Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab har utvecklats till att bli ett nav för läkemedelsforskning i Sverige. Med sin unika samarbetsmodell har plattformen en avgörande roll i att accelerera utvecklingsprojekt och möjliggöra banbrytande läkemedelsinriktad forskning. Därför belönas nu Per Arvidsson och Kristian Sandberg för sitt engagerande ledarskap med 2024 års Läkemedelskemiska pris.

Drug Discovery and Development (DDD)-plattformen stöttar forskare i sin strävan att vidareutveckla vetenskapliga upptäckter till potentiella läkemedel. Plattformen erbjuder en robust infrastruktur för läkemedelsforskning och bidrar med högkvalitativa data, där de senaste rönen inom läkemedelskemisk och biologisk forskning tillämpas. På så sätt spelar plattformen en avgörande roll för att ge akademiska forskargrupper möjlighet att vidareutveckla innovativa läkemedelsidéer.

Kompetensutveckling inom läkemedelsforskning

En aspekt av DDD-plattformen är också att utbilda den akademiska forskarkåren inom tillämpad läkemedelsutveckling. Genom långsiktigt samarbete och laborativt arbete stöttar plattformen forskargrupper som saknar specialiserad läkemedelskemisk kompetens.

– Plattformens samarbetsmodell innebär att man jobbar tillsammans med forskargrupper under lång tid, analyserar projektens resultat tillsammans och även arbetar laborativt för att generera nödvändiga experimentella data. Det ger möjlighet för akademiska forskare som har lovande projekt att utveckla sina idéer med tillgång till expertis dom saknar, säger Katarina Färnegårdh, styrelseledamot i läkemedelskemisektionen, Apotekarsocieteten.

Accelererar utvecklingen av nya viktiga läkemedel

Med 2024 års Läkemedelskemiska pris erkänns DDD-plattformens betydelse för läkemedelsforskning och dess bidrag som katalysator för framtida läkemedelsinnovationer i Sverige.

– Syftet med plattformen är att det ska  komma ut fler livskraftiga läkemedelsprojekt från akademiska forskargrupper och att hjälpa till att få dessa projekt redo för nästa utvecklingssteg, så att de sen kan ta sig vidare till att bli konkurrenskraftiga produkter, förklarar Katarina Färnegårdh.

Motivering

Genom etableringen och den kontinuerliga vidareutvecklingen av Drug Discovery and Development Plattformen (DDD-Plattformen) på SciLifeLab har Per Arvidsson och Kristian Sandberg spelat en avgörande roll för att ge akademiska forskargrupper möjlighet att vidareutveckla innovativa läkemedelsidéer. DDD-Plattformen erbjuder en viktig och unik infrastruktur samt kompetens inom läkemedelskemi som möjliggör utveckling av lovande akademiska läkemedelsprojekt baserat på högkvalitativa data, där de senaste rönen inom läkemedelskemisk och biologisk forskning tillämpas. Etableringen av DDD-Plattformen har även möjliggjort för akademiska grupper att få tillgång till teknologiplattformar relaterade till bland annat proteindegradering, DNA-kodade bibliotek, virtuell screening och oligonukleotider.

Genom att samarbeta med DDD-Plattformen får forskargrupperna även utbildning i många av de discipliner och tekniker som är involverade i tidiga läkemedelsutvecklingsprojekt. Detta har lett till att kvaliteten på läkemedelskandidater från den akademiska miljön ökat, med flera exempel där småmolekylprojekt som utgått från DDD-Plattformen har resulterat i etablering av nya företag eller utlicensiering.

Per och Kristian har, genom sitt hängivna ledarskap, starka engagemang och ständigt aktuella kunskaper, bidragit till den fortsatta utvecklingen av DDD-Plattformen och därmed också till att upprätthålla en betydande och värdefull läkemedelskemisk kompetens i Sverige.

Läkemedelskemiska priset

Läkemedelskemiska priset är en hedersutmärkelse till personer som gjort betydelsefulla insatser inom området Läkemedelskemi. Priset delas ut av Apotekarsociteten och sektionen läkemedelskemi vartannat år.

