Region Skånes arbete genom Greater Copenhagen bär frukt. Sveriges finansminister och Danmarks skatteminister möttes i Malmö den 10 juni för att signera det nya Öresundsavtalet. Avtalet kommer att förenkla gränspendlingen och är ett viktigt steg för Öresundsintegrationen.

I början av maj kom det glädjande beskedet att den svenska och danska regeringen enats om ett nytt Öresundsavtal. Det vill säga det avtal som reglerar skatter och pensioner när det gäller arbete och anställningar över den svensk-danska gränsen. Idag besökte svenska finansministern Elisabeth Svantesson (M) och den danska skatteministern Jeppe Bruus (S) Malmö för att tillsammans med företrädare för Region Skåne och Greater Copenhagen formellt signera avtalet mellan Sverige och Danmark. Det nya avtalet träder i kraft under 2025.

– Detta är en historisk dag för samarbetet mellan Danmark och Sverige och i synnerhet för Skåne. Jag är mycket glad över att vårt idoga arbete med frågan nu bär frukt i form av ett nytt skatteavtal. Detta är ett viktigt steg för Öresundsintegrationen och kommer att underlätta för alla skåningar som gränspendlar till arbetet, säger Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne.

Det nuvarande Öresundsavtalet kom till 2003, men med åren och i takt med utvecklingen på arbetsmarknaden har det blivit föråldrat. Under pandemin blev det särskilt tydligt, eftersom avtalet inte var anpassat efter exempelvis distansarbete. Inom ramarna för Greater Copenhagen har Region Skåne därför arbetat intensivt för att revidera avtalet med fokus på att göra det ännu enklare för både invånare och näringsliv.

Toppmöte med fokus på ekonomisk integration i regionen
Signeringen av det nya svensk-danska skatteavtalet sammanföll med att Greater Copenhagen Task Force träffades för att diskutera den ekonomiska integrationen i regionen. På mötet deltog de svenska och danska ministrarna för nordiskt samarbete Jessika Roswall (M) och Morten Dahlin (V).

– Att vi har fyra ministrar på besök visar på vilken betydelse Öresundsregionen har för både Sverige och Danmark. Det är också ett bevis på att Greater Copenhagen Task Force är ett framgångsrikt verktyg där vi tillsammans sätter fokus på att lösa de gränshinder som hämmar integrationen i regionen. Nu ser vi fram emot att det nya Öresundsavtalet träder i kraft och att tillsammans med regeringarna fortsätta den konstruktiva dialogen, säger Anna Pettersson, Region Skånes utvecklingsdirektör.

Bakgrund
Region Skåne är en del av Greater Copenhagen som inrättat en Task Force för att få fart på den ekonomiska integrationen i regionen efter pandemin. I arbetet ingår representanter från båda regeringar tillsammans med Dansk Industri, Sydsvenska Industri och Handelskammaren, Svenskt Näringsliv och Öresundsbro Konsortiet.

På bilden, från vänster till höger: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Malmö stad, Charlotte Wrangberg, Sveriges ambassadör i Danmark, Jessika Roswall (M), minister för nordiskt samarbete, Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne, Elisabeth Svantesson (M), finansminster, Lars Gaardhøj (S), Regionrådsformand Region Hovedstaden, ordförande i Greater Copenhagen, Jeppe Bruus (S), skatteminister Danmark, Morten Dahlin (V), minister för nordiskt samarbete, Sophie Hæstorp Andersen (S), Overborgmester Köpenhamns kommun, Kristina Miskowiak Beckvard, Danmarks ambassadör i Sverige.

’We’re going to miss the next Keytruda’: Lilly, Merck, Gilead and PhRMA CEOs talk IRA consequences

Merck’s CEO Robert Davis called the company’s Keytruda a ”lightning-in-a-bottle” innovation.
Almost 10 years ago, Merck ushered superstar cancer drug Keytruda across the FDA finish line for the first time, starting down a path that would ultimately yield dozens of additional approvals over the years.

Bild: lightningnetwork.plus

It was a “once-in-a-lifetime, lighting-in-a-bottle” discovery that wouldn’t be possible in the same way under the Inflation Reduction Act (IRA), Merck CEO Robert Davis warned at a Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA) panel on Friday May 31 on the sidelines of this year’s annual American Society of Clinical Oncology (ASCO) conference.

While Davis said the drug is unique and is “not a repeatable model,” Eli Lilly’s CEO David Ricks argued that lighting could still strike twice—if it weren’t for the IRA.

