Ulrika Nyberg - Pharma industry

Mobilt team beroende i Göteborg tilldelas pris

Mobilt team beroende i Göteborg har utsetts till vinnare av det prestigefyllda Nordic Drugs Stora Pris 2024 som delas ut i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin. Priset tilldelas för deras banbrytande arbete med att tillgängliggöra läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) genom en mobil enhet. Priset, som inkluderar ett stipendium på 50 000 kronor, delas i år ut för 14:e gången.

Mobilt team beroende startade sin verksamhet med syftet att öka tillgängligheten till LARO och annan beroendevård. Genom att använda en husbil och ett stategiskt val av placeringar har teamet framgångsrikt nått ut till individer i behov av hjälp. Sedan starten har de tagit emot 913 besökare, inkluderat patienter för sjukvårdsinsatser samt personer ur allmänheten för information. Läkemedel för akut behandling av överdos har delats ut till 93 personer, tillsammans med en utbildningsinsats.

Teamet har också spelat en avgörande roll i att initiera LARO för individer med ett opioidberoende. Blodprov för screening av blodburen smitta har genomförts och information om behandling av hepatit C har förmedlats till behövande. Genom att skapa fler ingångar till behandling för opioidberoende har teamet kunnat nå personer som annars kanske inte hade sökt hjälp eller hade sökt hjälp mycket senare.

Motivering
Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin motiverar sitt val med att Mobilt team beroende har visat exceptionellt engagemang och innovation i sitt arbetssätt. ”Nordic Drugs Stora Pris 2024 tilldelas den mobila substitutionsmottagningen i Göteborg, ett nydanande initiativ för att öka tillgängligheten till LARO, men också sprida läkemedel för akut behandling av opioidöverdos och nå patienter som annars inte kommit till beroendevården.”

Mobilt team beroende
”Vi är oerhört glada för att ha tilldelats Nordic Drugs stora pris. Det är ett erkännande av det arbete vi gör och det motiverar oss att fortsätta utveckla och förbättra våra insatser. Vi ser att vi med ett uppsökande arbetssätt lyckas skapa en mycket bättre tillgänglighet för vår målgrupp, vilket är ett måste om sjukvården ska lyckas skapa en jämlik vård för alla”.

Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin strävar efter att fortsätta främja innovation och excellens inom beroendemedicin och gratulerar Mobilt team beroende i Göteborg till denna välförtjänta utmärkelse.

Sommarfesternas sommarfest – i Uppsala

I Uppsala finns en stor del av Sveriges life science samlat trots stadens ringa storlek. Med 14 procent av svensk life science sett till både omsättning och antalet anställda i den privata sektorn på bara 2 procent av landets population så förstår man att det finns ett rikt community. Men Uppsala växer både som stad och län och branschen är ett av dragloken som bidrar till det.

Som en del av huvudstadsregionen Stockholm-Uppsala är klustret också erkänt som ett av Europas starkaste miljöer för life science när rådgivningsföretaget JLL i april publicerade sin Life science Outlook 2024. Detta kröntes också genom att Region Stockholm och Region Uppsala samlade till högnivåmöte den 14 juni på Uppsala Slott för att signera en ambitionsförklaring om att satsa för att huvudstadsregionen ska arbeta för att vara ett av världens ledande kluster för life science.

Nyckeln till att lyckas med att kunna konkurrera med andra starka innovationsmiljöer finns såklart i att ha starka lärosäten, företag och myndigheter på området uppbackade av ett starkt engagemang från de lokala offentliga aktörerna och beslutsfattare, samt en stark tillväxt som lockar talang, kapital och nya etableringar.

Men det är när samlokalisering leder till samskapande som det på riktigt kan bli konkurrenskraftigt och här är miljöer som Flemingsberg, Hagastaden och Uppsala nycklar i satsningen i huvudstadsregionen. Och Uppsala har i 20 år arbetat med sin klustersatsning, först genom Vinnovafinansierade Vinnväxtinitiativet Uppsala BIO och efter projektet fortsatt satsning av STUNS på att lyfta branschen genom communityverksamhet lokalt, policyverksamhet nationellt för bästa möjliga förutsättningar för branschen – samt internationella uppkopplingar mot andra kunskapsintensiva noder i världen för utbyten och lärande.

