Ingela Haraldsson - Pharma industry

Jan Nilsson lämnar vd-rollen för CombiGene; COO Peter Ekolind tillträder som ny vd

CombiGene AB meddelar idag att vd Jan Nilsson kommer att lämna sin position som vd för Bolaget den 1 september 2023 då Bolagets nuvarande COO Peter Ekolind kommer att ta över som vd i enlighet med gällande successionsplan.

Peter Ekolind har lång erfarenhet av ledarskap från läkemedels- och medtechbranschen. Mångårig erfarenhet från en rad olika befattningar har gett Peter goda kunskaper inom produktutveckling, försäljning, marknadsföring, preklinisk utveckling och GMP-tillverkning. Peter har innehaft flera seniora positioner som bland annat affärsområdeschef, COO och vd. Han har, i allt från stora multiinternationella företag till små utvecklingsbolag, arbetat med affärsutveckling, kapitalisering, internationalisering, förändringsarbete, innovationsfrågeställningar, offentlig upphandling, förhandling och forskningssamarbeten med universitet och högskolor. Peter har varit Chief Operating Officer på CombiGene sedan september 2022.

”Låt mig börja med att tacka Jan för hans fantastiska insatser för CombiGene, inte minst i samband med avtalet med Spark Therapeutics. Under hans tid som vd har CombiGene utvecklats från ett litet bolag med ett projekt till det CombiGene vi ser idag – ett plattformsföretag med flera aktiva projekt, intensiv affärsutveckling, gott renommé och breda kontaktytor mot den internationella genterapivärlden. Samtidigt som jag tackar Jan vill jag välkomna Peter Ekolind som ny vd för CombiGene”, säger CombiGenes styrelseordförande Jonas Ekblom. ”För mig som styrelseordförande i CombiGene är det mycket tillfredsställande att vi nu planenligt genomför detta vd-byte enligt tidigare utarbetad successionsplan. Peter Ekolind och jag ser nu framemot att tillsammans med övriga styrelsen och alla anställda på CombiGene fortsätta att utveckla Bolaget till ett allt starkare och allt attraktivare genterapibolag”, avslutar Jonas.

Jan Nilsson kommer på konsultbasis fortsätta att bistå CombiGene, bland annat genom Bolagets engagemang i det nybildade CCRM Nordic AB, där Jan nyligen valdes till styrelseordförande.

Petter Segelman Lindqvist utsedd till ny vd för Hamlet Pharma

Hamlet Pharma, snart Hamlet BioPharma, ett innovativt läkemedelsföretag med flera projekt i fas II-studier inom infektion och cancer och en omfattande projekt- och patentportfölj, tillkännager att Petter Segelman Lindqvist utsetts till ny vd, med start den 1 oktober 2023.

Rekryteringen av Petter Segelman Lindqvist markerar en ny fas i utvecklingen av Hamlet BioPharmas banbrytande teknologier för cancer- och infektionsterapi. Petter Segelman Lindqvists långa erfarenhet från den globala läkemedelsindustrin kommer att öka betoningen på partnering, kommersialisering och framtida marknadsgodkännande. Martin Erixon stannar som vd tills Petter Segelman Lindqvist tillträder i företaget hösten 2023.

Petter Segelman Lindqvist, med bakgrund från läkemedelsföretag som GlaxoSmithKline, Abbott och AbbVie, har för närvarande en position som Portfolio Strategy Lead på Sobi (Swedish Orphan Biovitrum AB). Han har betydande erfarenhet från funktionerna Global Strategy och Corporate Development, såväl som från roller inom global kommersiell verksamhet och produktstrategi. Petter Segelman Lindqvist har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och EM Lyon, Frankrike.

– Styrelsen vill välkomna Petter Segelman Lindqvist, som kommer att stärka bolagets affärsutveckling och förmåga att göra avtal inom läkemedelsindustrin och tacka Martin Erixon för hans bidrag till bolaget, inte minst under den nyligen genomförda sammanslagningen av Hamlet Pharma med SelectImmune Pharma. Petter Segelman Lindqvists bakgrund i den globala läkemedelsindustrin kommer att vara avgörande för att utveckla vår pipeline av molekyler till användbara behandlingar, kommenterar Catharina Svanborg, ordförande.

– Jag ser fram emot att arbeta med styrelsen och teamet på Hamlet Pharma för att utveckla företaget för att nå sin fulla potential och att ytterligare påskynda ansträngningarna att föra produkterna närmare marknaden. Vetenskapen bakom de nya läkemedelskandidaterna är verkligen imponerande och nu är det dags att föra fram projekten för att nå patienter i behov av nya behandlingar för cancer och infektion, säger Petter Segelman Lindqvist.

