Apoteket har efter upphandling fått förtroende att ansvara för en betydande del av Försvarsmaktens totala beredskapslager av läkemedel. Apoteket får även uppdraget att löpande försörja Försvarsmakten med läkemedel och vaccin.

– Tillgång till läkemedel och egenvård är livsviktig och Sveriges beredskap tar nu ett steg fram i och med detta omtag i hur läkemedel lagras. Vi är stolta över att Apoteket fått förtroendet att ansvara för det här viktiga uppdraget, säger Rasmus Nerman, vd på Apoteket.

Rasmus Nerman, vd på Apoteket

Nya beredskapslager av läkemedel
Apoteket ska tillhandahålla beredskapslager av läkemedel för Försvarsmakten och säkerställa tillgång i händelse av kris eller krig. Försvarsmakten genomför dessutom regelbundet övningar i fredstid och nödvändiga läkemedel behöver även då vara tillgängliga.

Försvarsmaktens löpande verksamhet
Försvarsmakten har även löpande behov av läkemedel vid ett 40-tal vårdenheter. Apoteket har fått uppdraget att löpande leverera läkemedel och vaccin till dessa enheter som är spridda över landet.

Beredskapslagring med Socialstyrelsen
Sveriges regering har gett Socialstyrelsen i uppdrag att köpa in och lagerhålla sjukvårdsprodukter som kan behövas vid traumavård, Apoteket ska stödja även Socialstyrelsen med denna beredskapslagring av läkemedel.

Samtliga tre uppdrag startar under våren och avtalsperioden inklusive optioner är nio år. I avtalen ingår det dessutom att kontinuerligt omsätta lagren för att minimera onödig kassation.

Karolinska Institutet har tecknat en avsiktsförklaring med läkemedelsbolaget Chiesi, som har kontor på KI Science Park. Parterna har kommit överens om att stärka insatser som kan påskynda forskning och utveckling inom bland annat luftvägssjukdomar, sällsynta sjukdomar och neonatologi.

– Vi tror att detta partnerskap kommer att ge betydande möjligheter att inte bara påskynda våra utvecklingsprojekt utan också att utforska och etablera nya innovativa sätt att arbeta mellan den akademiska världen och industrin, säger Fabrizio Conicella, chef för Chiesis Centre for Open Innovation and Competence.

Samarbetet ska bygga på parternas tidigare erfarenhet av utbyte med varandra och ske inom ramen för redan tillgängliga resurser. Avsikten är att forma en delningskultur i syfte att påskynda tillämpningen av forskningsresultat till förbättrad diagnos och behandling inom bland annat luftvägssjukdomar, sällsynta sjukdomar och neonatologi.

Richard Cowburn är ansvarig för industrisamarbeten på Karolinska Institutet. Foto: Privat

– Vi kommer att dra nytta av tidigare framgångar och forma en plattform för ett nära, långsiktigt och dynamiskt samarbete, säger Richard Cowburn, enhetschef för External Engagement Office vid Karolinska Institutet.

När parterna går vidare i planeringen av konkreta projekt ska mer juridiskt bindande avtal tecknas. En styrgrupp bildas nu för att driva samarbetet framåt. Exempel på frågor som ska diskuteras är möjligheten att utbyta forskningsmaterial och teknologier, nyttja varandras infrastrukturer och kompetenser, engagera doktorander och postdoktorer i projekt samt att utvidga möjligheten för studenter att praktisera på Chiesi.

Josefine Beck-Friis vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Linnea Hartman vid universitetssjukhuset Örebro och Anna Weibull Wärnberg vid Karolinska universitetssjukhuset får Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen (SILFs) stipendium för klinisk forskning inom infektionssjukdomar. Stipendiet på 150 000 kronor (50 000 kr var) delades ut vid årets Infektionsvecka/Mikrobiologiska vårmöte i Linköping den 23 maj.

