Sahlgrenska & AstraZeneca i partnerskap

Sahlgrenska Universitetssjukhuset och AstraZeneca etablerar nu ett strategiskt partnerskap för att ytterligare stärka life science-sektorn i Västsverige och hela landet. Samarbetet ska främja utvecklingen av innovativa läkemedel och göra dem tillgängliga snabbare för patienterna.

Inledningsvis kommer tre samarbetsområden att stå i fokus: Personalutbyte, stöd till kliniska prövningar och utbildning.

– Det strategiska partnerskapet stärker vårt arbete för att bli ett ledande universitetssjukhus i Europa. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har sedan länge samarbetat med AstraZeneca inom forskning och innovation. Nu tar vi nästa steg tillsammans. Resultaten av samarbetet kommer att gynna våra patienter och hela life science-sektorn, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.


Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

 

AstraZeneca har ett av sina globala strategiska forskningscentra i Göteborg, som har ambitionen att bli en av världens bästa forsknings- och utvecklingsanläggningar. Företaget ser stora fördelar med att etablera ett partnerskap med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– För att fler patienter ska få snabbare tillgång till nya, innovativa läkemedel krävs det att vi samarbetar mellan industrin och hälso- och sjukvården. Därför är det oerhört glädjande att vi nu inleder det här samarbetet med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där vi tillsammans kan stärka både vården och utvecklingen av nya läkemedel, säger Regina Fritsche Danielson, global chef för forskning och tidig utveckling inom kardiovaskulära, njur- och metabola sjukdomar på AstraZeneca, och site lead på FoU-anläggningen i Göteborg.


Regina Fritsche Danielson, global chef för forskning och tidig utveckling inom kardiovaskulära, njur- och metabola sjukdomar på AstraZeneca, och site lead på FoU-anläggningen i Göteborg.

Fokusområden för samarbetet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och AstraZeneca är:

  1. Personalutbyte. Samarbetet kan möjliggöra ett utbyte där medarbetare ska kunna lägga tid på att arbeta och verka inom den andra organisationen. Här finns goda möjligheter för kunskapsutbyte och ökad förståelse för våra olika utmaningar. Det kan också öka attraktiviteten för att arbeta i Västsverige.
  2. Stöd till kliniska prövningar. Vi vill underlätta rekrytering av patienter till kliniska studier med hela regionen som bas. Med fler studier främjas utvecklingen av innovativa läkemedel och nya behandlingar når patienterna snabbare. Västra Götalandsregionen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ledande inom klinisk forskning, enligt Vetenskapsrådets årliga utvärdering, med en stark infrastruktur och en tradition av nära samarbete med akademi och industri som vi nu bygger vidare på.
  3. Utbildning. Vi vill tillsammans erbjuda ett akademiskt ledarskapsprogram för högre chefer och ledare i hela life science-sektorn som vill utvecklas vidare för att kunna ta nästa karriärsteg. Utbildningen ska lyfta nivån för kvalificerade chefsroller och stärka attraktiviteten för life science-sektorn, vilket i slutändan gynnar patienterna.

Sveriges största sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering 2023 av den kliniska forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

Förändringar i KI Holding och KI Innovations styrelse

KI Holding och KI Innovations AB gör förändringar i den gemensamma styrelsen och tar in tre nya ledamöter för att ytterligare stärka upp och binda ihop verksamheterna inom koncernen.
De nya ledamöterna är Per Samuelsson, partner på HealthCap, Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, och Stephanie Tigerschiöld, läkare och medgrundare till Square One Stockholm.

•Valberedningen har strävat efter att komplettera styrelsen med kompetenser som är viktiga för den fortsatta utvecklingen av KI:s innovationsstöd. Vi har velat stärka kompetensen inom riskkapitalplaceringar inom Life Science, och också velat föra in perspektiv från KI:s forskningsverksamhet samt erfarenheter från nätverksorganisationer och innovationsfrämjande arbete. Med Per, Rickard och Stephanie är jag säker på att vi har hittat rätt”, säger Sarah McPhee, valberedningens ordförande och ledamot av KI:s konsistorium.