Jeanette Edblad ny chef för life science-kontoret

Jeanette Edblad anställs som ny chef för life science-kontoret i Regeringskansliet. Jeanette Edblad tillträder sin nya roll den 1 september 2023.

Genom detta beslut säkerställs att regeringen fortsätter arbeta för ökad samordning inom life science-sektorn genom att ta vidare den tidigare samordnaren Jenni Nordborgs arbete.

Jeanette Edblad är i dag chef för enheten för entreprenörskap och innovation, som ansvarar för life science-frågorna på Klimat- och näringslivsdepartementet. Hon har tidigare arbetat med frågor om forskning och innovation, life science, andra branscher samt regional utveckling.

– Jeanette Edblads långa erfarenhet inom Regeringskansliet såväl som hennes goda kännedom om branschen kommer vara en stor tillgång i det arbetet vi har framför oss. En stärkt life science-sektor är viktig för Sveriges konkurrenskraft och näringslivets utveckling, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Life science är en strategiskt viktig fråga för regeringen. Life science-kontorets arbete spelar en viktig roll som kontaktpunkt mellan regeringen och industrin samt andra intressenter i läkemedelssektorn. Därför är det glädjande att Jeanette Edblad nu kommer att axla rollen som chef för kontoret, säger utbildningsminister Mats Persson.

– Samverkan med branschen och andra aktörer är centralt för att Sverige ska fortsätta att vara en stark innovationsnation inom life science-området. Framsteg inom life science innebär att vi kan rädda fler liv och förbättra människors hälsa och livsvillkor genom en alltmer avancerad och individanpassad vård där precisionsmedicin spelar en stor roll, säger socialminister Jakob Forssmed.

Matthew Iles ny vd för AbbVie Skandinavien

1 juli tillträder Matthew Iles som ny vd för AbbVie Skandinavien, ett biopharmaföretag som forskar fram innovativa mediciner för att förbättra livet för människor som påverkas av svår sjukdom.

Fotograf: Antti Vettenranta

– Det känns spännande att få ta över ledarskapet för AbbVie Skandinavien och fortsätta resan mot att lösa framtidens hälsoutmaningar och bidra till FNs globala

mål om god hälsa, säger Matthew. Jag kommer att fortsätta att förfina och förstärka företagets arbete med patienten i fokus, den starka kulturen och det nära samarbetet vi har med många andra aktörer i samhället som driver mot samma mål som vi, säger Matthew.

– AbbVie har en enormt stark produktportfölj med mediciner mot svåra sjukdomar inom flera sjukdomsområden såsom immunologi, neurologi, onkologi och ögonsjukdomar – och jag hoppas att jag med min erfarenhet från AbbVie Finland kan bidra ytterligare till att våra innovativa mediciner når Skandinaviska patienter snabbt och säkert, fortsätter Matthew. Jag ser också fram emot att sjösätta vår lovande pipeline med ännu fler spännande och innovativa mediciner, bland annat inom cancerområdet, säger Matthew.

Matthew kommer närmast från rollen som vd för AbbVie Finland, som han lett sedan 2019. I Finland var han även ordförande i den finska industriföreningen Pharma Industry Finland. Innan dess har Matthew haft en rad olika roller inom läkemedelsbranschen i Finland, Sverige och Baltikum, bland annat som vd på Takeda och som ledare inom olika terapiområden på Pfizer. Matthew innehar en Master of Science i organisk kemi från Helsingfors universitet och en MBA från Aalto University Executive Education i Helsingfors.

Matthew efterträder Linn Mandahl, som framgångsrikt lett först AbbVie Sverige och sedan AbbVie Skandinavien, och som nu går vidare till en roll som vd för AbbVie i Schweiz.

Kvinnor 30–39 år vill att vården lyssnar mer på dem

I en analys från Patientnämnden Skåne framgår att många av de kvinnor som lämnar synpunkter upplever att de inte blivit lyssnade på i kontakt med vården. Den grupp som Patientnämnden Skåne får in flest synpunkter gällande är kvinnor i åldern 30–39 år. Det är också en grupp som söker mycket vård.

– Eftersom vi årligen får in fler klagomål från kvinnor än män och den här åldersgruppen sticker ut är det ett intressant urval att analysera. Vi ser också att berättelserna från kvinnorna liknade de vi lyft i våra tidigare analyser om kvinnors vård, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef för Patientnämnden Skåne.

I analysen”Allt handlar om att du har turen att komma till någon som faktiskt lyssnar…” redovisas 512 inkomna klagomål och synpunkter gällande vården av kvinnor i åldern 30–39 år under 2022. I 97 av synpunkterna begärde Patientnämnden Skåne ett skriftligt svar från vården och det är de synpunkterna som analyserats djupare.