Pfizers och Svenska Infektionsläkarföreningen (SILFs) årliga stipendium syftar till att stötta och premiera icke disputerade medlemmars arbete med forsknings- och utvecklingsprojekt inom infektionsområdet.

Från vänster: Anna Weibull Wärnberg vid Karolinska universitetssjukhuset, Josefine Beck-Friis vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Linnea Hartman vid universitetssjukhuset Örebro får Pfizers och SILFs infektionsstipendium 2024

Årets stipendiater är:

Josefine Beck-Friis, för projektet ”Utvecklingen av covid-19 pandemin i Västra Götaland med fokus på kritisk sjukdom och död”

Josefine Beck-Friis är specialistläkare inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes projekt syftar till att kartlägga pandemins utveckling i Göteborg. Studien, som täcker perioden från januari 2020 till december 2023, granskar förändringar i dödlighet och behovet av intensivvård. Att dra lärdom från pandemin är kritiskt för att stärka vår beredskap inför framtida pandeminer men också för att förstå covid-19-sjukdomens och pandemins olika faser för att på bästa sätt ta hand om de patienter som insjuknar i covid-19.

– Jag är väldigt glad och tacksam över att få motta Pfizers och SILFs infektionsstipendium. Även om vi alla är glada över att pandemin är över är det viktigt att fortsätta blicka tillbaka och fördjupa vår förståelse av hur covid-19 har utvecklats under de år som har gått, säger Josefine Beck-Friis.

Linnea Hartman, för projektet ”Molekylärepidemiologiska studier av fästingburet encefalitvirus (TBEV) i Region Örebro län”
Linnea Hartman är ST-läkare vid universitetssjukhuset Örebro. Hennes projekt har som målsättning att undersöka och utveckla metodiken för detektion av TBEV samt att tillhandahålla verktyg för att bättre kunna medverka till att förebygga och hindra överföring och spridning av TBEV. TBEV har etablerat sig i ”hotspot” områden i Örebro län och fortsätter att spridas och orsakar ett ökande antal sjukdomsfall. En genomisk karaktärisering av TBEV krävs för att kunna bevaka dess evolution över tid och studera vilka typer av virus som sprider sig. Hittills har inget lokalt TBEV sekvenserats från humana prov, vilket skulle vara av stort värde för den nationella övervakningen.

– Jag är djupt hedrad och tacksam för att ha mottagit detta stipendium. Denna generösa finansiering kommer att möjliggöra genomförandet av min forskning och bidra till att jag kan fördjupa mig ytterligare inom området. Den stigande incidensen av TBE i Sverige leder till en ökad sjukdomsbörda för patienterna varför mer kunskap och forskning behövs inom området. Jag ser fram emot att dela mina resultat framöver, säger Linnea Hartman.

Anna Weibull Wärnberg, för projektet ”Resistenstestning av proviralt HIV-1 DNA hos patienter med välbehandlad hiv– ett steg mot optimerad läkemedelsbehandling?”
Anna Weibull Wärnberg är specialistläkare inom infektionssjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. Hennes projekt utvärderar resistenstestning av integrerat virus hos patienter med låga eller omätbara virusnivåer i plasma. Många personer som lever med hiv i Sverige är migranter som påbörjat antiretroviral terapi utomlands och har omätbara virusnivåer vid ankomst till Sverige. Hos dessa individer saknas ofta information om läkemedelsresistens, vilket kan bli problematiskt när behandlingen behöver ändras på grund av biverkningar eller toxicitet. Projektet kommer genom sekvensering av proviralt HIV-1 DNA undersöka förekomst och relevans av resistensmutationer hos denna grupp patienter i Sverige.