Tidigare pristagare i urval:

Ulf Ellervik, Lunds universitet

Kristina Luthman, Göteborgs Universitet

Arvid Carlsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Bayer arrangerar återkommande tillsammans med KI och Waters Corporation ”KI Lunch Talks” för att lyfta aktuella frågor inom life science och hälso- och sjukvård.  Den 20 maj, som också är Världsdagen för kliniska prövningar, handlade samtalet om hur vi säkerställer att fler kliniska prövningar görs i Sverige och vad det betyder att fler patienter faktiskt får chansen att ingå i en studie. Antalet kliniska läkemedelsprövningar har minskat i Sverige under en längre tid. Det gäller särskilt de företagsinitierade kliniska prövningar som de senaste 15 åren nära har halverats.

Just nu arbetas det för fullt i Regeringskansliet med både forskningsproposition och uppdatering av Life strategin. I mars bjöd regeringen in till möte med representanter för läkemedelsindustrin för att just diskutera hur förutsättningarna för kliniska prövningar ska stärkas. Det är tydligt att både vilja och insikter finns bland politiker och beslutsfattare att vända på utvecklingen.

Först ut bland talarna var Catharina Östberg från Bayer, chef kliniska prövningar norra Europa, med 30 års erfarenhet av att arbeta med kliniska prövning i Sverige och övriga Norden. Hon pekade på att den här diskussionen har pågått de senaste 20 åren, och det dags att vi ser till patienterna och att faktiskt kliniska prövningar ger patienterna möjligheter till alternativ behandling. Vi vet att kliniker där det finns forskning har bättre behandlingsresultat och lägre dödlighet än där det inte finns forskning.

Sedan gick ordet över till Peter Asplund, som har haft regeringens uppdrag att utreda åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Utredningen presenterades i mars förra året och innehöll förslag som ska bidra till en långsiktigt konkurrenskraftig och hållbar miljö för kliniska prövningar – med särskilt fokus på just företagsinitierade kliniska prövningar i Sverige.

Peter fastställde att för en modern vård av hög kvalitet med tidig tillgång till nya behandlingsmetoder behövs bl.a kliniska prövningar, och det behövs åtgärder för att för förbättra förutsättningarna för detta. Vi behöver bl.a utveckla vår samverkansförmåga på liknande sätt som gjorts framgångsrikt i våra grannländer Danmark och Norge. I Sverige saknas fortfarande ett nationellt partnerskap med högsta politiska förankring, nationella terapiområdesnätverk och satsningar på en stärkt infrastruktur och genomförande-kapacitet i sjukvården.

Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef, Läkemedelsverket kommenterade de senaste årens utveckling, fler och fler prövningar förläggs numera i Asien (i Australien och Sydkorea). Det är många länder som tappar i EU, men några ökar, som Spanien och Portugal. Läkemedelsverket har fått uppdrag av regeringen för kompetenshöjande åtgärder och förbättrad statistik.

I regionerna tas egna lokala initiativ för att driva på utvecklingen. Kristina Kannisto, forskningsstrateg, Region Stockholm presenterade Handlingsplanen Kliniska prövningar som syftar till att öka antalet kliniska prövningar i Stockholm.

Karl Bergman, VD för start-up bolaget Elypta, som utvecklar diagnosmetoder för tidig upptäckt av cancer. Han menade att kliniska studier är ”hjärtat”, data driver framgång. Inledningsvis får man förlita sig på Akademiska studier, men det bygger på att det finns intresse, vilja och ork i vården att hålla i studier. Det är inte självklart i dagens pressade vårdsituation. Studierna blir draglok för implementering av innovationer i vården.

Amelie Tarschys Ingre, regionråd (L) Region Stockholm, gav några reflektioner. Hon menade att det görs bra satsningar, men önskar att det kunde gå fortare.

 In den avslutande diskussionen konstaterades att det finns det vilja, samsyn och insikter om behov av nationella satsning och styrning. Men hur ser det egentligen ut när man kommer ut på golvet i vården. Hur är intresset där för kliniska studier? Inte självklart att alla vill prioritera, och att alla patienter erbjuds vara med. Visst finns det regionala skillnader? Det kanske behövs också insatser för att motivera och intressera vården för kliniska studier och för att få fler patienter att delta.

Lyssna gärna till samtalet i efterhand via denna länk.

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin. Lyssna på Vetenskapsradion På djupet från Sveriges Radio P1.

