Vid den europeiska hematologikongressen (EHA) presenterade Pfizer överlevnadsresultat från fas 2-studien MagnetisMM-3 med Elrexfio (elranatamab). Studien visade en medianöverlevnad på mer än två år hos patienter med recidiverande eller refraktärt multipelt myelom (MM).

I MagnetisMM-3-studien uppnådde patienter en medianöverlevnad (OS) på 24,6 månader och en progressionsfri överlevnad (PFS) på 17,2 månader i median. Dessutom visade ELREXFIO en total responsfrekvens (ORR) på 61,0 %, med fördjupade svar över tid och en uppskattad frekvens av respons på 66,9 % efter två år.

– Dessa överlevnadsdata är uppmuntrande för patienter med multipelt myelom som har begränsade behandlingsalternativ på grund av behandlingsresistens. Säkerhet och tolerabilitet överensstämde med vad som tidigare observerats. 4,1 % av patienterna drabbades av sekundära primära maligniteter, säger Hareth Nahi, medicisnk rådgivare inom hematologi på Pfizer i Sverige.

– De senaste resultaten från MagnetisMM-3 förstärker den effekt som observerats med Elrexfio i en relapserande eller refraktär miljö. Elrexfio har potentialen att bli ett viktigt behandlingsalternativ för personer med multipelt myelom, fortsätter Hareth Nahi.

Om multipelt myelom
• Multipelt myelom är en aggressiv och än så länge obotlig blodcancer som påverkar plasmacellerna som bildas i benmärgen.

• Multipelt myelom är en av de vanligaste typerna av blodcancer, och i Sverige är det ungefär 660 personer som diagnostiseras med sjukdomen varje år.² I Europa är det över 50 000 nya fall som diagnostiseras årligen.³

• Personer med diagnosen multipelt myelom har en median överlevnadsgrad på 5-10 år⁴och även om sjukdomsförloppet varierar från person till person är återfall nästan oundvikliga.

Om Elrexfio (elranatamab)¹
Elrexfio är indicerat som monoterapi för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom som har fått minst tre tidigare behandlingar, inklusive ett immunmodulerande medel, en proteasomhämmare och en anti‑CD38‑antikropp, och som har uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen.

Elrexfio är en antikropp som har utformats för att känna igen och fästa på specifika mål i kroppen. Elrexfio riktar sig mot BCMA (B-cellsmognadsantigen) som finns på cancerceller vid multipelt myelom och CD3 (differentieringskluster 3) som finns på T-lymfocyter, en viss typ av vita blodkroppar i immunförsvaret. Läkemedlet fungerar genom att fästa på dessa mål och på så sätt sammanföra cancercellerna och T-cellerna vilket hjälper immunförsvaret att förstöra cancercellerna i multipelt myelom.

Pfizers kliniska utvecklingsprogram MagnetisMM fortsätter att undersöka användningen av Elrexfio över hela spektrumet av patienter med multipelt myelom. Ytterligare studier jämför Elrexfio med nuvarande vårdstandard och undersöker dess effektivitet i kombination med andra behandlingar.

För mer information om MagnetisMM-3 och ELREXFIO, besök www.clinicaltrials.gov (NCT04649359).

Rekommendation av NT-rådet
Den 14 juni gav också NT-rådet en rekommendation att Elrexfio används för att behandla vuxna patienter som har fått minst tre andra cancerbehandlingar, inklusive en anti-CD38-antikropp, en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och som har uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen, förutsatt att:

dosering/utglesning av ELREXFIO sker i enlighet med rekommendation från vårdprogramgruppen för multipelt myelom

regionerna ansvarar för att de patienter som behandlas med ELREXFIO registreras så att insättning, behandlingsfrekvens och dos kan följas upp

Här kan du läsa rekommendationen i sin helhet

Referenser

Produktresumé Elrexfio, www.fass.se

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/myelom

Myeloma Patients Europe: Myeloma A Patients Guide https://www.mpeurope.org/wp-content/uploads/2023/01/Myeloma-Patients-Guide.pdf

Regionalt Cancercentrum Väst, september 2023, Nationell kvalitetsregisterrapport för anmälningar av diagnoser 2015-2022 och ettårsuppföljningar av diagnoser 2015-2021 från Svenska Myeomregistret.