Specifically, Ricks referred to the IRA’s nine-year restriction on market exclusivity before government price-setting for small-molecule drugs as “terminating ideas before they have time to even grow roots.”

“I think that we’re going to miss the next Keytruda. And that’s why we’re raising the points that we are,” Ricks stressed.

In the nearly two years since the bill was passed, many drugmakers and groups have unsuccessfully tried to shut down the IRA’s negotiations with lawsuits questioning the constitutionality of the law.

Now, as the Centers for Medicare & Medicaid Services and companies are busy negotiating prices, the industry’s mission is to “relentlessly educate” policymakers on the “more negative implications” of the legislative decisions, PhRMA’s chief Steven Ubl said at Friday’s panel.

On the education vein, Davis cited a “fundamental misunderstanding” many lawmakers have of the pharmaceutical ecosystem.

“We need a fair value for the risk we take,” he said. “And that is not understood.”

For example, Merck has spent $46 billion so far on Keytruda development, with an additional $20 billion expected by 2030, according to Davis. The ability to fund such research comes from sales, Ricks explained.

Sales peak when a product has market exclusivity and therefore isn’t threatened by generic competition. The period of market exclusivity is a “societal bargaining” that allows drugmakers to recoup their investments, Ubl said.

The “kind of data that changes medical textbooks” requires an ecosystem that allows innovation to thrive over longer periods of time, Gilead CEO Daniel O’Day said.

Still, O’Day acknowledged that “steps have to be taken to make medicines more affordable” for patients.

Drug pricing has long been a point of contention even outside of the IRA. Earlier this year, Davis was questioned in a Senate committee hearing about high U.S. drug prices for nearly three hours alongside Bristol Myers Squibb’s and Johnson & Johnson’s CEOs, where he was slammed for Keytruda’s $191,000 U.S. list price.

*Inflation Reduction Act (IRA) är en amerikansk lag som syftar till att minska inflationen genom att sänka statliga utgifter, öka skatteintäkter och investera i förnybar energi och klimatåtgärder. Lagen inkluderar även bestämmelser för att minska läkemedelspriserna genom att ge Medicare förhandlingsrätt för vissa läkemedel. (reds anm.)

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik, har utsetts till hedersdoktorer vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har starka kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Professor Anne L’Huillier och professor Ferenc Krausz är två av de tre pristagare som fick Nobelpriset i fysik 2023 för sina upptäckter inom attosekundfysik. Ferenc Krausz har under många år samverkat med László Veisz vid Institutionen för fysik och initierat flera av de forskningsprogram som bedrivs vid Umeå universitet. Han har också stöttat universitetet med viktig hårdvara vid byggandet av laboratoriet för relativistisk attosekundfysik, REAL.

På senare tid har Ferenc Krausz intresse för molekylära spektroskopiska ”fingeravtrycksmetoder” riktat hans uppmärksamhet mot biobankerna i Umeå, där nya potentiella samarbetsprojekt just nu utvärderas.

Även Anne L’Huillier har hjälpt Umeå universitet att stärka sin forskning genom effektiva samarbeten som bland annat lett till att man kunnat optimera utrustningen vid REAL. Hon är mycket aktiv i att handleda yngre kollegor och stödja kvinnor i deras karriärer, bland andra Aleksandra Foltynowicz Matyba vid Institutionen för fysik. Dessutom har hon fungerat som mentor för flera forskare och assisterat som fakultetsopponent, sakkunnig och ledamot i betygskommittéer vid Umeå universitet.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz får ta emot titeln hedersdoktor för sitt mångåriga engagemang och sina insatser som haft stor betydelse för den framgångsrika forskning som bedrivs vid Institutionen för fysik, framför allt inom området attosekundfysik.

Senast Ferenc Krausz och Anne L’Huillier besökte Umeå universitet var i december 2023 respektive februari 2024. De höll då varsin offentlig föreläsning om forskningen som ledde fram till Nobelpriset, träffade forskarkollegor och besökte laboratorier.

Professor Anne L’Huillier, Lunds universitet, och professor Ferenc Krausz, Max-Plank Institute for Quantum Physics, Ludwig Maximilian University of Munich. Foto: Malin Grönborg/Samuel Pettersson

Ny professur vid Karolinska Institutet med fokus på prevention

Tack vare donationer från flera aktörer har Karolinska Institutet tillsatt en helt ny professur i preventionsmedicin.
H.K.H. Prins Daniel ger namn åt professuren och beskyddar satsningen.