•Som styrelseledamot är jag mycket glad över att välkomna de tre nya ledamötena till KI Holding. De tillför alla tre viktiga perspektiv som kommer att skapa de bästa av förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av våra verksamheter. Manegen är krattad och jag ser verkligen fram emot att få arbeta tillsammans med de positiva möjligheterna men även utmaningar vi står inför”, säger Björn O. Nilsson, styrelseordförande.

KI Holding och KI Innovations har sedan 2020 haft en gemensam styrelse med syftet att förvalta hela koncernens gemensamma vision i en mer integrerad, sömlös och effektiv process.

•Karolinska Institutet strävar efter excellens på alla områden, och vår världsledande forskning behöver matchas med ett världsledande innovationsstöd. Jag är därför väldigt nöjd med den styrelsesammansättning för KI Holding AB vi nu har beslutat. Jag blir lite extra glad över att Prof. Rickard Sandberg, en av våra ledande forskare som också startat flera bolag, och därmed är väl förankrad i innovationsstödet på KI, valde att tacka ja till uppdraget”, säger Prof. Martin Bergö, prorektor på Karolinska Institutet och ledamot av valberedningen.

KI Holding AB är ett statligt ägt bolag över vilket Karolinska Institutet utövar ägarstyrningen. KI Holding tillhandahåller ett sammanhållet innovationsstöd för nyttiggörande av forskning genom kommersialisering. Det spänner över pre-kommersiellt innovationsstöd till forskare, studenter och anställda, investeringar i bolag sprungna ur KI:s verksamhet, företagsinkubation samt event och nätverksaktiviteter för utveckling av det lokala innovationsekosystemet. Verksamheten bedrivs i en koncern med två dotterbolag – KI Innovations AB och KI Science Park AB.

Styrelsen för KI Holding AB är även styrelse för KI Innovations AB, och utgörs av Björn O. Nilsson (ordförande), Clara Hellner, Ketil Widerberg, Ingemar Petersson, Per Samuelsson, Rickard Sandberg och StephanieTigerschiöld

KI Innovations har i över 20 år skapat affärer ur forskning inom life science. Genom kvalificerad affärsutveckling och supportfunktioner i olika steg får forskare hjälp genom hela kommersialiseringsprocessen. Nu förstärks styrelsen i KI Innovations med krafter från både riskkapital, näringslivet och akademin vilket Johan Weigelt, VD på KI Innovations ser som en fantastisk möjlighet för att man skall kunna bygga ett starkt och högkvalitativt innovationssystem som stöttar forskare på resan mot samhälls- och patientnytta.

Foto Per Samuelsson: Dan Coleman, foto Professor Rickard Sandberg: Ulf Sirborn, foto Stephanie Tigerschiöld: LinkedIn

AbbVie i Almedalen 2024

AbbVie är på plats i Almedalen och för dialog kring hur vi tillsammans kan lösa dagens och framtidens hälsoutmaningar.
Här ser ni AbbVies seminarium-program.

Migrän – vems huvudvärk?
Fler än 1,5 miljoner personer i Sverige är drabbade av migrän. Förutom ett personligt lidande innebär migrän också stora påfrestningar för arbetsgivare och kollegor. Migrän är med andra ord inte bara den enskildes huvudvärk utan migrän påverkar hela samhället. Nu är det dags att gå från ord till handling för att säkra en god och jämlik migränvård över hela landet!

Tid: tisdag den 25 juni, 12:00-13:00
Plats: Folkhälsodalen, S:t Hansplan 2, S:t Hans Café
Arrangörer: AbbVie, Lundbeck, Novartis, Pfizer, Teva
Hitta seminariet i Almedalsprogrammet

Migrän – var god dröj!
Migrän är en kronisk neurologisk folksjukdom som drabbar främst kvinnor i arbetsför ålder. Nu presenterar vi nya data som visar på den stora sjukdomsbördan som migrän medför för såväl individen som samhället i form av till exempel sjukskrivningar. Nu är det dags att alla drabbade slipper vänta längre utan får det omhändertagande och behandlingar som de behöver!

