinova den 14 augusti.

– Vi är väldigt glada att kunna välkomna Kirsten Harting till Alzinova-teamet som vår nya Chief Medical Officer. Hennes omfattande kunskap och expertis inom medicin, kliniska studier och affärsutveckling, kombinerat med hennes erfarenhet inom läkemedelsindustrin, är otroligt värdefull för Alzinovas framtida utveckling, säger Kristina Torfgård, vd för Alzinova.

– Jag ser verkligen fram emot att bli en del av Alzinova. Bolaget har redan en möjlighet att ta en stark position på marknaden, och jag tror att Alzinovas läkemedelskandidater kan få stor betydelse för både patienter, anhöriga och vårdpersonal. Min roll på Alzinova kommer att fokusera på att vara patientens röst i Bolagets ledningsgrupp och säkerställa att vi på bästa sätt genomför kliniska studier och därmed få fina resultat och så småningom se läkemedlet på marknaden, kommenterar Kirsten Harding.

Theresa Agnew utsedd till ny vd för BioGaia

Idag har BioGaias styrelse utsett Theresa P. Agnew till ny verkställande direktör.

Theresa Agnew är en företagsledare med global erfarenhet av konsumenthälsovård, OTC-läkemedel, och medicintekniska produkter från ledande företag såsom GlaxoSmithKline (GSK), Essilor och Johnson & Johnson. Hon har lång erfarenhet efter mer än 20 år i olika ledarskapsroller, med chefskap för team med fler än 500 medarbetare. Hon har gedigen internationell erfarenhet efter att ha bott och arbetat i Europa, USA, Australien och Fjärran Östern. Hon har en djup förståelse av och framgångar på den internationella sjukvårdsmarknaden. Theresa har en kandidatexamen i biologi från Boston College.

På GSK ledde hon den globala OTC-verksamheten över flera segment med produkter för smärtlindring, andningshälsa och hudhälsa inom OTC-läkemedel, naturläkemedel, kosttillskott och medicintekniska produkter i världens största OTC-företag.

För närvarande arbetar Theresa Agnew i en startup inom diabetesområdet, med att förbereda kommersialisering och rätt struktur inför att bolaget skalar upp.

– Vi är oerhört glada över att vi har kunnat rekrytera Theresa Agnew, säger BioGaias grundare och styrelseordförande Peter Rothschild, och han fortsätter: Hon har framgångsrikt lett OTC-, diagnostik- och konsumenthälsovarumärken med en stark vetenskaplig grund och varit en pionjär för expansion av distribution via internetplattformar. Hon tillför erfarenhet från turnaround-miljöer såväl som tillväxtorienterade roller. Theresa har en djup kunskap inom life science och om hur man bygger och marknadsför starka och relevanta konsumentvarumärken. Theresa kommer att ytterligare accelerera BioGaias lönsamma tillväxtresa och driva dess potential.

– Jag är väldigt entusiastisk över denna möjlighet och ser verkligen fram emot att bidra till en redan framgångsrik affärsmodell och att arbeta med det talangfulla globala BioGaia-teamet för att växa BioGaia och skapa värde för våra konsumenter och aktieägare, säger Theresa Agnew.

Theresa Agnew kommer att tillträda vd-rollen med förväntat startdatum den 25 september under förutsättning att den pågående ansökningsprocessen för arbetstillstånd har slutförts. Ett senare datum kan bli aktuellt för att uppfylla de formella kraven.

När AI används för att angripa oss – kan vi skydda oss?

Den senaste tidens stora snackis inom IT-världen har utan tvekan varit AI och chatbotar, exempelvis ChatGPT. Användning av AI blev plötsligt tillgängligt för fler än tidigare. Men i samband med det uppstod också oro och frågor kring vår egen säkerhet. Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde förklarar hur angrepp har utvecklats, hur vi påverkas idag, men också hur vi kan börja förbereda oss, som organisationer, individer och föräldrar.

Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde.

Det senaste året har kännetecknats av en intensiv debatt om AI, och dess användning. Något vi inom datavetenskapen har talat om i årtionden blev plötsligt tillgängligt för de breda massorna och visade sig vara synnerligen användbart. Den inledande entusiasmen kompletterades dock snart med att oro väcktes. Vad ska AI användas till? Vem bestämmer vilket material AI ska tränas på? Kan vi pausa utvecklingen? Vill vi pausa utvecklingen? Och, vilka jobb kommer påverkas?

Inom området informations- och cybersäkerhet väcktes frågor om ifall det var möjligt att använda AI för att skapa angrepp mot människor, människor som ju visar sig vara den största säkerhetsluckan generellt. Det är i sig inte en ny fråga, redan för femton år sedan tittade vi på hur social manipulation skulle kunna automatiseras via chatbotar, men då var tekniken inte mogen för att göra det i stor skala, även om människor redan då var sårbara.

Idag är tekniken här, och den är lättillgänglig. Plötsligt har de attacker mot människor som förr varit tidskrävande och krävt talang, blivit allmänt tillgängliga med bara några knapptryck. Vi måste ställa oss frågan vad en människa är och om vi ens kan veta om det är en människa på andra sidan mejlet, i chatten eller via telefon.