– Det känns väldigt roligt att få ta emot detta stipendium. Resistens mot hivläkemedel befaras öka i framtiden varför jag tycker att det är viktigt att utvärdera tillgängliga metoder för att kunna förebygga behandlingssvikt och ökad smittspridning i Sverige, säger Anna Weibull Wärnberg

Om stipendiet
Varje år delar Pfizer tillsammans med Svenska Infektionsläkarföreningens styrelse ut ett stipendium inom området infektionssjukdomar. Stipendiet syftar till att premiera icke disputerade medlemmar av Svenska Infektionsläkarföreningen och används till forsknings- eller utvecklingsprojekt inom infektionsområdet. Stipendiet kan tilldelas mellan en till tre sökande. Årets stipendiebelopp uppgår till 150 000 kronor och delades ut vid årets Infektionsvecka/Mikrobiologiskt vårmöte i Linköping den 23 maj 2024 av Christian Gerdesköld Rappe, medicinsk rådgivare på Pfizer och Mia Furebring, vetenskaplig sekreterare, Svenska infektionsläkarföreningen.

Att vården i Sverige ska vara jämlik är inskrivet i lagen. Oavsett vem du är eller var du bor ska du ha samma tillgång till sjukvård i världsklass, och den med störst behov ska prioriteras. Men nu larmar allt fler om att utvecklingen går åt motsatt håll.

För över ett decennium sedan genomfördes en av de största reformerna i svensk sjukvård någonsin. Det skulle vara slut med tungrodd byråkrati. Patienten skulle få makt att göra aktiva val. Privata vårdgivare kunde öppna mottagningar var de ville, och skicka notan till regionerna. Men ingen tog hänsyn till larmen om ökad ojämlikhet. Och det visade sig snart att konkurrensen om de friska och starka patienterna skulle komma att bli stenhård, samtidigt som få ville ta hand om de sjuka och svaga.

I Du sköna nya vård letar sig journalisten Anna Gustafsson djupt in i både maktens och sjukhusens korridorer för att få svar på frågan: är den svenska sjukvården verkligen till för alla?

Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå Universitet, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Hennes upptäckter inom forskningen håller på att utvecklas till en cancerbehandling i bolaget MetaCurUm Biotech AB – och nu förbereder sig bolaget för att ta in nytt kapital för nästa steg.
– Vi siktar på att ta in runt 100 miljoner kronor och det finns ett bra intresse från institutionella investerare både i Sverige och Europa, säger vd Maarten de Château.

De senaste 15 åren har Professor Maréne Landström forskat på en speciell, onkogen TGFβ-signalväg som används av cancerceller för att bli invasiva och metastasera. Upptäckter i forskningen har lett till ett nytt bolag, MetaCurUm, som har som mål att utveckla en antikropp för att stoppa signalvägen och därmed spridning av tumörceller. MetaCurUms antikroppsläkemedel har potential att, jämfört med nuvarande tillgängliga läkemedel, leda till färre biverkningar, förbättrad livskvalitet och överlevnad.

Professor Maréne Landström, grundare av MetaCurUm Biotech AB, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Nu siktar Umeåbolaget på att ta in 100 miljoner kronor till fortsatt utveckling, berättar vd Maarten de Château.

Utmärkelsen till Årets Cancerforskare är en bekräftelse på att Maréne och hennes forskargrupp är något stort på spåren. Tillsammans med anslagen som Maréne tilldelades från Vetenskapsrådet och Cancerfonden i höstas skänker det också ett visst lugn till den forskargruppen, som likt andra akademiker alltid lever i väntan på nästa anslag.

Utnämningen stärker också Maréne i tron på att hon och hennes forskargrupp verkligen kan utveckla ett nytt cancerläkemedel.

– Ibland tänker jag ”hur ambitiös är jag som försöker skapa ett nytt cancerläkemedel”? Men när jag tittar på våra data så stärks jag i tron att fortsätta jobba på. Utmärkelsen och anslagen betyder otroligt mycket då vi nu kan behålla den kompetens vi har i forskargruppen, det är ju vi tillsammans tagit projektet till där vi är i dag, säger Maréne.

Samarbete med internationellt framstående forskare
Nu pågår ett arbete med att validera läkemedelskandidaten, göra fler in vivo-studier och undersöka antikroppen med andra behandlingar för att se om det går att få effekt på immunmodulatorer.