Tid: tisdag den 25 juni, 14:30-15:30
Plats: Campus Gotland, huvudentré Cramérgatan 3, sal E30 i E-huset
Arrangör: AbbVie
Hitta seminariet i Almedalsprogrammet

Vad innebär en ny uppdaterad cancerstrategi i Sverige?
Under 2024 revideras den nationella cancerstrategin. En uppdaterad strategi ska täcka allt från prevention till målstyrd behandling och uppföljning samt inkludera insatser och kompetensbehov. Vad innebär en ny uppdaterad cancerstrategi ur patient-, forsknings- och verksamhetsperspektiv?

Tid: onsdag den 26 juni, 16:00-18:00
Plats: Gotlands museum, Strandgatan 14
Arrangörer: Nätverket mot cancer, i samarbete med AbbVie och flera andra partners
Hitta seminariet i Almedalsprogrammet eller på Nätverket mot cancer.

Framgångsrik säkerhetsstudie av TOL2 i blodprov från patienter med myastenia gravis

Toleranzia har tidigare rapporterat att man framgångsrikt genomfört en GLP-toxikologisk studie av TOL2, en regulatorisk milstolpe för godkännande av ett nytt prövningsläkemedel för testning i människa. För att ytterligare fastställa säkerheten för TOL2 genomförde bolaget nyligen en ytterligare och unik säkerhetsstudie i mänsklig vävnad.

I denna studie exponerades blodprover från sex MG-patienter individuellt för olika koncentrationer av TOL2 i ett system vid 37°C som efterliknar den normala mänskliga blodcirkulationen. Säkerhetsstudien syftar till att bedöma oönskad aktivering av immunsystemet och effekter på blodceller.

Resultaten från detta patientbaserade testsystem visade inga tecken på inflammatorisk immunaktivering eller negativa effekter på antalet blodkroppar som kan hänföras till TOL2 vid de testade doserna.

”Vi är mycket glada över de positiva resultaten från denna studie där vi hade en exceptionell möjlighet att testa TOL2 direkt i prover från vår målgrupp av patienter. Detta tillför mycket värdefull och relevant information om säkerhetsprofilen för TOL2 inför den kommande kliniska studien i MG-patienter”, kommenterar Charlotte Fribert, VD för Toleranzia.

Pethrus lämnar sitt uppdrag som regionråd i augusti

Désirée Pethrus (KD) meddelar att hon har för avsikt att lämna sitt uppdrag som regionråd den sista augusti i år. Detta beslut har hon kommunicerat till KD Stockholms nomineringskommitté.

Désirée Pethrus tillträdde som regionråd mitt under pandemin i februari 2021 och spelade en avgörande roll i arbetet med vaccinationer. Under sin tid som regionråd har hon varit drivande i flera viktiga frågor, särskilt cancerscreening. Under förra mandatperioden, som vårdutvecklingsregionråd, tog hon initiativ till att starta catch up-vaccinering för HPV för att utrota livmoderhalscancer. Något som sedan andra regioner tagit efter. Pethrus har också varit pådrivande för att utveckla bröstcancerscreeningen, även för kvinnor över 74 år.

– Det som gått som en röd tråd i mitt engagemang är det kristdemokratiska budskapet om att hjälpa vår nästa, och särskilt de som inte själva har en hög röst, som barn och de allra äldsta som är beroende av vård och omsorg, säger oppositionsregionrådet Désirée Pethrus.


Désirée Pethrus lämnar dock inte politiken helt, utan fortsätter sitt arbete i partistyrelsen och via andra styrelseengagemang.

– I februari i år fyllde jag 65 år och tänker att jag nog bör varva ner och ta det lite lugnare, säger Désirée Pethrus.

Désirée Pethrus har haft en lång karriär inom politiken sedan hon tog sin socionomexamen 1981. Hon började som aktiv i Kristdemokratiska ungdomsförbundet och var fritidspolitiker i över 20 år. Därefter har hon varit heltidspolitiker sedan 2006, med 15 år som riksdagsledamot och de senaste 3,5 åren som Regionråd.

