Ingela Haraldsson - Pharma industry

Skillnaderna i hälsa ökar mellan olika socioekonomiska grupper

Sedan 2018 finns ett övergripande nationellt folkhälsomål med åtta tillhörande målområden antagna av regeringen. Målområdena är viktiga för hälsotillståndet i befolkningen och Region Skåne har undersökt hur dessa har utvecklats över tid i Skåne.

Folkhälsan betraktas som god om den ligger på en hög nivå och är jämlikt fördelad mellan olika grupper. Resultaten visar både positiva och negativa utvecklingstrender men tydligt är att det finns hälsoskillnader mellan grupper i samhället.

– Ojämlikheten mellan olika socioekonomiska grupper är genomgående i de flesta av de hälsovariabler vi tittar på. Svaga socioekonomiska grupper har överlag sämre hälsa än genomsnittet och i många fall har skillnaderna ökat över tid. Ett undantag är det psykiska välbefinnandet som faktiskt är sämre bland grupper med lång utbildning, säger Anna Råman analyschef på Region Skåne.

Medellivslängd
Medellivslängden är den kanske mest välkända indikatorn för hälsan i en befolkning. Ett positivt exempel från rapporten är att medellivslängden ökat under en längre tid för både kvinnor och män. Kvinnor har både historiskt och idag en högre medellivslängd än män, men skillnaderna mellan könen har minskat då männen knappar in på kvinnorna. Samtidigt ökar i stället skillnaderna mellan utbildningsgrupper. Detta beror främst på att gruppen med högre utbildning ökar sin medellivslängd i en snabbare takt än de med kortare utbildning.

Unga som varken arbetar eller studerar
För både kvinnor och män mellan 16 och 24 år ses sjunkande andelar som varken är i arbete eller studerar. Då andelen minskat i högre takt bland kvinnor än bland män har en viss könsskillnad uppstått. Vidare ses tydliga skillnader mellan in- och utrikes födda med högre andelar bland utrikes födda. Samtidigt har utvecklingen i båda dessa grupper gått i positiv riktning och sjunkit i högre takt för utrikes födda, vilket minskat skillnaden mellan grupperna.

Övervikt och obesitas
Övervikt och obesitas är påtagligt utbrett i befolkningen. Hälften av alla skåningar har övervikt eller obesitas. Tydliga kön- och utbildningsskillnader syns. För män med kortast utbildning ligger andelen på 72 procent medan kvinnor med längst utbildning har lägst andelar. Över tid har en ökning dock skett i alla utbildningsgrupper. Kvinnor med högst utbildning är en av de grupperna som haft störst ökning.

Psykisk hälsa
Sedan år 2004 har nedsatt psykiskt välbefinnande ökat. Påtagliga könsskillnader syns med högre andelar bland kvinnor och framför allt för yngre kvinnor. Andra mått för psykisk ohälsa vittnar om samma trend där yngre personer, framför kvinnorna ligger påtagligt mycket högre. 1 av 5 kvinnor mellan 18 och 29 år har en psykisk påfrestning som motsvararar en psykiatrisk diagnos. Andelen flickor i årskurs 9 med psykosomatiska besvär har ökat med cirka 20 procentenheter sedan år 2012. För pojkar syns också en ökning men den är lägre, ungefär 10 procentenheter.

Ta del av rapporten i sin helhet
Rapporten bygger på data från Region Skånes folkhälsoenkäter och nationella register och är sammanställd av Region Skånes samhällsanalytiker.

Niclas Sjöswärd ny CFO på Arjo

Niclas Sjöswärd har utsetts till ny CFO på Arjo. Niclas kommer närmast från rollen som ansvarig för Corporate Control på Getinge och har tidigare bland annat varit CFO för Getinges affärsområde Acute Care Therapies. Niclas tillträder sin roll som CFO och medlem av Arjos koncernledning i mitten av oktober 2023.

Niclas Sjöswärd, ny CFO på Arjo.

− Niclas har bred och gedigen finansbakgrund och har erfarenhet av att driva såväl effektiviseringar som ett stort kommersiellt fokus. Han kommer bli viktig för vår fortsatta resa och jag är mycket glad över att Niclas väljer att börja hos oss, säger Joacim Lindoff, VD och Koncernchef på Arjo.