75-årige Robert Langer i sitt arbetsrum på MIT där väggarna är täckta av inramade diplom från ansedda institutioner. Foto: Björn Gunér/SR

Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.

Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt. Lyssna på Vetenskapsradion På djupet från Sveriges Radio P1.

Lyssna på poddavsnittet här.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent och programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Totalt omfattade hela studien 11 905 personer, varav 2 938 personer hade haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. Av dessa var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät, motsvarande antal svarande i kontrollgruppen var 4 193 personer. I gruppen med lymfom var 21 procent tatuerade (289 personer) medan 18 procent var tatuerade i kontrollgruppen utan lymfomdiagnos (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

De flesta människor skaffar sin första tatuering i ung ålder vilket innebär att man exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in.

Forskargruppen kommer nu att gå vidare med att närmare studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling mellan dessa och tatueringar.

– Att som forskare få möjlighet att bidra med helt ny kunskap är både givande och roligt. Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, avslutar Christel Nielsen.

Publikation:
”Tattoos as a risk for malignant lymphoma: a population-based case-control study”
eClinical Medicine, 21 maj 2024.

Docrates Cancersjukhus, som är specialiserat på diagnostik, behandling och uppföljning av cancersjukdomar, fusioneras med Mehiläinen genom ett företagsförvärv som undertecknades den 16 maj 2024. Den starka utvecklingen av Docrates verksamhet och tillhandahållandet av högkvalitativa cancerbehandlingar till både finska och internationella kunder fortsätter även i framtiden. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheten för att genomföras.

På Docrates Cancersjukhus får den cancersjuka individuell service under samma tak under hela behandlings- och uppföljningsperioden. I företagets verksamhet betonas cancerbehandlingarnas individualitet och snabbhet, kvalitet, utbildning och forskning. Docrates har ett sjukhus i Helsingfors där över 130 cancerspecialister tillhandahåller sina tjänster. Som privat cancersjukhus är Docrates föregångare i hela Europa och det enda i sitt slag i Norden.  Utöver Finland söker man sig årligen till tjänsterna från upp till 50 olika länder, till exempel från Sverige och Norge. Genom förvärvet blir Docrates nu en del av Mehiläinen.

“Det känns mycket bra att få fortsätta utveckla högkvalitativa cancervårdstjänster tillsammans med Docrates. Docrates har som föregångare inom cancerbehandlingar byggt ett unikt kompetenscenter enligt en utvärdering på både finsk och internationell nivå och vill upprätthålla de senaste undersöknings- och behandlingsmetoderna i sin verksamhet. På Mehiläinen vill vi betjäna våra kunder holistiskt och erbjuda en högkvalitativ vårdkedja även vid cancersjukdomar. Detta är nu möjligt för oss tack vare Docrates Cancersjukhus”, konstaterar Janne-Olli Järvenpää, VD för Mehiläinen Konserni Oy.

“Vi är stolta över att under 15 år ha byggt upp och stött Docrates framgångssaga som ett internationellt toppsjukhus inom cancerbehandlingar. Pionjärarbetet har varit en fantastisk resa. För Docrates är nästa naturliga skede i verksamhetsutvecklingen en internationalisering. Vi är övertygade om att Mehiläinens starka inhemska traditioner och nuvarande internationella organisation erbjuder Docrates rätt hem för nästa tillväxtfas. Jag anser att Finland just nu behöver sådana öppningar som gör det möjligt för innovativa pionjärföretag att internationaliseras, växa och sysselsätta. Aava Terveyspalvelut-koncernen är en stark nationell aktör inom hälso- och sjukvården och i fortsättningen kommer vi att fokusera på att utveckla verksamheten för Lääkärikeskus Aava, Pikkujätti och Aisti Health”, säger Antti Aho, VD för Aava Terveyspalvelut Oy, Docrates tidigare största ägare.

“Genom sitt omfattande nätverk och sina resurser ger Mehiläinen Docrates möjlighet att erbjuda den senaste cancerdiagnostiken och -behandlingen till en allt större kundgrupp, både i Finland och i andra länder. Man planerar till exempel att öppna en ny klinik i Stockholm. Jag tror också att Docrates starka sätt att agera ”som människa vid sidan av människan” passar utmärkt ihop med Mehiläinens företagskultur, som värnar om finska traditioner”, säger Ilpo Tolonen, VD för Docrates.