Hon har också varit förbundsordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i flera år och jämställdhetsfrågor har varit viktiga. Inom Region Stockholm har det inneburit att hon bland annat prioriterat kvinnosjukvården.

Désirée Pethrus uttrycker stor tacksamhet för sina år i politiken. Hon ser fram emot att fortsätta bidra till samhället på andra sätt och hoppas att de initiativ hon har tagit kommer att fortsätta bära frukt.

Ny labb-sponsor hos SmiLe

SmiLe are excited to share that the innovative instrument company Samplix ApS is a new Lab Sponsor. Samplix adds their pioneering Xdrop®, a microfluidics-based instrument to SmiLe’s well-equipped laboratories for drug discovery, which are available to all our member companies and also to external companies through the Open Labs. 

Samplix empowers the life sciences and medical research communities with cutting-edge microfluidics-based solutions in the areas of genomics, cell screening, cell therapy, and molecular engineering workflows. With the addition of Samplix’s Xdrop platform at SmiLe’s labs, we can now offer an even more advanced research environment for drug discovery companies, providing researchers with unparalleled insights into the intricate world of cells and genomes.

The Xdrop platform uses microfluidics technology to encapsulate biomolecules or single cells in double-emulsion droplets, that act as micro-scale incubators and retain excreted molecules. This approach enables a wide range of single-cell functional high-throughput assays and genomic analyses. Compatible with both flow cytometers and sorters, Xdrop offers a versatile solution for molecular analysis.

Samplix is committed to supporting the companies prior to and during their use of the instrument. This includes comprehensive training and ongoing support, as well as assistance with assay development and optimization.

“Sponsoring the SmiLe Incubator is an investment in the future of life science innovation. By providing companies at SmiLe access and support to essential technology such as Samplix’s Xdrop, we are not only fostering the growth of groundbreaking startups but also contributing to a vibrant ecosystem. Together, we are propelling life sciences innovation,” says Bárbara Schlicht, Product manager at Samplix.

“We are very proud to now be able to offer this cutting-edge instrument to the companies. This innovative technology can reveal previously hidden heterogeneity within samples, a feature that is particularly valuable to our ATPM companies,” says Ulrika Ringdahl, COO of SmiLe.


Trine Overgaard Østerbye and Bárbara Schlicht from Samplix, the instrument Xdrop®, Patrick Aldrin-Kirk and Fanny Andersson from SmiLe company rAAVen, and Ulrika Ringdahl from SmiLe

Umeåprofessor ny ledamot i Vetenskapsakademien

Umeåprofessorn Beatrice Melin är en av två nya svenska ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, klassen för medicinska vetenskaper. Hon forskar om hjärntumörer.

Beatrice Melin är professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet, och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Bland annat vill hon ta reda på varför vissa får hjärntumörer, och hur det genetiska landskapet utvecklas från en normal cell till en tumör. Hon har särskilt intresserat sig för gliom, tumörer i den vävnad som omger hjärnan.

I sin forskning har hon bland annat använt sig av stora nationella register. Hon har dessutom själv initierat insamlingar av prover från tusentals patienter med gliom. Målsättningen har varit att fastställa om faktorer somslump, arv eller miljö kan spela en roll för uppkomsten av sjukdomen.

Forskningsgruppen använder sig av flera molekylärepidemiologiska metoder, däribland registerstudier och genetiska analyser. På så sätt har Beatrice Melin gjort den första upptäckten av vanliga genetiska varianter som associeras med gliom. Det har också visat sig att gliom är mindre vanligt hos personer med astma och allergier än hos andra.

Hennes nuvarande forskning är inriktad på att hitta nya diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka tumörerna i ett tidigt skede. Det skulle bland annat kunna ske genom att mäta nivån av fria syreradikaler i blodet.

Ny ledamot är också Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet. Han forskar om de processer som reglerar människans arvsmassa och är en av pionjärerna inom utvecklingen av single cell RNA-sekvensering.