Niclas har sedan 2014 haft ett antal ledande finansbefattningar inom Getinge och har dessförinnan erfarenhet från bland annat Volvo Group och Accenture. Niclas har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg.

Niclas Sjöswärd tillträder sin position senast den 19 oktober 2023 och efterträder Daniel Fäldt som nyligen valde att lämna Arjo på grund av familjeskäl.

Meningsskapande viktig drivkraft för fortsatt arbete efter pensionen

Kompetensbrist på arbetsplatsen är inte tillräckligt för att behålla äldre medarbetare efter pensionsåldern. Att känna att jobbet är meningsfullt är en starkare drivkraft för att stanna kvar i arbetslivet även efter pensioneringen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Isabelle Hansson. Foto: Johan Wingborg.

En stor andel av den arbetande befolkningen närmar sig pensionsåldern samtidigt som många arbetsgivare står inför utmaningar med kompetensförsörjningen. Den växande gruppen så kallade ”jobbonärer” har därmed blivit alltmer attraktiv på arbetsmarknaden.

Isabelle Hansson, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, har tillsammans med två nederländska forskare undersökt drivkrafter till att fortsätta arbeta efter pensionering. Drygt 3 000 personer i Sverige ingick i studien.

Många arbetar kvar men motiven avgör hur länge
I snitt var det ungefär en tredjedel av pensionärerna i studien som fortsatte att arbeta i någon utsträckning åren efter att de börjat ta ut ålderspension. De trappade sedan gradvis ned i arbetstid under de sju år som deltagarna följdes.

I studien undersöktes fyra olika drivkrafter och hur de var relaterade till att gå upp i arbetstid, gå ner i arbetstid, och att helt sluta att arbeta. Drivkrafterna som undersöktes var känslan av meningsfullhet med sitt jobb, sociala kontakter på jobbet, att vara behövd på sin arbetsplats, och rent ekonomiska skäl.

− Studien visar tydliga resultat. Den starkaste drivkraften för att fortsätta arbeta och att stanna kvar över tid är att arbetet upplevs som meningsfullt för individen, säger Isabelle Hansson.

Däremot är varken sociala kontakter på arbetet eller att vara behövd av sin arbetsgivare tillräckliga drivkrafter för att stanna kvar över tid. Att vara behövd på arbetsplatsen ökade till och med sannolikheten att sluta arbeta, medan sociala kontakter på arbetet var kopplat till en gradvis nedtrappning i arbetstid.

− Arbetsgivare som är måna om att behålla äldre medarbetare måste därför vara lyhörda för de anställdas behov. Detta är särskilt viktigt när de står inför beslutet att fortsätta arbeta.

En av fem fortsätter arbeta av ekonomiska skäl
21 procent av pensionärerna uppgav att de fortsatte att arbeta av ekonomiska skäl. Det var också det enda av de fyra motiven som ökade sannolikheten att gå upp i arbetstid.

− För dessa personer är det inte nödvändigtvis ett fritt val att fortsätta arbeta, utan något man gör för att den ekonomiska situationen kräver det, säger Isabelle Hansson.

Ledningsförändring i Sobi

Lydia Abad-Franch, MD. MBA., för närvarande Head of Medical Affairs & Clinical Science på Sobi, utses till tillförordnad CMO från och med idag.

Lydia kommer att leda Sobis RDMA-funktion i nära samarbete med övriga i funktionens ledningsgrupp, och med stöd av Anders Ullman, MD. PhD, styrelseledamot och tidigare chef för RDMA & CMO, tills en ny chef utses.

Lydia har omfattande erfarenhet och kunskap från den globala läkemedelsindustrin samt från att ha varit praktiserande läkare. Lydia är baserad i Basel, Schweiz, och kommer rapportera till vd Guido Oelkers och ingå i Sobis verkställande ledning medan hon innehar denna position.

Läkemedelsverket ska minska läkemedlens miljöeffekter

Läkemedelsverket fortsätter satsningen på miljö och hållbarhet. En ny enhet kommer arbeta med att minska läkemedlens miljöeffekter samt internt utveckla arbetet med hållbar utveckling.