Även om Uppsala slott samlade digniteter från viktiga aktörer i huvudstadsregionen för starten på ambitionen med att vara ett världsledande kluster så såg vi klistret som ger denna möjlighet genom den årliga sommarfesten för branschen samlas och välkomna sommaren på ett hustak i centrala Uppsala.

Det är de informella mötena och människorna i systemet som utgör engagemanget och kraften i communityt och denna energi gick inte att ta miste på vid årets sommarfest heller. Först inleds firandet med en hälsoaktivitet som i år utgjordes av löpareventet Spring för livet som tar löparna mellan stadens science parks. Med start i Fyrislund och Uppsala Business Park, där Pharmacia tidigare huserade, sprang de entusiastiska löparna till Uppsala Science Park i kärnan av staden, bredvid Akademiska sjukhuset, Biomedicinskt Centrum och Ångströmlaboratoriet och den mylla där myndigheter som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket delar yta med ett hundratal företag, Rudbecklaboratoriet och Hubben som samlar innovationsstödssystemet. De hugade valde att springa vidare till Ultuna och Green Innovation Park på SLUs område innan de tog sig till sommarfesten.

Men precis som med communityt var lösningen ingen tävlan, utan en samverkansaktivitet där löparna sprang i grupper, för att lära känna varandra under informella former och för att stötta varandra i det varma vädret. Under färden utmanades de med frågor om branschen där de kunde lära sig att majoriteten av företagen i staden är mikroföretag med färre än 10 anställda, vilket är tillväxtpotentialen i Uppsala. När forskningen från något av de två lärosätena kommersialiserar sin forskning som blir företag som får stöd i innovationsstödet, genomgår programsteg i inkubatorn Uppsala Innovation Centre och växer fram i någon av de nämnda parkerna skapas arbetstillfällen, kompetens och framtida exportvärden. Där är mikroföretagen potentialen och deras samverkan med de som går före i de medelstora och stora företagen samt den kompetens och de miljöer som kan generera viktiga evidens i utveckling genom myndigheter och sjukhus utgör fundamentet på vilket Uppsalas framgångar vilar.

Allt detta behöver ett commmunity där alla dessa aktörer tycker om att vara med varandra, hjälpa varandra och hitta gemensamma projekt och affärer tillsammans – där generositet är valutan. Detta var också tydligt för den som medverkade på årets sommarfest.

Tack till Björn Arvidsson på STUNS Life Science i Uppsala för summeringen.

Life science-samarbetet mellan Stockholm + Uppsala = SANT

Region Stockholm och Region Uppsala går samman för att stärka regionens gemensamma kluster för life science. Målet är att Stockholm-Uppsalaregionen ska bli en av världens ledande life science-regioner. På fredagen undertecknades en avsiktsförklaring.

Aida Hadžialić, regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, och Helena Proos, regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala, signerar avsiktsförklaringen om ett life science-kluster Stockholm-Uppsala. Foto: Staffan Claesson

Regionstyrelsens ordförande i Stockholm, Aida Hadžialić, och regionstyrelsens ordförande i Uppsala, Helena Proos, skrev på fredagen under en avsiktsförklaring för att intensifiera regionernas samarbete inom det som kallas life science. Undertecknandet skedde vid ett högnivåmöte på Uppsala slott.

Signeringen är startskottet för ett arbete där regionerna gemensamt bjuder in till ett samarbete med universitet, företag och kommuner för att stärka klustret för life science. Avsiktsförklaringen planeras att signeras av ett stort antal aktörer under hösten.

Life science är en sektor som bidrar till att främja liv och hälsa för människor, djur och natur. Det handlar exempelvis om forskning och innovation för utveckling av läkemedel, medicintekniska produkter för nya behandlingar och implementering av precisionsmedicin. Sektorn omfattar allt från offentliga aktörer som universitet, sjukhus, kommuner och myndigheter till startups och globala företag.

– Life science-sektorn består av tre delar; hälso- och sjukvård, näringsliv och akademi. De hör ihop och vi måste göra det enklare att samarbeta mellan delarna. Avsiktsförklaringen är startpunkten för ett samarbete där vi gemensamt optimerar förutsättningarna för attraktiva forskningsmiljöer, innovativa företag och en hälso- och sjukvård i framkant, säger Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i Region Stockholm.