Frågan är hur rustade vi är att hantera denna antagonistiska, illasinnade, användning av AI för att lura, manipulera och utnyttja människor? Hur väl hanterar din verksamhet detta, och hur väl hanterar du det själv? Hur väl rustad står du som förälder att hjälpa dina barn att hantera detta?

Örebroforskare har patent för ny behandling av en rad virus

Studien visar hur en form av peptider från en mjölksyrebakterie dödar virus, bland annat coronavirus. Resultatet har lett till svenskt patent och ett internationellt patent är på gång.

– Vi hoppas på en snabb utveckling så att upptäckten ska kunna användas som en antiviral behandling och komplement till vaccin, säger Hazem Khalaf, docent och forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet.

Han har tillsammans med Örebrokollegan Torbjörn Bengtsson, seniorprofessor i biomedicin, gjort studien som nu är publicerad National Library of Medicine. Forskningen bygger på tidigare studier av peptider som ett alternativt sätt att behandla bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Nya former av virus som leder till epidemier och pandemier är ett hot mot den globala hälsan. Normalt tar det lång tid att ta fram nya vaccin – vaccin mot covid 19 är något av ett undantag – vilket ökar behovet av antivirala läkemedel.

Peptiden i denna studie är plantaricin (PLNC8 αβ). Forskarna använde samma grundkoncept som för tidigare studier på bakterier. Utgångspunkten är att peptiden binder elektrostatiskt till fett i höljet på virus.

– Lipidhöljet är stabilt och muterar inte. Om höljet blir förstört kan virus inte binda till celler hos människan för att på så sätt föröka sig och orsaka sjukdom, säger Torbjörn Bengtsson.

Plantaricinet PLNC8 αβ visade effekt på ett brett spektrum av virus med hölje, som coronavirus, influensavirus och flavivirus.

Virus i sig muterar mycket snabbt vilket blev uppenbart för alla under covid 19-pandemin. De antivirala läkemedel som ges till dem som blivit smittade är idag inriktade på specifika proteiner hos virus. Problemet är att dessa proteiner kan mutera och att den antivirala behandlingen då inte fungerar.

Forskarna har i samarbete med Innovationskontoret vid Örebro universitetet fått ett svenskt patent godkänt för detta forskningsresultat och ansökan om ett internationellt patent är på gång.

Nästa steg är att tillsammans med läkemedelsbolag utveckla behandlingar.

– Det kan vara i formen av en nässpray att använda i ett tidigt skede av infektionen, för att hindra att smittan sprids ner i lungorna och att den smittade personen sprider virus vidare, säger Hazem Khalaf.

För att kunna sätta in behandlingen tidigt, måste den smittade personen veta att den blivit smittad av just virus med ett hölje. Torbjörn Bengtsson hänvisar till att det redan idag finns självtester som snabbt kan ge besked om det är ”rätt” virus och inte till exempel ett förkylningsvirus.

– I framtiden kan vi ha peptiden redo i badrumsskåpen för att kunna använda direkt och motverka virusinfektionen, konstaterar Torbjörn Bengtsson.

Han pekar också på att behandling av en virusinfektion kan ha dubbelverkan genom att också motverka och behandla en eventuell efterföljande bakterieinfektion.

FAKTA

Det finns två typer av virus. Den ena typen kallas nakna virus och har ett skal av proteiner som omsluter det genetiska materialet. Den andra typen har dessutom ett utanpå liggande lipidhölje, som alltså löses upp och förstörs av peptiden i denna studie.

Influensavirus, RS-virus och coronavirus, som till exempel varianterna under covid 19-pandemin, är virus med lipidhölje. Så även flavivirus som bland annat sprids med fästingar och orsakar TBE.

Ectin Research AB utser ny Chief Financial Officer

Ectin Research AB meddelar att man utser Kristofer Svensson som ny CFO (Chief Financial Officer). Kristofer tillträder sin nya roll 1 september och ersätter Michael Owens som slutar på egen begäran för att gå i pension.

Kristofer Svensson efterträder Michael Owens som innehaft rollen som CFO hos Ectin sedan 2021 och nu beslutat att gå i pension. Kristofer är utbildad ekonom från Stockholm Business School och har omfattande erfarenhet som ekonomichef både inom onoterade och noterade bolag. För närvarande innehar Kristofer rollen som CFO hos Gabather AB, Sinfonia Biotherapeutics AB och Bioextrax AB. Kristofer kommer påbörja arbetet som CFO för Ectin 1 september 2023.

– Jag vill börja med att tacka Michael för hans gedigna arbete och den viktiga roll han har spelat hos Ectin, särskilt sedan börsnoteringen. Samtidigt är jag glad att välkomna Kristofer som Ectins nya CFO. Med sin breda erfarenhet är jag övertygad om att Kristofer kommer att bli en betydande tillgång för Ectin framöver, kommenterar Anna Sjöblom-Hallén, vd för Ectin.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998