Hälso- och sjukvården har traditionellt sett fokuserat på att lindra och bota sjukdom. I dag har forskningen visat att det allra effektivaste sättet för samhället att bidra till människors hälsa är att förebygga sjukdom och främja hälsosamma levnadsvanor. Karolinska Institutet kan, tack vare donationer på totalt 23 miljoner kronor, tillsätta en professur i kardiovaskulär prevention.

H.K.H. Prins Daniel har under många år verkat för att barn och unga ska odla goda hälsovanor och en sund livsstil, genom till exempel sitt engagemang i Generation Pep och Kronprinsessparets Stiftelse. Nu bär den nya professuren vid Karolinska Institutet hans namn: Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention.

H.K.H. Prins Daniel ger namn åt professuren och beskyddar satsningen. Foto: Clément Morin/Kungl. Hovstaterna

Donatorerna är främst Norheds stiftelse via Hjärt-Lungfonden, hälsoanalysföretaget Werlabs, fordonstillverkaren Scania och Region Stockholm. Donatorerna, som alla sedan tidigare arbetar mycket med prevention, vill genom den nya professuren stärka forskningen inom området sjukdomsprevention med målet att hitta nya vägar till att förbättra folkhälsan och minska sjukdom och för tidig död.

Foto: Clément Morin/Kungl. Hovstaterna

The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) delar för tionde året ut det prestigefyllda priset Melvin R. Goodes och 2024 tilldelas priset Dr Henrik Zetterberg, för sin forskning inom Alzheimers sjukdom. Priset delas i Stockholm under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.

Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg är en pionjär inom Alzheimers området och har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Henrik Zetterberg och hans team har utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers, som har visat att amyloidpatologi föregår tau-patologi med cirka fem år, förändrad amyloidhomeostas i hjärnan är uppenbar i presymptomatiska stadier av sjukdomen, och värdet av Alzheimers biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen. Professor Henrik Zetterberg har publicerat mer än 800 vetenskapliga artiklar och tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Melvin R. Goodes-priset, varje år hedrar detta pris en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen.

Läs mer om detta prestigefyllda evenemang och boka din plats via länken här.

Här nedan kan du läsa en intervju med Henrik Zetterberg, som gjorts av Göteborgs Universitet.

Henrik Zetterberg, grattis till årets Melvin R. Goodes Prize, ett internationellt pris som delas ut av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation.

Hur känns det att få det här priset?

– Det är så himla kul! Vårt arbete handlar om att ta fram objektiva och kvantitativa tester för att mäta graden av hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom och andra demensorsakande sjukdomar. Det fantastiska är att markörerna verkligen fungerar, vilket många forskarkollegor och diagnostikaföretag världen över nu har konfirmerat. Vi har även arbetat mycket med att hjälpa andra lab att kvalitetssäkra sina mätmetoder. Jag tror att det är detta arbete sammantaget som har lett till priset. Och det är förstås ett lagarbete, som alltid i forskningen.

Vad tycker du är mest inspirerande i din egen forskning just nu?

– Det är dels att se hur vi på ett så bra sätt som möjligt kan föra in alzheimertesten i blod i praktisk sjukvård, dels att ta fram bättre markörer för andra demensorsakande sjukdomar.

Hur går det i arbetet mot läkemedel för Alzheimer inom fältet i världen?

– Det går framåt med stormsteg. Vi tar inte fram egna läkemedel, men de tester som vi har varit med om att utveckla används i nästan alla kliniska prövningar för att utvärdera om läkemedelskandidaten är effektiv eller inte.

– Trots att det i USA nu godkända läkemedlet lecanemab är en svensk uppfinning av Lars Lannfelt och hans forskarlag i Uppsala ligger vi efter i Europa. Läkemedlet är inte godkänt hos oss ännu och det är så sorgligt att det dröjer. Lecanemab är inget definitivt botemedel, men gör verkligen något bra för att bromsa sjukdomsprocessen och kanske, om man kommer in riktigt tidigt, stoppa upp den.

– Det är även roligt att se andra kliniskt relevanta genombrott i det neurodegenerativa fältet, exempelvis livräddande behandlingar mot sjukdomar som spinal muskelatrofi och Hunters sjukdom och även lovande behandlingsframsteg inom ALS och pannlobsdemens. Vi befinner oss i en extremt spännande tid i detta fält!

AV: ELIN LINDSTRÖM

Foto: Johan Wingborg