Egenvårdsreform kan spara miljarder för hälso- och sjukvården  

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar med personalbrist och långa vårdköer. En ny rapport visar att Sverige kan spara upp till en miljard kronor per år genom att öka användningen av egenvårdsprodukter. Rapporten presenterades i riksdagen i slutet av maj.

Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i en djup kris. Trots ett antal miljarder i extra statsbidrag till en, i internationella jämförelser, redan omfattande sjukvårdsbudget kämpar vården med miljardunderskott, personalbrist och långa vårdköer. En färsk rapport från Victri Advice, framtagen på uppdrag av Haleon Sweden, visar att Sverige genom en strategisk satsning på egenvård kan frigöra resurser motsvarande en miljard kronor per år inom sjukvården. En satsning som inte bara är ekonomisk nödvändighet utan också en fråga om patientens rätt till bättre vård och egenansvar.

Egenvård handlar om att ge individer verktyg och kunskap att själva hantera enklare hälsotillstånd med hjälp av receptfria läkemedel och rådgivning från apotek och vårdgivare. Det kan gälla allt från att behandla huvudvärk med paracetamol till att använda nässpray mot allergi.

Besparingspotentialen är stor. Rapporten visar att om alla svenska regioner hade samma andel egenvård som den bästa regionen, skulle Sverige kunna frigöra mellan 280 000 och 630 000 läkarbesök årligen, främst inom primärvården. Detta skulle innebära en besparing på upp till en miljard kronor per år, bara genom att fler patienter behandlar enklare åkommor och besvär med receptfria läkemedel i stället för att belasta vårdcentralerna. Men att åstadkomma en sådan förändring kräver nationella initiativ.

”Sveriges hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Men med rätt reformer kan vi vända utvecklingen. Genom att satsa på egenvård kan vi både spara pengar och förbättra vårdkvaliteten för alla. Det är hög tid att vi tar vara på denna möjlighet och inför nödvändiga förändringar för att skapa en hållbar vård för framtiden. Vi föreslår tydliga och konkreta förslag som vi nu har presenterat i riksdagen”, säger Anja Schwarz, Nordenchef på Haleon.


Anja Schwarz, Nordenchef på Haleon. Foto: John Hellström

Rapporten innehåller tre reformförslag som först går ut på att regionerna ser över sina rekommendationslistor för primärvården, i syfte att minska förskrivningen av receptbelagda läkemedel till förmån för egenvårdsalternativ. Andra förslaget är ta fram nationella enhetliga riktlinjer för egenvårdsrådgivning. Idag saknar aktörer som 1177, apotek och vårdcentraler tydliga riktlinjer att arbeta efter. Det tredje förslaget är att stödja en övergång till ändamålsenlig egenvård genom att introducera en svensk digital motsvarighet till Tysklands Gröna Recept, vilket innebär att läkare kan ge dokumenterade rekommendationer om egenvård med receptfria läkemedel. Det skulle inte bara stärka patientens delaktighet utan också minska behovet av läkarbesök för enklare åkommor.

Egenvård är en reform som inte bara är bra för ekonomin utan också för patienternas hälsa och välbefinnande, att stärka individens möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa.

 

Nya riktlinjer: Vaccination vid äggallergi

Med några få undantag kan barn och ungdomar med äggallergi vaccineras enligt samma rutiner som alla andra.

Äggallergi är den sannolikt vanligaste orsaken till att barn inte vaccineras rutinmässigt på BVC respektive inom elevhälsan mot mässling, röda hund och påssjuka (MPR). Detta då man inför vaccination alltid efterfrågar eventuell äggallergi. I Fass anges under ”Varningar och försiktighet” att särskild försiktighet bör iakttas, på grund av risk för överkänslighetsreaktioner hos äggallergiker.

Dock visar lång erfarenhet att äggallergi inte medför någon överrisk vid vaccination mot MPR, inte heller mot TBE. Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin tog 2019 fram riktlinjen ”Vaccinationer vid allergisk sjukdom” som tonade ner risken så att ”endast de med tidigare äggutlöst anafylaxi behöver vaccineras på allergimottagning eller liknande”. Utifrån än mer övertygande data skedde en revidering nu i december 2023.