Genom avsiktsförklaringen förankras ett brett ägarskap för vidareutveckling av life science-samarbetet. Syftet är dels att gemensamt bygga upp ett långsiktigt och strategiskt samarbete för att stärka life science-klustret i Stockholm-Uppsalaregionen, dels att marknadsföra regionen gentemot övriga världen för att locka till sig kompetens och investeringar.

– Genom att vi gemensamt mobiliserar får vi en kritisk massa av resurser och kompetens, som är internationellt konkurrenskraftig, säger Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i Region Stockholm.

– Stockholm-Uppsalaregionen har redan en ledande roll inom life science. Nu tar vi ett stort steg framåt tillsammans. Vi som arbetar inom den här sektorn drivs av ett engagemang för utveckling som kommer patienter och invånare till del. Målet är att Stockholm-Uppsalaregionen ska bli en av världens ledande life-science-regioner, säger Anderas Scheutz, forsknings- och innovationsdirektör i Region Uppsala.

Vid högnivåmötet närvarade, utöver regionstyrelsens ordförande i Stockholm och Uppsala, universitetsledningar, landshövdingeämbetena samt vd:ar från ett antal företag och sjukhusdirektörer. Även Stockholms Handelskammare samt representanter från berörda kommuner deltog.

Till hösten följs fredagens högnivåmöte upp med en life science-konferens i Stockholm den 10 oktober. Där kommer personer inom Stockholms och Uppsalas life science-sektor samlas för att diskutera regionernas gemensamma styrkor, möjligheter liksom de områden som behöver utvecklas.

Foto: Staffan Claesson

Shoutout från Socialstyrelsen: Fördubbla antalet blodgivare!

För att säkra alla patienters behov av blod och rusta samhället inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig behöver Sverige dubbelt så många blodgivare som idag. En majoritet av svenskarna vill ge blod – men bara tre av hundra gör det. Det visar en ny undersökning som Socialstyrelsen låtit göra.

På den Internationella Blodgivardagen uppmärksammade Socialstyrelsen tillsammans med flera andra aktörer vårdens stora behov av blod för att kunna upprätthålla samhällets beredskap i händelse av fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Det försämrade geopolitiska säkerhetsläget med ett pågående krig i Europa har ytterligare satt fokus på vikten av en fungerande försörjning av blod till hälso- och sjukvården.

– Det är ofta brist på blod någonstans i Sverige. Det händer att operationer och behandlingar ställs in, och skulle en större kris uppstå finns idag inget effektivt sätt att få fram mycket blod snabbt, säger Taha Alexandersson, avdelningschef för krisberedskap och civilt försvar på Socialstyrelsen.

Foto: Lina Nyberg/Socialstyrelsen

De flesta vill ge blod – få gör det

Det finns idag ungefär 200 000 aktiva blodgivare i Sverige och Socialstyrelsens bedömning är att det antalet behöver fördubblas, så att ungefär fem procent av befolkningen regelbundet kommer för att ge blod vid landets blodcentraler.

Enligt en ny attitydundersökning som Socialstyrelsen gjort kan 64 procent av befolkningen, tänka sig att vara blodgivare. Men det är bara 3 procent som också är det.

– Det är positivt att så många kan tänka sig att ge blod och vi är helt beroende av att de som kan ge blod också gör det. Det är framförallt i storstäderna som blodgivarna skulle behöva bli fler, säger Helena Ström, sakkunnig inom blodfrågor på Socialstyrelsen.

Mest blod går till operationer och cancerbehandlingar

Ungefär hälften av allt blod som används går till cancerpatienter och behandling av kroniska sjukdomar. Det är vanligt att cancerbehandlingar ger dåliga blodvärden och en blodtransfusion gör att patienten kan orka med en tuff cancerbehandling.

– Näst mest blod används vid planerad kirurgi, till exempel hjärtoperationer. En tiondel av blodet behövs i intensivvården, till exempel för att ta hand om patienter som råkat ut för olyckor, säger Helena Ström.

Blodgivning viktig för landets beredskap

Att det finns tillräckligt med aktiva blodgivare är en kritisk del i samhällets beredskap. Efter en masskadehändelse kan vården snabbt behöva mycket blod. Då behöver det finnas redan godkända blodgivare som snabbt kan kallas in. Med fler godkända blodgivare blir det lättare för hälso- och sjukvården att kalla in blodgivare när behoven uppstår.