Inte lyssnade på
Av de 97 synpunkterna berör flest den somatiska specialistvården följt av primärvården och den psykiatriska specialistvården. Oavsett vad kvinnorna sökt vård för återkommer det i många berättelser att de upplever att de inte känt att de blev tagna på allvar eller lyssnade på.

En kvinna som gått flera månader med oläkta frakturer i foten och utan smärtlindring eller hjälpmedel ger uttryck för det. Det gör även en annan kvinna som fick vänta länge på att få diagnosen endometrios.

“Jag vände i stället problemet inåt och trodde att jag var svag som reagerar på mensvärk och försökte stå ut, stå ut i hela 16 år. I dag är mitt liv en daglig kamp för att hantera trötthet och smärta.”

Synpunkterna har lett till förbättringar
I samband med svaren från vården framgår att kvinnornas synpunkter lett till förbättringar i verksamheterna i många fall. Det handlar exempelvis om utbildning internt i olika personalgrupper samt förtydligande och framtagande av nya rutiner vid utskrivning eller vid införande av ny teknisk utrustning.

Att det årligen inkommer fler klagomål och synpunkter gällande kvinnors vård än mäns betyder inte att det går att slå fast att kvinnor får sämre vård än män. Eftersom kvinnor i åldern 30–39 står för en stor andel klagomål är varje synpunkt en berättelse om något som en enskild patient har upplevt i kontakt med vården. Det innebär att de bär på viktig kunskap om hur vården kan utvecklas och anpassas efter patienternas behov.

Moderna utser Mattias Bankel till Sverigechef

Läkemedelsbolaget Moderna utser Mattias Bankel till chef för den svenska marknaden. Bankel kommer att bygga upp Modernas verksamhet i Sverige samt stödja verksamheten i Norden.

Mattias Bankel, ny Sverigechef för Moderna.

Moderna, Inc., ett bioteknikföretag som banat väg för messenger-RNA (mRNA)-terapier och vacciner för att skapa en ny generation banbrytande läkemedel för patienter, meddelar idag att Mattias Bankel blir bolagets första Sverigechef. Bankel som har lång erfarenhet av liknande roller på läkemedelsföretag som Takeda (tidigare Shire) och Roche, kommer att leda verksamheten för Moderna i Sverige och stödja verksamheten i Norden.

– Jag ser fram emot arbetet att expandera Modernas närvaro i Norden och öka kunskapen om vår ledande mRNA-plattform och pipeline som har stor potential att bidra med innovation till behandlingen av infektionssjukdomar, immunonkologi, hjärt-kärlsjukdomar och sällsynta sjukdomar, säger den nya Sverigechefen Mattias Bankel.

I rollen som Sverigechef kommer Bankel fokusera på att öka medvetenheten om mRNA-teknologi, bygga upp ett team bestående av medicin- och bioteknikexperter och att driva Modernas verksamhet i Sverige och i Norden.

Innan Moderna jobbade Bankel på Amicus Therapeutics, där han var med och etablerade Amicus i Sverige och Finland och lanserade nya terapier inom området för ovanliga sjukdomar. Mattias Bankel är civilekonom från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Moderna fortsätter att expandera och har även anställt medicinska chefer i Norden.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.
– Vi vill bidra till visionen om att Sverige ska bli världsledande inom utveckling och tillgängliggörande av avancerade terapier, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Avancerade terapiläkemedel (på engelska Advanced Therapy Medicinal Products, förkortat ATMP) är läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener. Med ATMP kan skador och sjukdomstillstånd behandlas på helt nya sätt och ge bättre möjligheter att lindra och, i successivt allt högre utsträckning, bota en lång rad svåra sjukdomar.

– Det är en spännande och viktig tid när det gäller nya behandlingar för sjukdomar där dagens läkemedel och behandlingar inte räcker till eller saknas helt och hållet, säger Kristina Åkesson, professor och dekan vid Medicinska fakulteten.

En avgörande faktor för att lyckas med ATMP är att ligga i frontlinjen när det gäller stamcells- och genterapiforskning.

– De förutsättningarna har vi som ledande lärosäte när det gäller grundläggande experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi. Det finns ett stort antal forskargrupper vid Medicinska fakulteten som bedriver innovativ forskning med stor potential att utveckla nya ATMP-produkter, säger Kristina Åkesson.