Hur vi tillverkar och använder läkemedel och hur vi tar hand om läkemedelsrester och förhindrar att dessa når ur i vår miljö är en alltmer prioriterad fråga nationellt och internationellt. Läkemedelsverkets nya enhet kommer fylla en viktig roll i detta miljöarbete, både genom att sprida kunskap och utveckla arbetet.

– Precis som vi tittar på kvalitet och säkerhet när det gäller läkemedel så är det ett naturligt steg att Läkemedelsverket satsar ytterligare på att minska läkemedlens avtryck på miljön, säger Stefan Berggren, chef på enheten för miljö och hållbarhet.

En fråga som enheten arbetar med just nu är miljökriterierna vid tillverkning av läkemedel och aktiv substans inom ramen för läkemedelsförmånssystemet, en försöksverksamhet som Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att starta.

– Vi räknar med att försöksverksamheten ska starta 2025 med ett frivilligt system för att få en extra miljöpremie som hänger ihop med upphandlingen av periodens vara. Miljöpremien kommer till att börja med inriktas på tre läkemedelsgrupper: könshormoner, antibiotika och NSAID. Miljökriterierna ska vara ett sätt att minska riskerna för utsläpp i miljön vid tillverkning av läkemedel, säger Stefan Berggren.

Den nya enheten kommer bland annat utveckla arbetet med:

Indirekt miljöarbete, såsom lagstiftning för Läkemedelsverkets verksamhet inom läkemedel, medicintekniska produkter och kosmetika.
Regeringsuppdrag, såsom miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet enligt ovan, samt se vilka möjligheter det finns att ta ställa krav på miljöhänsyn vid tillverkning i länder utanför EU.
Nordiskt och europeiskt arbete för att minska utvecklingen av antimikrobiell resistens i miljön samt för att implementera den europeiska strategin för läkemedel i miljön.
Samordning och utveckling av hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030 på Läkemedelsverket.
Kunskapscentrum för läkemedel i miljön, som har i uppdrag att öka kunskapen samt bidra till utveckling genom dialog och samverkan inom området läkemedel och miljö.

Sverige misslyckas med digital omställning

I Göteborgs universitets stora årliga undersökning av offentlig sektors digitalisering identifieras påtagliga brister. Offentliga aktörer saknar fortfarande grundläggande förutsättningar för att tillgodogöra sig nyttorna med digitalisering, något som direkt inverkar på vår nationella förmåga att möta behov av såväl hållbar som digital omställning i välfärden.

Varje år presenterar Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet den årliga statusrapporten för digitalisering i offentlig sektor. Studien bygger på kontinuerligt insamlade data från medarbetare i kommuner, regioner och myndigheter kring digital mognad, det vill säga organisationens förmåga att tillgodogöra sig nyttan med digitalisering.

Årets statusrapport visar på att offentlig sektor uppvisar 51 procent av optimala förutsättningar för att tillgodogöra sig nyttorna med digitalisering. Med andra ord har man i grova drag endast kommit halvvägs till att fullt ut dra nyttan ur digitalisering.

− Detta är ett stort problem, då vi i dagsläget befinner oss i ett mycket besvärligt läge där digitalisering skulle kunna möjliggöra fortsatt välfärd när efterfrågan växer snabbare än vår leveransförmåga, säger Johan Magnusson, professor i informatik vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.

Studien visar på en betydande spridning såväl mellan offentliga aktörer som inom respektive organisation. Konsekvensen av detta är att framtida välfärd möjliggjord av digitalisering kommer att vara ojämnt fördelad såväl över landet som mellan till exempel olika förvaltningar i kommuner.

− Vi står inför ett läge där vi förväntar oss se fortsatt tilltagande ojämlikhet i tillgång till välfärd. Organisationer som inte klarar av att skapa rätt förutsättningar för välfärden behöver snabbt åtgärda bristerna för att motverka tilltagande ojämlikhet och förlust av relevans.