– Socialstyrelsen driver ett utvecklingsarbete och har flera regeringsuppdrag för att säkra och stärka blodgivningen i Sverige. Målet är att det alltid ska finnas blod till patienter oavsett var behovet uppstår. I händelse av kris, höjd beredskap och krig ska kapaciteten för blodgivning snabbt kunna skalas upp, säger Helena Ström.

Så fungerar blodgivningen i Sverige i dag

Det är främst i storstadsregionerna det behövs fler blodgivare. Det beror på att det mesta av blodet används där, både på grund av att de flesta svenskar bor i storstäderna och även på grund av att patienter från hela landet kommer till universitetssjukhusen för specialistvård.
Både blodbehov och resurser för att ta emot blodgivare varierar stort mellan regionerna.
Varje region ansvarar för blodgivningen i sin egen region.
Det finns ingen nationell samordning av blodlager eller blodgivarna men regionerna samarbetar på olika sätt för att täcka blodbehovet dag för dag.

Socialstyrelsens uppdrag inom blodområdet

Socialstyrelsen arbetar för att fler ska vilja bli blodgivare och driver ett utvecklingsarbete i flera delar för att säkra och stärka blodgivningen i Sverige.
Målet är att det alltid ska finnas blod till patienter oavsett var behovet uppstår.
I händelse av kris och ytterst krig ska kapaciteten för blodgivning snabbt kunna skalas upp.
Läs mer om Socialstyrelsens regeringsuppdrag på blodområdet här.

Om blod och blodgivning

Det går åt ungefär en blodpåse i minuten i Sverige.
En blodpåse kan rädda upp till tre personers liv.
Det går inte att framställa syntetiskt blod, hälso- och sjukvården är helt beroende av att frivilliga väljer att ge blod.
195 081 personer var aktiva blodgivare under 2023. Hit räknas alla som gett blod minst en gång under året.
Har du gett blod under de senaste fem åren räknas du som registrerad blodgivare, och kan kallas till blodgivning när behov uppstår. Har det gått mer än fem år sedan du gav blod senast behöver du registrera dig igen. Totalt var drygt 355 287 personer registrerade blodgivare 2023.
Alla blodgivare testas för ett antal sjukdomar och det finns strikta regler för vilka som kan bli blodgivare. Allt för att se till att blodet är säkert för patienten som får det och för att värna blodgivarens egen hälsa.
De flesta mellan 18-60 år kan bli blodgivare – läs mer om vad som gäller i just din region och hur du gör för att bli blodgivare på nu.

Källor: Swedish Blood Alliance sweba.se samt Geblod.nu.

Gruppdiskussion om patientlagen när Social bjuder in Patientrådet

Ett fyrtiotal patientorganisationer möttes på Regeringskansliet den 13 juni när Patientrådet hade sitt utvidgade möte. På agendan stod ämnen som nationella kvalitetsregister, samverkan mellan primärvården och den specialiserade vården och en gruppdiskussion om patientlagen.

Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet

– Vi har dessa så kallade utvidgade möten i Patientrådet en gång per termin, och det blir alltid livaktiga och värdefulla diskussioner när så många perspektiv får samlas. Hälso- och sjukvården finns ytterst till för patienterna så deras upplevelser och tankar är därför enormt viktiga i mitt arbete, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Mötet inleddes med en presentation om regeringens arbete kopplat till samverkan mellan primärvården och den specialiserade vården. Bland annat presenterades utgångspunkter för arbetet utifrån gällande lagstiftning, så som kraven i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen, samt arbetet med omställningen till god och nära vård. Man lyfte också att fungerande samverkan med den specialiserade vården är central för att ge god vård och för att öka vårdkapaciteten.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson berättade om regeringens arbete med att utveckla de nationella kvalitetsregistren, som består av uppgifter som samlats in för att utveckla och säkra vårdens kvalitet. Regeringen har bland annat gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som ska möjliggöra automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister. Detta arbete är i sin tur starkt kopplat till regeringens arbete med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.