Docrates och Mehiläinen fortsätter att tillsammans satsa på tjänsternas kvalitet, utbildning av experter och utvidgning av verksamheten. Målet är att Docrates ska fortsätta med sin starka forskningsverksamhet och erbjuda cancerbehandlingar baserade på den senaste undersökningen till sina kunder.

Mehiläinens omfattande servicenätverk kommer i framtiden att göra det ännu smidigare att få tillgång till tjänsterna. Mehiläinen gör det möjligt att erbjuda kunderna mer omfattande fysioterapi som stödjer rehabilitering, stöd för psykisk hälsa och andra terapiformer. Mehiläinens internationella organisation och kompetenser möjliggör bredare resurser för att utöka verksamheten även utanför Finland.

Docrates verksamhet fortsätter som vanligt på bolagets sjukhus i Gräsviken i Helsingfors. Anställda och yrkesutövare fortsätter efter att förvärvet har slutförts som gamla arbetstagare och yrkesutövare med sina tidigare avtal. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheten för att genomföras.

När Malin Parkler summerar sina fem år vid rodret för Läkemedelsindustriföreningen Lif, gör hon det med en känsla av stolthet och tillförsikt för framtiden. Hennes ordförandeskap, som formellt avslutades vid Lifs årsmöte den 16 maj, har präglats av en omtumlande omvärld, som ställt krav på beslutsamhet och partnerskap. Pharma Industry fick ett samtal med Malin om åren som ordförande i Lif.

Det blev en lugn start för Malin Parkler som ordförande I en organisation med en stark position och med en erfaren och driven vd i spetsen. Malin tog initiativet till att starta upp ett strategiskt visionsarbete med styrelsen och kansliet, öka styrelsens aktiva dialog med en bredd av viktiga intressenter i svensk hälso- och sjukvård, samt göra några förbättringar i s.k. governance. Det handlade bland annat om att införa en mandatperiod för ordförandeposten. Men det var lugnet före stormen. Plötsligt slog pandemin till, följt av krig och en geopolitiskt utmanade situation i världen och ett oroligt säkerhetsläge i Sverige. Lägg där till utmaningar som klimatförändringar och globalisering.

Malin Parkler är sedan 10 år vd för Pfizer i Sverige. Läkemedelsindustrins utmaningar och möjligheter står på hennes dagliga agenda att hantera. Tillgänglighet av läkemedel, risk för bristsituationer, beredskap, EU:s ökade inflytande, vikten av ett hållbart samhälle och den ökade mängden desinformation har betonat vikten av evidens och kunskapsgenerering.

”Allt detta gör det än viktigare att Lif fortsatt behöver driva behovet av att tillgängliggöra hälsodata, menar Malin, och att värna om Sverige som ett land för kliniska prövningar och som en internationellt konkurrenskraftig life science nation”.

Vikten av dialog och samverkan
Behovet av att förstå varandra är viktigare nu, säger Malin. Att föra en aktiv dialog och våga samarbeta har ökat i och med den komplexa världen vi lever i. Behovet av att inkludera hela ekosystemet i synnerhet och förstå flera perspektiv är idag avgörande. Och inte minst viktigt att Lifs styrelse har förståelse för omvärlden med nutids- och framtidsperspektiv, så vi kan ge relevant strategisk riktning till Lifs vd och sekretariat. Malin har därför varit engagerad i att löpande bjuda in aktörer från sjukvårdssverige för dialog med styrelsen. I maj förra året besökte styrelsen Region Skåne och i början av detta år Västragötalandsregionen, i en ansats att få en djupare förståelse för Regionernas situation och ambitioner och i syfte att fördjupa dialogen och samverkan med Regionerna.

Tillgång & snabb introduktion
Under mina år som ordförande i Lif har högsta prioritet varit att säkra patienters tillgång till nya och innovativa behandlingar, fortsätter Malin. Detta innebär att korta tiden mellan EMA godkännande och fastställt pris/subvention, dvs att värdet av de fantastiska behandlingar som medlemsföretagen erbjuder faktiskt kommer patienter till gagn och ger möjlighet till en bättre hälsa. Världen har förändrats och så behöver även modellen för hur läkemedel och vacciner värderas. Malin menar att det finns ett starkt behov av en mer modern läkemedelsmodell och Lif har tillsammans med medlemsföretagen, påbörjat ett arbete med detta.