Även vid Lunds universitets tekniska högskola (LTH) bedrivs ATMP-relevant forskning inom en rad områden, bland annat läkemedel, immun- och nanoteknologier samt medicinsk teknik. Universitet bedriver sedan många år också framgångsrik ATMP-relaterad klinisk forskning tillsammans med universitetssjukvården i Region Skåne. Exempel på resultat är de ATMP-behandlingar vid Skånes universitetssjukhus som ges till patienter med blodcancer och vissa neurologiska sjukdomar.

– För att kunna använda dessa avancerade terapier optimalt behövs ett motsvarande ATMP- centrum inom sjukvården. Skånes universitetssjukhus har redan etablerat ett sådant vilket gör att vi gemensamt ligger i framkant av utvecklingen. Detta får betydelse för de patientgrupper som behöver dessa terapier, säger Kristina Åkesson.

Många ATMP är sprungna ur den akademiska forskningen. För att underlätta övergången från upptäckt i forskarlaboratoriet till nya behandlingsterapier för patienterna, behöver tillverkningsprocessen translateras från forskningsrutiner till renrumsrutiner så att den medicinska produkten motsvarar så kallad Good Manufacturing Practice (GMP), god tillverkningssed. Denna translation genomförs vid en så kallad pre-GMP-facilitet och just nu pågår uppbyggnaden av en sådan vid Lunds universitet.

– Komplexiteten för ATMP är större än för traditionella läkemedel (små molekyler) men även i jämförelse med protein och antikroppsläkemedel. Därför krävs nära samverkan mellan akademisk forskning, sjukhus för tillverkning av ATMPs och med patienter för klinisk prövning samt industrin för att kunna skala upp produktionen för att nå många patienter. ATMPs har en potential att bota sjukdomar vi idag anser vara obotliga, det är en spännande utveckling inom forskningsområdet vi får vara med om, säger Anna Falk, professor vid Stamcellscentrum, Lunds universitet.

Patienter med sällsynta sjukdomar fick diagnos efter internationellt hackathon

Den 17–18 juni deltog närmare hundra experter från 27 länder i ett hackathon för att försöka identifiera sjukdomar hos 14 patienter som saknat diagnos. ”Fyra av dem har nu fått svar och flera tror vi är möjliga att lösa”, säger professorn och överläkaren Ann Nordgren som var en av arrangörerna.

Den 17-18 juni samlades forskare, läkare, molekylärbiologer och datautvecklare för att tillsammans knäcka olösta sjukdomsdiagnoser. Foto: Fredrik Persson.

Evenemanget gick av stapeln på Karolinska Universitetssjukhuset och arrangerades av patientorganisationen Wilhelm Foundation, Karolinska Institutet och mjukvarubolaget Phenotips i samarbete med SciLifeLab, Klinisk genetik på Karolinska Universitetssjukhuset och Undiagnosed Diseases Network International (UDNI).

Kliniska team, forskare, molekylärbiologer och datautvecklare analyserade mängder av data och träffade flera av de aktuella patienterna, varav många barn.

Av de tio patienter som experterna hann gå igenom fick fyra en diagnos och för ytterligare fyra identifierades möjliga diagnoser som man behöver arbeta vidare med. Två är fortfarande olösta. Arbetet fortsätter nu på distans i hopp om att lösa de återstående odiagnostiserade sjukdomarna.

– Det är så tydligt att vi blir bättre och snabbare när vi arbetar tillsammans, säger Ann Nordgren, som tillsammans med Anna Lindstrand leder en forskargrupp om sällsynta diagnoser på institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Patientnära samarbete

Mikk och Helene Cederroth, grundare av Wilhem Foundation som arbetar för att de odiagnostiserade sjukdomarna ska lösas. Foto: Fredrik Persson.

Mikk och Helene Cederoth förlorade tre av sina yngsta barn till en odiagnostiserad sjukdom och driver nu Wilhelm Foundation, en insamlingsstiftelse som arbetar för att alla odiagnostiserade barn ska få en diagnos.

– De här dagarna betyder otroligt mycket för alla odiagnostiserade patienter. Här ges möjlighet att hitta nya vägar och samarbetsformer, säger Mikk och Helene Cederroth och fortsätter:

– Vi har patienter på plats från sex länder, många svenskar. Det är viktigt att ta in dem här och visa att de är barn och inte bara ”case”.

Förarbetet har varit enormt. Bland annat har man samlat in och sekvenserat prover från många delar av världen samt installerat tre kraftfulla beräkningsservar. Att bara kopiera all patientdata tog nio dagar.

Långsiktiga lärdomar

Deltagare på plats vittnade om en önskan om att hjälpa sina patienter i hemlandet och lära sig nya sätt att analysera patientdata.