Diskussioner om patientlagen

Mötet hade en diskussionspunkt där deltagarna diskuterade i grupper om patientlagens krav på information till patienter – vad kan och bör staten göra? Patientlagen, som trädde kraft 2015, syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Deltagarna diskuterade bland annat huruvida man som patient får den information man behöver och har rätt till, samt vilken information som eventuellt saknas.

Patientrådet

Patientrådet inom Regeringskansliet inrättades 2018 och är ett forum för dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer i Sverige som företräder patienters och deras närståendes intressen. Dessa organisationer är viktiga aktörer i regeringens arbete med att utveckla hälso- och sjukvården eftersom de bidrar med angelägen kunskap och erfarenhet utifrån ett patientperspektiv.

30 miljoner till samarbetsprojekt om cancer

Sjöbergstiftelsen har tilldelat 30 miljoner kronor till ett projekt som leds av professor Beatrice Melin, Umeå universitet. Målet för projektet är att identifiera proteiner i blodet som kan användas för tidig upptäckt av cancer.

Bild: Mattias Pettersson

Ju tidigare en cancersjukdom upptäcks, desto större är möjligheterna att den kan botas. En lovande strategi för tidig upptäckt är om man kan använda blodprover för att hitta biomarkörer (proteiner eller andra faktorer) som visar på det finns cancer någonstans i kroppen.

I projektet “Utveckling av en atlas för tidig upptäckt av cancer”, som leds av Beatrice Melin tillsammans med Tobias Sjöblom vid Uppsala universitet, ska forskarna identifiera proteiner i blodplasma som fungerar optimalt för att diagnosticera cancer. I Umeådelen av projektet kommer forskarna att analysera en bred proteinpanel i PREDICT-projektet. Det långsiktiga målet att är skapa biomarkörpaneler som kan användas för screening eller tidig diagnostik vid symptom som skulle kunna vara cancer.

– Vi har skapat en plattform för precisionshälsa med PREDICT-studien, och medlen gör att vi nu till fullo kan komma i gång med analys av proverna som är insamlade inom ramen för Västerbottens Interventionsprojekt (VIP). Om vi hittar cancer tidigt, så kommer överlevnaden efter cancerdiagnos på lång sikt att förbättras, säger Beatrice Melin.

De beviljade bidragen ska användas under åren 2025–2027. Efter en utvärdering av hur projekten framskridit, kan de tilldelas ytterligare 70 miljoner kronor för de följande sju åren. Projekten ska genomföras i samarbete med forskarkollegor vid Uppsala universitet, Umeå universitet, Karolinska Institutet, SciLifeLab, Göteborgs universitet, KTH, Linköpings universitet och Lunds universitet samt Akademiska sjukhuset, Norrlands universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Om Sjöbergstiftelsen

Sjöbergstiftelsen instiftades efter en donation av affärsmannen Bengt Sjöberg. Stiftelsens ändamål är att ”främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö”. Under 2023 utlyste stiftelsen medel till så kallade flagship projects, där samarbetsprojekt mellan olika lärosäten skulle kunna få stöd med upp till 100 miljoner kronor under tio år.

Pfizers seminarier i Almedalen

Från vänster: Malin Parkler, VD. Jonas Ålebring, Medicinsk Direktör. Pia Steensland, Director, Policy & Public Affairs. Elisabeth Lång Brändholm, Healthcare Access Specialist. Magnus Johansson, Healthcare Access Specialist.

Pfizer kommer att vara på plats i Almedalen för att föra dialog kring hur vi i samverkan kan stärka Sverige som life science nation med målet att patienter ska få en bättre och mer jämlik vård.

I år handlar seminarierna om hur cancervård utanför sjukhuset kan tillgängliggöra cancerbehandlingar till fler samt om vad som behöver göras för att säkra en god och jämlik migränvård över hela landet.

Seminarium: Den dolda vårdkön – dags att Sverige prioriterar folksjukdomen migrän

Seminarium: Cancerbehandlingar på köpcentret?

Ny generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i Sverige

I maj tillträdde Ylva Jonsson Strömberg som Läkare Utan Gränsers nya generalsekreterare i Sverige. Hon efterträder Oliver Schulz som har innehaft posten sedan 2018.