Sobi® meddelar att EU-kommissionen har beviljat marknadsgodkännande för ALTUVOCT™ (efanesoctocog alfa) för behandling och prevention av blödningar samt perioperativ profylax vid hemofili A. ALTUVOCT är en faktorersättningsterapi som ger långvarigt höga faktor VIII-nivåer hos patienter i alla åldrar oavsett tillståndets svårighetsgrad. En profylaktisk dos en gång per vecka ger barn, ungdomar och vuxna en faktor VIII-aktivitetsnivå som ligger ovanför gränsen för vad som räknas som hemofili (över 40%) under större delen av veckan, och når dalvärden på 15% hos vuxna och ungdomar före nästa dos. Detta innebär ett väsentligt förbättrat skydd mot blödningar jämfört med tidigare faktor VIII-profylax.

EU-kommissionen har också följt den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rekommendation om bibehållen särläkemedelsstatus för ALTUVOCT som beviljats tio års marknadsexklusivitet. EMA:s rekommendation tar hänsyn till befintliga behandlingar och noterar att profylax med ALTUVOCT en gång i veckan visade en signifikant lägre årlig blödningsfrekvens jämfört med andra faktor VIII-produkter, vilket utgör en kliniskt relevant fördel.

”Trots att framsteg gjorts begränsar hemofili fortfarande patienters möjligheter i livet vilket betyder att det finns ett fortsatt behov av behandlingar som erbjuder förhöjt skydd. ALTUVOCTs långvarigt höga FVIII-aktivitetsnivåer med dosering en gång i veckan har potential att väsentligt förbättra livskvaliteten för personer med hemofili A. Studierna visade väsentliga förbättringar i prevention och behandling av blödningar samt betydande förbättringar i fysisk hälsa, smärta och ledhälsa”, säger professor Robert Klamroth, MD, PhD, chef för institutionen för invärtesmedicin, vaskulär medicin och koagulationsrubbningar vid Vivantes Klinikum Friedrichshain, Berlin, Tyskland.

Marknadsgodkännandet baseras på resultaten från de pivotala fas 3-studierna som utvärderade effekten och säkerheten av ALTUVOCT hos personer med svår hemofili A: XTEND-1 hos vuxna och ungdomar, och XTEND-Kids hos barn. Dessa studier visade att profylax med ALTUVOCT en gång i veckan (50 IE/kg) gav ett signifikant blödningsskydd oavsett ålder (medelvärde årlig blödningsfrekvens, ABR <1 och 80–88 % av patienterna var fria från spontana blödningar). Resultaten visade också väsentlig förbättring av ledhälsa, fysisk hälsa, smärta och allmän livskvalitet vid en jämförelse av värdena vecka 52 med värdena innan behandling sattes in.^1,2 Ingen utveckling av faktor VIII-inhibitorer observerades i det kliniska programmet med ALTUVOCT.

”Godkännandet av ALTUVOCT markerar ett stort steg framåt inom hemofilivården med potential att avsevärt förbättra behandlingsresultaten och livskvaliteten. För första gången kan faktor VIII-aktivitetsnivåerna upprätthållas under större delen av veckan med förenklad dosering en gång i veckan. Vi är stolta över vårt samarbete med människorsom lever med hemofili, när vi leder ett paradigmskifte mot normal hemostas och skapar nya möjligheter tillsammans”, säger Lydia Abad-Franch, MD, MBA, Head of Research, Development, and Medical Affairs, och Chief Medical Officer på Sobi.

Hemofili A är ett sällsynt, livslångt genetiskt tillstånd där kroppen inte producerar tillräckligt med normalt fungerande faktor VIII – ett protein som är nödvändigt för blodets koagulation. Tillståndet förekommer hos ungefär en på 5 000 födda pojkar per år och mer sällan hos kvinnor. Personer med hemofili A upplever blödningar som kan vara smärtsamma, ge upphov till bestående ledskador, och som i vissa fall kan vara livshotande. Tack vare betydande framsteg i tillgängliga behandlingsalternativ har kliniska resultat förbättrats över tid, men viktiga kliniska och sociala behov kvarstår alltjämt för de som lever med tillståndet.

ALTUVOCT erhöll sitt första marknadsgodkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i februari 2023. Tidigare, i maj 2022, hade efanesoctocog alpha som första faktor VIII-terapi beviljats Breakthrough Therapy-status av FDA – samt i februari 2021 s.k. Fast Track-status och 2017 särläkemedelsstatus.  

Referens

1. von Drygalski. A., Chowdary. P., Kulkarni. R., et al. Efanesoctocog Alfa Prophylaxis for Patients with Severe Haemophilia A. N Engl J Med 2023; 388:310-318.
2. Malec, L., Dunn, A., Carcao, M., Zulfikar, B., Berrueco, R., Brown, S., Khan, U., Gunawardena, S., Neill, G., Abad-Franch, L., Bystrická, L., Santagostino, E., & Susen, S. (2023). Treatment of Bleeding Episodes with Efanesoctocog Alfa in Children with Severe Hemophilia A in the XTEND-Kids Phase 3 Study. Blood, 142 (Supplement 1), 3993.

