Lif:s styrelse har utsett Sofia Wallström till ny vd. Jag är oerhört glad att Sofia tackat ja till detta viktiga uppdrag, säger Lif:s ordförande Emelie Antoni.

– Jag är oerhört glad att kunna välkomna Sofia Wallström som ny vd på Lif. Sofia har ett starkt driv och djup systemförståelse. Med Sofias expertis, breda nätverk och ytterst relevanta arbetslivserfarenhet ser vi att hon är helt rätt person att fortsätta leda Lif mot vår vision om att Sverige ska bli en ledande life science-nation i Europa och ledande inom Europa för patienters jämlika tillgång till moderna behandlingar, säger Emelie Antoni, styrelseordförande Lif.

Sofia Wallström är idag generaldirektör för IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Mellan 2013–2019 var Sofia generaldirektör för TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och har mångårig erfarenhet från Regeringskansliet, bland annat som kansliråd vid Finansdepartementets budgetavdelning och departementsråd vid Socialdepartementet. Sofia har även haft uppdrag som särskild utredare i flera statliga utredningar.

– Den forskande läkemedelsbranschen är en otroligt viktig aktör för Sverige och svenska patienter. Framtagandet av livräddande vaccin under pandemin är bara ett av många exempel på life science-sektorns betydelse. Jag ser mycket fram emot att få vara en del av denna dynamiska bransch och bidra till ännu mer av samskapande och partnerskap för en tillgänglig och hållbar vård för alla patienter, säger Sofia Wallström.

Sofia Wallström tillträder den 1 oktober 2024.

Om Sofia Wallström

• Jur.kand
• Generaldirektör IVO sedan 2019
• Generaldirektör TLV 2013–2019
• Regeringens särskilda utredare i flera olika utredningar, bland annat gällande prissättning av läkemedel, miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna och nationella läkemedelslistan
• Departementsråd Socialdepartementet 2008–2010 med ansvar bland annat för omregleringen av apoteksmarknaden
• Född 1969
• Bor i Enköping
• Gift och tre vuxna barn

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

Det finns fortsatt utmaningar med att genomföra kliniska prövningar i EU. Antalet prövningar har stått stilla de senaste 10 åren. Dessutom är många prövningar små och de flesta kliniska prövningar görs bara i ett land, vilket gör det svårt att få data från en stor och varierad grupp personer.

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

– Att fler läkemedel blir godkända och tillgängliga i hela EU är prioriterat. Olika regelverk i olika länder, bristande samarbete mellan myndigheter, läkemedelsbolag och forskare och få deltagare i prövningar har lett till att det tar längre tid att få fram nya läkemedel som är godkända i hela EU. Därför startade initiativet ACT EU i januari 2022, säger Björn Eriksson.

Förenklingar för fler kliniska prövningar
Den 31 januari 2022 blev den nya EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar (CTR) tillämplig och sedan 31 januari 2023 ska alla nya kliniska läkemedelsprövningar registreras i den EU-gemensamma webbportalen CTIS. Målet med ACT EU är att revolutionera hur kliniska prövningar genomförs och göra EU mer lockande för forskning inom läkemedelsområdet.

– ACT EU ska förvandla EU till en region inom vilken utveckling av kliniska prövningar stöds och möjliggör samarbete och innovation i alla steg i en forskningsprocess. Viktigt är också att vi ska behålla den höga nivån av skydd för deltagare i kliniska prövningar, fortsätter Björn Eriksson.

Artikel i Nature Review
Artikeln i Nature är undertecknad av representanter i initiativet ACT EU och är publicerad i tidskriften Nature Review Drug Discovery.

– Syftet med artikeln är att dels beskriva de utmaningar vi ser för fler kliniska prövningar i Sverige, dels beskriva det arbete som vi nu gör för att stärka samarbetet mellan EU-länderna, förenkla processen och stödja fler stora, internationella kliniska prövningar som omfattar flera länder, avslutar Björn Eriksson.

Detta är ACT EU
Initiativtagare för ACT EU är EU-kommissionen och genomförs tillsammans med EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten) och HMA (nätverket för de europeiska läkemedelsmyndigheternas generaldirektörer). Syftet är att underlätta för fler kliniska prövningar i EU och möjliggöra att fler läkemedel blir godkända för den europeiska marknaden.

Konkurrenskraft på EUs strategiska agenda, och att Sverige stärker sina positioner var på agendan den 23 maj då Lif och EU-kommissionen i Sverige arrangerade ett fullsatt seminarium, modererat av ekonomijournalisten Katrine Kielos-Marçal.