Ylva Jonsson Strömberg är ny generalsekreterare för Läkare Utan Gränser Sverige.
FOTO: TOVE TIKKANEN JÖNN/LÄKARE UTAN GRÄNSER

– Jag är väldigt stolt över att jag har fått det här jobbet, säger Ylva Jonsson Strömberg. Allt jag har gjort hittills har lett mig hit. Jag är utbildad sjuksköterska och har en master inom Human Resources. Dessutom har jag jobbat i projekt i låginkomstländer och inom andra organisationer, men jag har alltid landat i att det är de humanitära frågorna som driver mig.

Ylva Jonsson Strömberg är utbildad sjuksköterska med fokus på internationell hälsa. Att det blev just sjuksköterskeutbildningen beror på att Ylva hade som mål att arbeta för Läkare Utan Gränser. Sedan dess har hon skaffat sig en lång erfarenhet av internationellt humanitärt arbete. Mellan åren 1998 och 2002 arbetade hon som utsänd för Läkare Utan Gränser, bland annat som sjuksköterska, medicinsk koordinator och projektkoordinator i dåvarande södra Sudan, Etiopien, Kenya, Sierra Leone och Pakistan.

Till den nya rollen som generalsekreterare på Läkare Utan Gränser kommer hon med stor ödmjukhet.

— Det känns lite förmätet att redan nu ha en vision när jag har stått vid sidan av under så många år. När jag slutade på Läkare Utan Gränser var organisationen på väg in i tonåren, men nu är den vuxen.

Ylva hoppas att Läkare Utan Gränsers roll även i framtiden blir att stå på den ”humanitära sidan” och lyfta de humanitära konsekvenserna av till exempel politiska beslut. Men också att värna om krigets lagar och rätten till sjukvård.

— Jag hoppas kunna bidra med min kunskap och erfarenheter till en organisation som jag känner, säger Ylva. Jag har också ett bra nätverk i Sverige, långt utanför de medicinska humanitära kretsarna, inom politiken och andra organisationer som jag hoppas kan bidra till Läkare Utan Gränser arbete.

Peter Moberger, ordförande för Läkare Utan Gränser Sverige, har varit med under den gedigna rekryteringsprocessen:

— Vi är mycket glada över att ha Ylva Jonsson Strömberg som generalsekreterare hos oss. Hon inledde sitt arbete inom den humanitära sektorn hos oss för över 20 år sedan och är en uppskattad och engagerad chef. Läkare Utan Gränsers insatser behövs mer än någonsin, och vi är övertygande att hon kommer att driva organisationen framåt såväl i Sverige som internationellt.

Kort biografi

Ylva Jonsson Strömberg är utbildad sjuksköterska med fokus på internationell hälsa och har en master i Human Resources. Hon kommer närmast från svenska Röda Korset där hon under de senaste sju åren har ansvarat för utvecklingen av organisationens roll i Sveriges krishanteringssystem och totalförsvar. Utöver sin roll som utsänd på Läkare Utan Gränser har hon varit verksam inom Femme Defence mentorsprogram samt arbetat på Action Aid och som chef för internationella katastrofinsatser på Röda Korset.

På fritiden är Ylva frivillig brandman i Rindö-Skarpö Räddningsvärn och aktiv i KA1 Idrottsförening både som kassör och boxercise-instruktör.

Sommartider hos EY- även om solen uteblev

Innan vi går på härlig sommarledighet, ville EY bjuda in till en kväll full med inspiration och givande möten med nya och gamla bekanta.
Det händer som alltid mycket inom ekosystemet hälsa och life science och EY presenterade några spanare från ekosystemets representanter som gav oss sina spaningar om vad vi behöver ha koll på. Kvällen fylldes med diskussioner och nya perspektiv på teknologi, hållbart arbetsliv, forskning och naturligtvis folkhälsa. Som vanligt i Ens fina lokaler i huvudstaden och med en at stans finaste takterasser.

För inbjudan stod Thomas Straumits, Client Executive, Business Development, Health Sciences and Wellness på EY Sverige.

PODDTIPSET: Vetenskap & Hälsa om Alzheimer och tidig dianos

Alzheimer – tidig diagnos öppnar för nya behandlingar
Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos.

I detta avsnitt intervjuas Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar. Lyssna på podden här.

Vetenskap & Hälsa är en podd som pratar populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne.

forum för företagen, affärerna & politiken i läkemedelsindustrin sedan 1998