Perifer artrit är den vanligaste kliniska manifestationen hos patienter med psoriasisartrit, men uppemot hälften av dem drabbas också av axial involvering vilket leder till inflammatorisk ryggsmärta och försämrad livskvalitet.¹

Nu visar nya resultat från MOSAIC, den första kliniska prövningen där inflammation bedöms med magnetkamera, att behandling med Otezla signifikant minskar axial inflammation hos patienter med tidig psoriasisartrit, PsA.

Detta är ett av flera exempel på nyheter om Otezla vid PsA som presenterats på nyligen avslutade EULAR 2024, Europas viktigaste kongress inom reumatologi, som hölls i Wien den 12–15 juni.

I den enarmade, öppna fas IV-studien MOSAIC behandlades 122 patienter, som vid baslinjen haft PsA i 1,9 år i genomsnitt, med Otezla (apremilast) 30 mg två gånger dagligen i upp till 48 veckor. (Primärt utfallsmått i den ursprungliga MOSAIC-studien var förändring vid vecka 24 bedömt med MRI av handen från baslinjen i det sammansatta poängvärdet för benmärgsödem, synovit och tenosynovit i fingrar.)

40 av patienterna bedömdes av prövarna ha psoriasisspondylit, det vill säga PsA där inflammation påverkar ryggraden, och uppgav att de hade måttlig till svår ryggsmärta enligt BASDAI Item 2 ≥4 (BASDAI = Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index).

39 av dessa patienter undersöktes med kontrastförstärkt helkropps-MRI (WB-MRI = Whole Body Magnetic Resonance Imaging) och bedömdes med ”Canada-Denmark (CANDEN) MRI scoring system”, ett poängsystem som används för att kvantifiera inflammatoriska och strukturella lesioner i ryggraden vid axial spondyloartrit.

Den genomsnittliga inflammationspoängen enligt CANDEN hade minskat vid 24 veckor med 2,56 poäng (95% CI -3,59, -1,52) från 4,75 vid baslinjen. Efter 48 veckor var skillnaden fortfarande signifikant, med en minskning på 2,13 poäng (95% CI −3,66, −0,60) från 4,67 poäng i baslinjen. Framför allt noterades signifikanta förbättringar i kotkroppar där baslinjepoängen minskade från 3,83 med 2,17 (95% CI −2,96, −1,38) vid 24 veckor, respektive från 3,57 med 1,77 (95% CI −2,75, −0,78) vid 48 veckor. För posterolaterala element i ryggraden minskade poängen med 0,77 (95% CI −0,94, −0,60) från 0,81 vid baslinjen vid vecka 24, respektive från 1,09 med 0,79 (95% CI −1,06, −0,53) poäng vid vecka 48.

Ingen signifikant förändring observerades i facettledsinflammation eller poäng enligt SPARCC Spine Score respektive SI Joint Score (SPARCC = Spondyloarthritis Research Consortium of Canada).

Inga nya säkerhetssignaler observerades.

På EULAR presenterades ytterligare ett abstract från MOSAIC, Apremilast Reduces Inflammation as Measured by MRI, Clinical Outcomes, and Patient-Reported Outcomes in Patients With Psoriatic Arthritis: Results From the Phase 4 MOSAIC Study.

Här har forskarna dels, som i exemplet ovan, utgått från helkropps-MRI, dels från MRI av handen. Alla bilder granskades av två erfarna radiologer som inte fick ta del av klinisk förhandsinformation.

De MRI-baserade effektmåtten inkluderade förändring från baslinjen i sammansatt och total inflammationspoäng för benmärgsödem, synovit och tenosynovit i fingrar 2–5 (alla utom tummen) enligt PsAMRIS (Psoriatic Arthritis Magnetic Resonance Imaging Score) vid vecka 24 och 48. Därutöver bedömdes totalt perifert inflammationsindex (det vill säga både led- och entesitinflammation) enligt WB-MRI.

De kliniska utfallen inkluderade förändring från baslinjen till vecka 24 och 48 i antal svullna leder (SJC = Swollen Joint Count), antal ömma leder (TJC = Tender Joint Count), klinisk sjukdomsaktivitet för PsA (cDAPSA = Clinical Disease Activity Index for Psoriatic Arthritis) och utvärderarens globala bedömning av sjukdomsaktivitet.