EU-minister Jessika Roswall klargjorde Sveriges ambition att stärka sin position i Bryssel, med konkurrenskraft som en av regeringens högst prioriterade frågor inom EU. Hon betonade vikten av ökade satsningar på forskning och innovation. ”Vi är en nation med en stark innovativ industri. Det är viktigt att vi har ett robust och effektivt immaterialrättsligt skydd och att dataskyddstiden för nya läkemedel inte ska kortas,”  menade EU-ministern.
Lif bekräftade sitt engagemang att aktivt delta i regeringens EU-arbetsgrupp för läkemedelsområdet.

Ekonomipanelen bestående av Fredrik Erixon, ECIPE, Anna Stellinger, Svenskt Näringsliv, Lars Danielsson, fd EU-minister  och Frida Wallnor, Dagens Industri, underströk vikten av att satsa mer på forskning, skydda immateriella tillgångar och driva Sveriges viktiga frågor med kraft på EU-nivå. Det svenska ordförandeskapet satte konkurrenskraft på agendan, och det ska vi fortsätta med!

Life science-panelen med Stefan Ohlsson, IQVIA, Margareta Haag, Nätverket mot Cancer, Jenni Nordborg, Lif  och Per Alfredsson, AstraZeneca, var tydlig med att det är nu det gäller, dags att växla upp. De framhöll vikten av samarbete och poängterade att mycket står på spel för Sverige.

Sammanfattningsvis framhävde seminariet behovet av att Sverige fortsätter att vara en stark röst inom EU för att främja konkurrenskraft, innovation och forskning inom life science-sektorn.

IT-attacker blir allt vanligare och utgör ett växande hot mot både offentliga verksamheter och företag av alla storlekar. Den 28 maj arrangerade Stockholm Science City ett frukostseminarium om cybersäkerhet och hur det nya NIS2-direktivet påverkar life science-sektorn. Seminariet bjöd på insikter från flera experter inom området: Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg vid SKR, Beatrice Orback, Teamleader Health Care vid Plantvision, och Helena Holma, VD och medgrundare till Leyr.

Här är de viktigaste punkterna från deras presentationer och diskussioner:

1. Påverkan på leverantörer till offentlig sektor

Om du levererar produkter till regioner eller kommuner kommer de nya kraven i NIS2-direktivet att påverka dig. Offentlig förvaltning behöver ha kontroll över hela sin leverantörskedja, vilket innebär att leverantörer måste uppfylla strikta cybersäkerhetsstandarder. Detta är viktigt att förstå för att kunna förbereda och anpassa din verksamhet.

2. Inkludera cybersäkerhet tidigt i utvecklingsprocessen

Det är både billigare och enklare att inkludera cybersäkerhet från början i produktutvecklingen och designen. Små designbeslut kan ha stor effekt på lång sikt. Beatrice Orback underströk hur olika typer av företag påverkas och gav praktiska råd om hur man inom life science kan möta dessa krav för att säkra sin verksamhet.

3. Utför riskanalys och använd standarder

En ordentlig riskanalys är avgörande. Genom att ta hjälp av standarder, ledningssystem och processer kan företag uppfylla de krav som ställs och samtidigt anpassa dessa till de resurser som finns tillgängliga. Johan Thulin förklarade hur NIS2-direktivet kommer att påverka regioner och kommuner och vilka nya krav de i sin tur kan ställa på sina leverantörer.

Helena Holma delade sina erfarenheter från Leyr och hur de arbetat med informations- och cybersäkerhet tidigt i sin produktutveckling. Hon betonade hur viktigt det varit ur ett affärsmässigt perspektiv, vilket kan vara en lärdom för andra företag i branschen.

Seminariet genomfördes inom ramen för projektet Health Data Sweden (HDS), som arbetar för att hjälpa små och medelstora företag samt offentlig sektor att digitalisera inom hälsodata. Projektet medfinansieras av Vinnova och Europeiska Unionen.

Det är tydligt att NIS2-direktivet kommer att ställa nya krav på life science-företag, men genom att inkludera cybersäkerhet i ett tidigt skede och använda standarder och ledningssystem, kan företag inte bara uppfylla dessa krav utan även skapa konkurrensfördelar på marknaden.

Från vänster: Moderator Andreas Namslauer, Stockholm Science City, Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg vid SKR, Helena Holma, VD och medgrundare till Leyr och Beatrice Orback, Teamleader Health Care vid Plantvision.