Beredskap och tillgänglighet
Ett intensivt arbete har också pågått för att snabba upp beslutsvägarna för introduktionen av nya läkemedel och för att förbättra betalningsmodellerna genom ett nära samarbete och en nära dialog med TLV och NT-rådet. Målet är outtröttligt att säkerställa att patienter får tillgång till nya behandlingar så snabbt som möjligt. Malin lyfter även arbetet med att förbättra beredskapen och tillgängligheten av läkemedel, vilket är en ständig utmaning. Ännu ett viktigt arbete har varit att tillsammans med relevanta aktörer förbättra hanteringen av läkemedelsbrister.

”Att stärka Sveriges position som arena för kliniska prövningar och att göra användningen av hälsodata mer tillgänglig för forskning, är ett ständigt pågående och prioriterat fokusområde, säger Malin, och vi får inte glömma allt det omfattande arbete Lif gör med att utveckla FASS och HiKS databasen, som är centrala för att stödja säker och korrekt användning av läkemedel.”

Ledarskapet och passionen
Personligen har Malin strävat efter att skapa en inkluderande miljö där alla styrelsemedlemmar känner sig hörda och respekterade, vilket hon hoppas och tror har haft betydelse för styrelsens arbete och starka driv att tillsammans göra skillnad. Hennes passion för människors hälsa och ett hållbart samhälle gjorde att hon direkt engagerade sig i det svenska beredskapsarbetet. Malin har haft förmånen att vid ett flertal sammankomster vara näringslivsrepresentant och föra dialogen med myndigheter som tex MSB, bland annat vid Rikskonferensen Folk & Försvar i Sälen. Detta har satt tillgång och beredskap av läkemedel och vacciner på samhälls- och beredskapskartan.

Malin är stolt över att ha varit del av en tid när Lifs starka position inom svensk hälso- och sjukvård ytterligare stärkts. Hon upplever att den positionen kontinuerligt stärks i takt med att Lif strategiskt fokuserat på att utvecklas till en life science organisation med bredare bidrag till ekosystemet och att nu vara i begynnelsen av att fördjupa detta till en starkt partnerskapsdriven organisation.

”Vi har utvecklats”, säger Malin och framhäver det goda samarbetet inom styrelsen och med medlemmarna.

Förhoppningar för framtiden
Malin Parkler har nu som avgående ordförande för Lif, tre förhoppningar kring det fortsatta styrelsearbetet i sin efterträdare.
”- Jag är övertygad om att Emelie Antoni, som nu blivit vald till ny ordförande i Lif, delar passionen för mina tre förhoppningar, säger Malin och listar tre råd till Antoni:

Det första är att fortsätta närvara aktivt inom svensk hälso- och sjukvård för att bibehålla och stärka Lifs externa relationer.

Det andra är att bygga vidare på partnerskapsperspektivet för att fortsätta stärka Lifs roll som en samarbetspartner till både sjukvården och medlemsföretagen.

Det tredje är att underhålla den inkluderande kulturen och säkerställa att Lifs arbete fortsätter vara patient- och resultatfokuserat med tydliga och transparenta mål.

Allt detta med ambitionen att skapa förutsättningar för Lif och företagen att vara värdefulla och ansedda partners till svensk hälso- och sjukvård, hoppas Malin. Närmare samarbete kring att skapa ett starkare och friskare Sverige – och företagens möjligheter att samarbeta med vården.

En ny era
Med dessa förhoppningar och en stark grund att bygga vidare på, ser Malin Parkler fram emot att fortsätta vara en betydande del i Lifs fortsatta framsteg i att vara en god partner till svensk hälso- och sjukvård, och till hela life science ekosystemets bidrag till svensk sjukvård.

Parkler-eran präglades av partnerskap och framtidshopp, och Malin själv är säker på att hennes efterträdare kommer att leda organisationen med lika stor passion och vision, när vi nu går in i Antoni-eran.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid. Avsnittet publicerades 15 maj 2024.