Patientrapporterade utfall inkluderade förändring från baslinjen enligt frågeformuläret PsAID-12 (PsAID-12 = PsA Impact of Disease 12-items), patientbedömd sjukdomsaktivitet och smärta samt funktionsindexet HAQ-DI (HAQ-DI = Health Assessment Questionnaire-Disability Index).

Behandling med apremilast resulterade i signifikanta förändringar från baslinjen till vecka 24 och 48 i sammansatt och total inflammationspoäng enligt PsAMRIS samt perifert inflammationsindex enligt WB-MRI. Signifikanta minskningar observerades i såväl kliniska som patientrapporterade utfall vid vecka 24 och 48, inklusive SJC, TJC, cDAPSA, utvärderarens globala bedömning av sjukdomsaktivitet, PsAID-12, patientens globala bedömning av sjukdomsaktivitet, patientens bedömning av smärta och HAQ-DI.

Se nedan för detaljerade resultat.

Ett tredje abstract med titeln Apremilast Treatment in Early Oligoarticular Psoriatic Arthritis (PsA) Improves Clinical and Patient-Reported Outcomes for Up to 48 Weeks bygger på data från FOREMOST, en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie. Här rapporteras 48 veckors effekt och säkerhet av apremilast jämfört med placebo hos patienter med tidig oligoartikulär psoriasisartrit, alltså PsA där högst fyra leder är påverkade av inflammation. De flesta kliniska studier på PsA exkluderar patienter med tidig oligoartikulär sjukdom varför evidensen för behandlingsbeslut i denna grupp är begränsad.

De 308 patienterna i studien hade haft PsA i högst fem år (genomsnittlig varaktighet 9,9 månader) med begränsat ledengagemang (SJC >1–≤4 och TJC >1–≤4). De randomiserades 2:1 till apremilast (30 mg två gånger dagligen) eller placebo i 24 veckor följt av en förlängningsfas där samtliga patienter fick apremilast till vecka 48. Primärt effektmått var förändring i minimal sjukdomsaktivitet (MDA-Joints) vid vecka 16.

Vid vecka 16 hade 33,9 procent av dem som behandlats med apremilast MDA-Joints medan motsvarande andel i placebogruppen var 16,0 procent.

Under den placebokontrollerade fasen förbättrades genomsnittlig SJC och TJC i apremilast-gruppen och försämrades i placebogruppen. Ytterligare förbättringar observerades bland dem som fick apremilast till vecka 48. Inga nya säkerhetssignaler upptäcktes.

Sammanfattningsvis konstateras att apremilast ledde till tidiga förbättringar i kliniska och patientrapporterade resultat hos patienter med tidig oligoartikulär PsA. Dessa fördelar bibehölls och förbättrades över 48 veckor utan nya säkerhetssignaler. Prövarna menar att detta är den första evidensen från en randomiserad kontrollerad studie som skulle kunna vägleda behandlingsbeslut hos denna patientgrupp.

Detaljerade resultat från Apremilast Reduces Inflammation as Measured by MRI, Clinical Outcomes, and Patient-Reported Outcomes in Patients With Psoriatic Arthritis: Results From the Phase 4 MOSAIC Study
Behandling med apremilast resulterade i förändringar från baslinjen till vecka 24 och 48 i sammansatt inflammationspoäng −2.3 (95% CI −4,7, 0,1) respektive −2,1 (95% CI −5.5, −0,4) samt i total inflammationspoäng −3,6 (95% CI −7,1, −0,1) respektive −4,35 (95% CI −8,1, −0,6) enligt PsAMRIS.

Signifikanta minskningar från baslinjen observerades i perifert inflammationsindex −3,5 (95% CI −5,5, −1,5) i vecka 24 och −4,1 (95% CI −6,4, −1,7) i vecka 48 enligt WB-MRI.

Ytterligare minskningar observerades i såväl kliniska som patientrapporterade utfall vid vecka 24 och 48, inklusive SJC −5,8 (95% CI −7,2, −4,4) respektive −6,3 (95% CI −8,1, −4,6), TJC −7,9 (95% CI −9,8, −6,1) respektive −8,4 (95%CI −10,9, −6,0), cDAPSA −15,3 (95% CI −18,1, −12,5) respektive −17,2 (95% CI −20,8, −13,5), utvärderarens globala bedömning av sjukdomsaktivitet −2,7 (95%CI −3,1, −2,3) respektive −2,8 (95% CI −3,3, −2,4), PsAID-12 −1,4 (95% CI −1,7, −1,0) respektive −1,6 (95% CI −2,0, −1,3), patientens globala bedömning av sjukdomsaktivitet −1,3 (95% CI −1,8, −0,9) respektive −1,6 (95% CI −2,1, −1,1), patientens bedömning av smärta −1,4 (95% CI −1,9, −1,0) respektive −2.0 (95% CI −2,.4, −1,.5) och HAQ-DI −0.3 (95% CI −0,4, −0,2) respektive −0,4 (95% CI −0,5, −0,3).