Tidigare studier som gjorts vid bland annat Göteborgs universitet har tillskrivit den misslyckade digitaliseringen till kunskapsbrist inom organisationer och politik, vilket också stärks av rapporten. Politiker uppvisar generellt en mycket högre tilltro till att organisationen har rätt förutsättningar på plats än samtliga medarbetare. Givet att digitalisering är en nödvändig förutsättning för såväl digital som hållbar omställning visar detta på betydande underliggande problem i offentlig sektor, något som sektorn behöver arbeta målmedvetet med för att åtgärda.

− Om vi skall klara av att möta behovet av såväl digital som hållbar omställning krävs krafttag från samtliga involverade parter, säger Johan Magnusson.

Läs rapporten i sin helhet.

Fler åtgärder behövs för att dämpa kostnadsutvecklingen på läkemedel

Det kommer fler och fler nya läkemedel, och fler får behandling för sina sjukdomar. Samtidigt fortsätter kostnaderna uppåt för nionde året i rad och under 2022 ökade läkemedelskostnaderna inom förmånen med sju procent till 35,7 miljarder kronor. I en rapport till regeringen presenterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, flera förslag som syftar till att säkerställa en rimlig kostnad för läkemedel.

TLV har i uppdrag att redovisa kostnadsutvecklingen på läkemedelsmarknaden, besparingar i dagens system och föreslå åtgärder för hur vi kan skapa en långsiktigt hållbar finansiering av läkemedel. TLV:s arbete med omprövningar, 15-årsregeln och periodens vara-systemet har under 2022 genererat en kostnadsdämpande effekt på cirka 1,1 miljarder kronor. Till detta tillkommer 2,5 miljarder kronor från återbäringar från de sidoöverenskommelser som är tecknade mellan regionerna och företagen.

– TLV ser fortsatt behov att utveckla arbetssätten och att öka samverkan med regionerna för att säkerställa en rimlig kostnad för läkemedel över tid. Detta är nödvändigt för att också i framtiden ha råd med nya effektiva läkemedel. TLV behöver fortsatt vässa flera olika verktyg inom befintligt system, men vi ser också att regionernas arbete kommer att vara avgörande för att vi ska kunna hantera framtida behandlingsmöjligheter och uppnå kostnadsdämpande effekter, säger Agneta Karlsson, generaldirektör på TLV.

TLV redovisar i rapporten hur nuvarande system kan utvecklas och ger också förslag på ytterligare åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen.

Utveckla samverkan med regionerna och öka incitamenten för sidoöverenskommelser

Störst besparingar, med bibehållen sortimentsbredd och prisdynamik, kan uppnås genom samverkan med regionerna, dels genom tecknande av sidoöverenskommelser om återbäring, dels genom att regionerna styr förskrivningen mot det mest kostnadseffektiva alternativet. Det kommer att krävas utvecklade arbetssätt och utvecklad samverkan med regionerna.

Den kostnadsdämpande effekten av återbäringar från sidoöverenskommelser har minskat i jämförelse med tidigare år. Intresset från regionerna att teckna sidoöverenskommelser har avtagit trots potentiellt stora besparingar. TLV och regionerna behöver tillsammans utveckla och förtydliga processen vid omprövningar, och förutsättningarna för kommunikation mellan parterna behöver stärkas.

TLV ser också att konkurrensen kan stärkas genom att regionerna i högre utsträckning styr förskrivningen mot det mest kostnadseffektiva alternativet. TLV har därför utvecklat så kallade regiondialoger, med fokus på produkter som redan ingår i förmånerna. TLV kommer även fortsätta utveckla digitala system som bland annat TLV och regionerna kan använda för en förbättrad uppföljning av användning som belyser besparingspotential för vissa läkemedel.

Utveckla omprövningar som verktyg för prioritering och effektivisering

Omprövningar har under föregående år endast genererat begränsade prissänkningar. TLV utvecklar därför arbetssätt och processer för att snabbare kunna identifiera och genomföra fler omprövningar.

Utreda hur försäljningsvolym ska påverka prissättningen

Tillgången till läkemedel för sällsynta läkemedel ska enligt regeringen förbättras, för att kostnaderna för detta inte ska tränga ut andra angelägna behandlingar är det rimligt att ta hänsyn både till väldigt små och stora volymerFutre.