– Jag hoppas vi ska minska antalet odiagnostiserade patienter. Det är fortfarande många saker vi inte har svar på inom genetiken. Men vi har redan löst en tredjedel av diagnoserna hos patienterna som deltar och det är stort, säger Alain Verloes, chef för klinisk genetik vid Robert Debré-sjukhuset, Frankrike, och ordförande för ERN ITHACA (Europeiskt nätverk för sällsynta syndrom med missbildningar och/eller utvecklingsstörning).

Anna Lindstrand, adjungerad professor vid KI och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, ser även ett långsiktigt värde i det tvärvetenskapliga arbetssättet.

– Det vi får möjlighet till nu är att lära oss ännu mer och hur vi kan gå vidare och ta nästa kliv in i sekvensering av långa läsningar och sekvensering av RNA (en makromolekyl), liksom andra typer av verktyg och databaser som våra internationella kollegor vidareutvecklar på sina universitet. Jag har tagit noggranna anteckningar och har säkert fem olika sådana verktyg som jag kommer att ta tillbaka till mitt labb och säga till mina medarbetare att testa, säger hon.

Denna text är baserad på en längre nyhetsartikel från Karolinska Universitetssjukhuset.

Vad är ett hackathon?

Ett hackathon är ett event där människor samlas inom en begränsad tidsram, ofta 24–48 timmar, för att tillsammans analysera en fråga och testa nya problemlösningar.

Life science konferens i precisionsmedicinens era

Den 26–27 juni samlas Europas främsta aktörer inom life science-sektorn för att belysa vikten av forskning och innovation inom precisionsmedicin. Konferensen som arrangeras inom det svenska ordförandeskapet kommer även att livesändas.

Vården och samhället står inför ett skifte till precisionsmedicin. Europa behöver ta sig an den stora uppgiften gemensamt. Konferensen sätter fokus på life science med syftet att ta nästa steg i hur precisionsmedicinen ska utvecklas och organiseras – en central fråga för Europa. Evenemanget ger tillfälle till internationell dialog och samverkan mellan de viktigaste aktörerna. Konferensen kommer att belysa vikten av forskning och innovation, uppmärksamma möjligheter och utmaningar och staka ut kursen för Europa framöver.

– För att life science-industrin ska kunna utveckla framtidens avancerade vård behöver EU fortsätta investera i forskning, innovation och goda förutsättningar för företagande. Det är avgörande för att långsiktigt säkra ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och utveckla sjukvården, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Vi har gemensamma hälsoutmaningar i Europa. För att möta dem krävs ett större fokus på att förebygga sjukdomar, tidig diagnostik och mer träffsäkra behandlingar. Precisionsmedicin ger oss enorma möjligheter att minska sjukdomsbörda och rädda liv, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Vikten av forskning inom det här området kan inte överskattas. Hög kvalitet i forskning och innovation är avgörande och nödvändig om EU ska vara konkurrenskraftigt och kunna erbjuda en vård i framkant, säger utbildningsminister Mats Persson.

På två-dagarsprogrammet står anföranden av energi- och näringsminister Ebba Busch, socialminister Jakob Forssmed och utbildningsminister Mats Persson samt föreläsningar, paneldiskussioner, tematiska diskussioner och studiebesök.

State of the Media visar hur PR-arbetet kan förbättras

Pressmeddelandet är både mest efterfrågat och användbart när journalister ska lista vad de helst vill ha från kommunikatörer. Det är den överlägset mest populära formen av kommunikation och därmed en effektiv metod för att nå ut till journalister. Det visar undersökningen State of the Media, som Cision gjort bland svenska och internationella journalister.

Cisions undersökning State of the Media 2023 är en årlig enkät, där journalister i 17 länder svarar på frågor om deras arbetsvardag och kontakten med kommunikatörer. Totalt svarade 3 132 journalister på enkäten, och bland dem fanns 117 svenska journalister. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen bland kommunikatörer för journalistikens förutsättningar, så att PR-arbetet kan förbättras.

I denna rapport tittar vi närmare på resultaten från de svenska journalisterna. Eftersom undersökningen är gjord globalt kan vi även jämföra de svenska resultaten internationellt. Vad skiljer Sverige från resten av världen? Och var är vi lika? Vi kikar även tillbaka på föregående år för se om det finns några förändringar.

Fler resultat från rapporten:

54 procent av journalisterna tycker att korrekt innehåll är viktigast.
92 procent av journalisterna vill ha pressmeddelanden.
95 procent av journalisterna använder sociala medier i sitt yrke.
31 procent av journalisterna är mer benägna att plocka upp en nyhet om de även får tillgång till multimedia, exempelvis bilder eller video.

Ladda ner rapporten här.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998