Definition och beskrivning av begrepp
Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index (BASDAI): Ett validerat diagnostiskt frågeformulär där patienter får ange svårighetsgrad av olika sjukdomstecken på en skala från 0 till 10, ingen svårighet till värsta tänkbara. ”BASDAI Item 2 ≥4”, som omnämns i texten, innebär att en patient har rapporterat en svårighetsgrad på minst 4 av 10 på andra frågan i formuläret, ”Hur upplever du vanligen din nack-, rygg- och höftsmärta?”.

Canada-Denmark MRI scoring system (CANDEN): En detaljerad och strukturerad metod för att bedöma och kvantifiera inflammatoriska och strukturella lesioner i ryggraden hos patienter med axial spondyloartrit med hjälp av magnetresonanstomografi (MRI). Flera anatomiska bedöms, såsom kotkroppar, posterolaterala element (bakre och laterala delar av ryggkotor) och facettleder (leder mellan ryggkotor) bedöms separat varpå en samlad poäng räknas samman och kan följas över tid. Systemet utvecklades genom ett samarbete mellan forskare från Kanada och Danmark, vilket framgår av namnet.

Clinical Disease Activity Index for Psoriatic Arthritis (cDAPSA) = Klinisk sjukdomsaktivitet för PsA är ett sammansatt index som används för att mäta sjukdomsaktivitet vid psoriasisartrit. cDAPSA inkluderar svullna och ömma leder, patientens globala bedömning av sjukdomsaktivitet, smärta samt läkarens utvärdering.

Whole Body Magnetic Resonance Imaging (WB-MRI): Helkropps-MRI är en avbildningsteknik som ger detaljerade bilder av hela kroppen vilket möjliggör bedömning av inflammation och andra sjukdomsprocesser i flera delar av kroppen samtidigt.

Health Assessment Questionnaire-Disability Index (HAQ-DI): Ett frågeformulär som används för att bedöma en patients fysiska funktion och förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Det används ofta vid reumatologiska sjukdomar för att mäta funktionsnedsättning och sjukdomens påverkan på dagligt liv.

Magnetic resonance imaging (MRI): Magnetisk resonanstomografi är en radiologisk teknik för avbildning av anatomin och de fysiologiska processerna inuti kroppen. Vid MRI används starka magnetfält, magnetfältsgradienter och radiovågor för att generera bilder av organen i kroppen.

Minimal Disease Activity in Joints (MDA-Joints): Ett mått på sjukdomsaktivitet i lederna hos patienter med PsA. MDA utgör ofta ett behandlingsmål där ett antal specifika kriterier ska vara uppfyllda, exempelvis SJC ≤ 1, TJC ≤ 1 och HAQ-DI ≤ 0,5.

PsA Impact of Disease 12-items (PsAID-12): Ett formulär bestående av 12 frågor som används för att bedöma hur psoriasisartrit påverkar patientens livskvalitet. Bedömningen inkluderar aspekter som smärta, trötthet, hudproblem, arbetsförmåga och emotionellt välbefinnande.

Psoriatic Arthritis Magnetic Resonance Imaging Score (PsAMRIS): Ett poängsystem för att bedöma inflammation i händerna hos patienter med psoriasisartrit, baserat på MRI-bilder. Systemet inkluderar bedömning av benmärgsödem, synovit och tenosynovit.

Spondyloarthritis Research Consortium (SPARCC) Spine resp. SI Joint Score: Ett poängsättningssystem för bedömning av inflammation i specifika regioner av ryggraden respektive sacroiliakalederna (SI-lederna) med MRI vid spondyloartrit inklusive psoriasisartrit.

Swollen Joint Count (SJC) = Antal leder som är svullna på grund av inflammation är ett kliniskt mått som används för att bedöma sjukdomsaktiviteten vid artrit.

Tender Joint Count (TJC) = Antal ömma leder som är ömma vid palpation är ett kliniskt mått som används för att bedöma smärta och sjukdomsaktivitet vid artrit.