Utreda möjligheter och konsekvenser av regelstyrda prissänkningar

Regelstyrda prissänkningar kan vara ett alternativ till prissänkningar genom 15-årsregeln innebära att myndigheten automatiskt sänker priset när läkemedlet funnits i högkostnadsskyddet ett visst antal år och skulle då vara ett komplement till dagens 15-årsregel. Prissänkningarna skulle även kunna vara relaterade till internationella priser efter ett visst antal år på marknaden.

Värna den generiska konkurrensen i periodens vara-systemet

För att långsiktig kunna tillhandahålla läkemedel till en rimlig kostnad behöver vi fortsätta värna om den generiska konkurrensen i periodens vara-systemet. Systemet är centralt för att hålla kostnaderna nere och Sverige har bland de lägsta kostnaderna för utbytbara läkemedel i Europa.

AstraZeneca välkomnar Emelie Antoni som ny Nordenchef

Från och med 1 juli tillträder Anna-Lena Engwall, Country President för Norden, en ny global roll, och efterträds av Emelie Antoni, Vice President Commercial och Global Franchise Head.

Emelie Antoni, tillträdande Nordenchef hos AstraZeneca.

Som en del av vår strategiska ledarskapsutveckling kommer Anna-Lena Engwall och Emelie Antoni att gå in i nya roller inom företaget. Emelie kommer att få rollen som Country President för Norden och Sverige och rapportera till Stefan Woxström, Senior Vice President för Europa och Kanada. Anna-Lena kommer att ansluta till Global CVRM (Hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och metabola sjukdomar) Leadership team som VP Commercial och Global Franchise Head.

– AstraZeneca i Norden har stärkt sin position på marknaden, med flera framgångsrika lanseringar inom vår verksamhet. Anna-Lena Engwall har lett regionen till stark tillväxt och gjort ett betydande avtryck i Sverige och Norden. Jag ser fram emot att se Emelie Antoni fortsätta flytta fram vår position ytterligare, säger Stefan Woxström.

Emelie Antoni har jobbat inom en rad olika roller med ökat ansvar under sina 26 år på AstraZeneca, och har framgångsrikt tidigare ansvarat för landsorganisationer. I den senaste rollen jobbade hon som Country President för Tjeckien och Slovakien, och innan dess hade hon rollen som Country Director för Baltikum och Island. I sin nuvarande roll som VP Commercial och Global Franchise Head inom den globala CVRM-organisationen har hon utvecklat framgångsrika globala varumärkesstrategier och lett lanseringar på 15 marknader.

– Det känns verkligen spännande att återvända till Sverige för att leda den nordiska organisationen. Jag ser fram emot att driva ytterligare tillväxt och framgång i Norden tillsammans med högpresterande och talangfulla medarbetare, för att leverera livsviktiga läkemedel till patienter, säger Emelie Antoni.

Anna-Lena Engwall kommer att vara baserad i Storbritannien, och Emelie Antoni kommer återvända till Sverige, till det nordiska marknadsbolagets huvudkontor i Life City i Stockholm.

Bättre patientbehandling är målet för ett stärkt nordiskt samarbete inom läkemedelsområdet

De nordiska beslutsfunktionerna som beslutar om införande av nya sjukhusläkemedel är överens om att ett stärkt samarbete i Norden kan ge bättre behandlingsmöjligheter för nordiska patienter. Hur samarbetet kan stärkas var temat för ett gemensamt möte i Köpenhamn den 12 juni 2023.

Den 12 juni 2023 möttes medlemmar från Medicinrådet i Danmark, Beslutningsforum i Norge, NT-rådet i Sverige och representanter från Island för att diskutera om det finns potential att öka samarbetet mellan beslutsfunktionerna. Det fanns en tydlig samsyn att samarbete över landsgränserna kan bidra till bättre förutsättningar för snabb och likvärdig tillgång till nya och kostnadseffektiva läkemedel. Samtidigt finns också skillnader i uppdrag och strukturer att ta hänsyn till, när man ska hitta sätt att samarbeta.