Igår uppmärksammade Lif/Fass tillsammans med Sveriges Apoteksförening att Lagerstatustjänsten fyllde 10 år. Tjänsten skapades 2014 genom ett framgångsrikt samarbete mellan Lif – de forskande läkemedelsföretagen/ Fass och Apoteksföreningen samt apoteksaktörerna.

Lifs tf vd Karolina Antonov inledde minglet vilket följdes av en dialog mellan Johan Wallér, vd Apoteksföreningen och Anna Wessling, chef Fass, om samarbetet.

Lagerstatus är en nationell tjänst som gör det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal, apotekspersonal, djursjukvårdare, veterinärer, patienter, allmänhet och djurägare att i förväg se om ett läkemedel finns tillgängligt på ett specifikt apotek eller om det behöver beställas. Ca 6,2 miljoner lagerstatussökningar sker varje år på Fass och apotekspersonalen utgör ca 40% av de som söker lagerstatus. Samtliga apotekskedjor i Sverige deltar i tjänsten, samt ett antal enskilda apoteksaktörer. Apoteken ansvarar för information gällande lagerdata, öppettider mm. Information om lagerstatus på anslutna apotek finns på Fass. ​

– Lagerstatustjänsten är ett bra exempel på hur vi som privata aktörer kan samverka och bidra med värde till samhället. Vi på Fass är väldigt glada att samarbetet finns och att tjänsten är mycket uppskattad av användarna. Tjänsten är väl använd hos våra användare, vid var 5:e användarsession på Fass, sker en lagerstatussökning, säger Anna Wessling, chef Fass.

– Lagerstatus projektet genomfördes mycket väl av alla inblandade – apoteksaktörer, Fass och leverantörer. Samarbetet mellan parterna var viktigt för att lyckas. Genom god kommunikation och gemensamma ansträngningar hanterade vi de utmaningar som dök upp. Slutresultatet blev en effektiv lösning som gynnade alla parter, säger Johan Wallér, vd Apoteksföreningen.

Nu ser Lif/Fass fram emot att fortsätta samarbeta, och bygga vidare på det vi har åstadkommit för att kunna fortsätta förbättra tjänsten för framtida behov.

På en konferens den 22 maj 2024 presenterade Forska!Sveriges tankesmedja ”Agenda för hälsa och välstånd” förslag på tre krafttag för att omsätta hälsodata till patientnytta. Under konferensen överlämnades förslagen till sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson. Utöver rapporten kan du i denna artikel ta del av foton från dagen, de inspelade presentationerna länkade i texten samt den inspelade konferensen i sin helhet.

Med fokus på behovet av tydligare mandat och effektivare processer har Forska!Sveriges tankesmedja ”Agenda för hälsa och välstånd” arbetat fram en ny rapport med konkreta förslag på:

1. hur klinisk forskning kan stärkas och hur hälso- och sjukvården ska kunna vara mer delaktig i att utveckla och använda den kunskap som skapas,
2. hur regioner och andra aktörer kan ges tydliga riktlinjer för hantering och användning av hälsodata, och
3. hur processerna för kunskapsstyrning och implementering i hela VårdSverige kan bli effektivare.

Den 22 maj samlade ”Agenda för hälsa och välstånd” nära 300 representanter för politik, myndigheter, regioner, akademi, vård, näringsliv, patienter och professioner.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, och Tobias Alfvén, ordförande för ”Agenda för hälsa och välstånd” berättade om bakgrunden till samarbetet mellan de 40 medlemmarna i tankesmedjan, och introducerade rapportens tema. Därefter presenterades analys och förslag av olika medlemmar.

Under förmiddagen gästades vi digitalt av Lucy Chappell, Vd för National Institute for Health and Care Research (NIHR) och Chief Scientific Adviser vid Department of Health and Social Care. Hon berättade om Storbritanniens arbete med NIHR och vilken positiv effekt den samordnande funktionen för klinisk forskning har för patienter och samhället i stort.

Det följdes av ett samtal om rapportens förslag med en panel bestående av representanter för regioner och myndigheter via Generaldirektören för Vetenskapsrådet och senior rådgivare och avdelningschef för E-hälsomyndigheten. Konferensen avslutades med att rapporten överlämnades till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson som höll ett initierat och informativt tal, vilket följdes av en diskussion om regeringens planer.