MPR- och TBE-vaccin

MPR- (M-M-RVAXPRO och Priorix) och TBE-vacciner (Encepur och FSME-IMMUN) framställs i cellkulturer av fibroblaster från kyckling­embryon och anses innehålla försumbara mängder ägg­protein (ovalbumin) utan klinisk relevans. Internationella studier och klinisk erfarenhet från allergikliniker i Sverige stödjer att det är tryggt att vaccinera äggallergiska patienter med MPR- och TBE-vaccin. Äggallergiska individer kan därför vaccineras med MPR- eller TBE-vaccin oavsett äggallergins svårighetsgrad enligt gängse rutiner på BVC, inom elevhälsan och på vaccinationsmottagning. Ingen extra observationstid krävs vid vaccination.

Influensa- och gula febern-vaccin

Influensavaccin görs i befruktade hönsägg men innehåller efter flera reningssteg ytterst lite äggprotein (ovalbumin). Risken för reaktion hos äggallergiska barn är därmed så låg att det kan erbjudas till de flesta barn i primärvården. Bara den lilla grupp barn som har en aktuell äggallergi som krävt vård inneliggande på sjukhus på grund av anafylaktisk reaktion mot ägg, ska vaccineras på mottagning med allergikompetens. Alla andra barn med äggallergi kan vaccineras med influensavaccin enligt gängse rutiner utan extra observationstid.

Gula febern-vaccin innehåller idag lägre halter av ovalbumin än tidigare, dock mer än influensavacciner. Allergikunnig läkare bör alltid konsulteras vid äggallergi när det är aktuellt med vaccin mot gula febern. På specialistmottagning kan vaccinet ges fraktionerat hos de som haft tidigare anafylaxi mot ägg. Äggallergiska bör observeras i minst en halvtimme efter vaccination.

Läs riktlinjerna om vaccinationer vid allergisk sjukdom från barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin på föreningens webbplats. Dessa reviderade riktlinjer utgör stöd till professionen så att, nästan utan undantag, alla äggallergiska barn och ungdomar kan få sina vaccinationer och enligt precis samma rutiner som övriga.

Johan Alm, överläkare, docent, ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer
Sofia Tägtström, bitr. överläkare, ledamot Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin
Båda på regionala specialistmottagningen för vaccinationsärenden vid allergi- och lungmottagningen Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Ellenberg utsedd till direktör för SciLifeLab

SciLifeLabs styrelse har utsett professor Jan Ellenberg till ny direktör. Vid sidan av denna roll kommer professor Ellenberg även att anställas som professor vid Karolinska Institutet och affilierad professor vid Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Han efterträder professor Olli Kallioniemi, som har varit föreståndare för SciLifeLab sedan 2015.

Professor Ellenberg kommer närmast från European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg, där han är chef för enheten för cellbiologi och biofysik samt chef för EMBL Imaging Centre.


Jan Ellenberg. Foto: Stuart Ingham

– Jag är hedrad och glad över att ta mig an rollen som direktör för SciLifeLab, med dess starka internationella rykte för att främja tvärvetenskapliga samarbeten och driva spjutspetsforskning inom livsvetenskaperna. Jag ser fram emot att leda den framtida utvecklingen av SciLifeLab, i en tid av aldrig tidigare skådade möjligheter där livsvetenskaperna börjar göra levande system förutsägbara och blir allt viktigare för samhället, säger professor Ellenberg.

Professor Ellenberg är känd och prisbelönt för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, särskilt inom områdena avancerad avbildning och studier av celldelning.

Han har också bland annat omfattande erfarenhet av ledarskap när det gäller att bygga upp paneuropeisk forskningsinfrastruktur, efter att ha samordnat etableringen av Euro-BioImaging ERIC och EMBL Imaging Centre. Dessutom har professor Ellenberg tidigare varit ordförande för SciLifeLab International Advisory Board.

Som professor vid KI, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ska Jan Ellenberg också bygga upp en ny forskargrupp inom ämnena celldelning och nukleär organisation.

Prenumerera