Förbättrat samarbete mellan de nordiska besluts- och rekommendationsfunktionerna är nödvändigt då varje enskilt land är litet i ett europeiskt sammanhang. Med samverkan kan ländernas förhandlingsposition bli starkare. På mötet framkom att de deltagande nordiska beslutsfunktionerna såg att det finns många fördelar med en utökad samverkan, vilket sannolikt även kan gälla för läkemedelsföretagen, då förutsättningarna för att tillhandahålla läkemedlen till flera nordiska länder på ett mer enhetligt sätt härigenom kan förbättras och förenklas.

Gemensamma kriterier för nordisk förhandling

På mötet presenterades beslutsfattarna för Nordic Pharmaceutical Forum, som är ett samarbete kring satsningar inom förhandling och upphandling av läkemedel. Ett konkret initiativ inom NLF är att ta fram kriterier för gemensamma prisförhandlingar. Inköpsorganisationerna hade inför mötet tagit fram förslag på gemensamma kriterier för när en nordisk förhandling kan genomföras. Dessa presenterades på mötet och det fanns ett allmänt stöd från beslutsfattarna.

– Vi var överens om att en ökad tydlighet kring hur nordisk förhandling kan genomföras och vilka läkemedel som kan vara aktuella är angelägen. Det kommer fortsatt behövas ett utvecklingsarbete men nu har vi en tydligare gemensam grund att stå på, säger Terje Rootvelt från Beslutningsforum.

Gemensam hälsoekonomisk utvärdering

Sedan i maj ingår även Danmark via Medicinrådet i det tidigare etablerade FINOSE-samarbetet som nu utökats och förlängts. Det bedöms underlätta och förbättra förutsättningarna även för gemensamma nordiska förhandlingar.

– En gemensam hälsoekonomisk utvärdering bedömer vi är fördelaktig på flera sätt och förbättrar förutsättningarna att läkemedel sedan kan rekommenderas utifrån samma grundläggande underlag i de nordiska länderna, säger Steen Werner Hansen från Medicinrådet.

Samarbete där det ger mest nytta

De nordiska beslutsfunktionerna är överens om att diskussionerna är början på ett viktigt samarbete som på sikt kan ge en enklare och mer gemensam hantering av klinikläkemedel, vilket kommer att gynna de nordiska patienterna. Det kommer att kräva insatser för att nå dit och därför fortsätter dialogen mellan beslutsfunktionerna efter detta möte, för att hitta de områden där samarbetet kommer att ge största möjliga värde.

– Genom att utveckla våra kontakter och utbyte av information mellan länderna kommer vi att kunna lära av varandra och det kan bidra till att även de egna ländernas arbete med ställningstaganden och rekommendationer förbättras. Vi har stora likheter, men också skillnader, mellan systemen i våra länder så vi får fokusera på de områden där vi bedömer att vi kommer ha störst nytta av gemensamt nordiskt arbete, säger Gerd Lärfars från NT-rådet.

Så går du in i semestern inte in i väggen

Sommarledighet hägrar för många. Men tiden just innan tenderar schemat vara maxat till bredden. Men klarar kroppen och hjärnan av att gå direkt från hög stress till semestervila?

Försök att planera, prioritera och knyta ihop säcken under sista perioden inför semestern. Det är råd från Hanna Malmberg Gavelin psykologen och lektorn i psykologi. Foto: Mattias Pettersson.

Inför terminsavslut och längre ledigheter är det vanligt att tempot skruvas upp på såväl arbetsplatser som i privatliv. Med flera veckors semester som mål biter många ihop tills ledigheten kommer med vila. Men hur funkar det egentligen att jobba stenhårt en period för att sedan återhämta sig på semestern?

Hanna Malmberg Gavelin är psykolog vid Stressrehabiliteringen, Region Västerbotten samt lektor i psykologi vid Umeå universitet. I en längre intervju berättar hon om hur kroppen och hjärnan hanterar stress, vad som krävs för att få god återhämtning under semester och ger konkreta tips på hur man ska tänka på för att det ska bli bäst i övergången mellan arbete och semester.

– Om du går in i semestern med väldigt hög anspänningsnivå kommer du behöva ge hjärnan och kroppen en chans att varva ned, säger hon.

Läs hela artikeln på umu.se.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998