– Vi har etablerat samarbete med internationellt framstående forskare för att validera vår ”drug target”. De kommer att göra omfattande studier i bioinformatik och vi kan använda oss av mer kliniknära modeller.

Maréne har även gjort lovande fynd gällande biomarkörer till substansen, som möjliggör att man kan identifiera rätt patienter att behandla. Där undersöker forskargruppen, i samarbete med andra forskare i Sverige och Europa, kliniska material från män med prostatacancer.

– Om vi kan validera vår drug target ytterligare kan vi med hjälp av en specifik biomarkör stratifiera patienter i framtiden till vår nya behandling.

Kapital till slutförande av preklinisk utveckling
Arbetet med cancerläkemedlet är fortfarande i preklinisk fas. MetaCurUms vd, Maarten de Château, kommenterar nuläget:

– Parallellt med samarbetet med internationellt erkända forskare så jobbar vi med att ta in det större kapital som behövs för att slutföra den prekliniska utvecklingen av antikroppen och start av den kliniska utvecklingen. Vi siktar på att ta in kapitalet i slutet av 2024 eller början av 2025. Kapitalet behövs till processutveckling, tillverkning av mindre och större batcher för genomförande av toxstudier, som man måste ha gjort innan man går in i kliniska studier.

Vad betyder det för bolaget att Maréne Landström utsågs till Årets Cancerforskare i Sverige?
– Det är framför allt en väldigt fin och välförtjänt utmärkelse som vår grundare fått. Det är ett erkännande för hennes långa karriär som cancerforskare. Sedan är det klart det är positivt för MetaCurUm också eftersom vår behandlingsmetod utgår från Marénes forskning och priset visar på det gedigna arbete som ligger bakom vår läkemedelskandidat.

MetaCurUm Biotech AB får affärsstöd av Umeå Biotech Incubator.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att under 2024 betala ut 49,5 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden. Medlen ska användas till pilotprojekt, datadelning och vidareutveckling av precisionsdiagnostik för cancer.

– Vi har som mål att Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till implementering av individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården och jag är därför glad att vi nu beslutat om ytterligare stöd till Genomic Medicine Swedens viktiga arbete som bidrar till detta mål, säger sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson vid ett pressmöte som hölls på Barncancerfondens kontor i Stockholm tillsammans med Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattson.

Sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson och Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattson. Foto: Ulrika Nyberg

Genomic Medicine Sweden får bland annat fortsatt stöd till deras pågående arbete med att erbjuda helgenomsekvensering till barn med cancer och till barn med sällsynta hälsotillstånd. Tack vare tidigare arbete inom pilotprojektet om barncancer har i dag flera regioner beslutat att införa helgenomsekvensering som klinisk rutin.

I årets uppdrag ingår även stöd till datadelning och ett nytt pilotprojekt om precisionsdiagnostik för kliniska studier vid cancer.

Så ska pengarna fördelas:

• 10 miljoner kronor får användas för fortsatt arbete med pilot inom nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till alla barn i Sverige som har diagnostiserats med cancer samt deltagande i innovationsprojektet Brainchild. BrainChild ska integrera data med AI-teknologi för att förenkla åtkomsten till hälsodata kopplat till barncancer. Detta för att främja utvecklingen av precisionsmedicin och individanpassad vård vid barncancer med målet om ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet.
• 15 miljoner kronor får användas för fortsatt arbete med nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till barn med sällsynta hälsotillstånd med missbildningar och/eller intellektuella funktionsnedsättningar.
• 10 miljoner kronor får användas till genomförande av pilotprojekt om användning av precisionsdiagnostik inom kliniska studier vid cancer.
• 14,5 miljoner kronor får användas till effektiv nationell och internationell datadelning för vidareutveckling av precisionsdiagnostik.

Tidigare utbetalat stöd från regeringen till Genomic Medicin Sweden har bland annat använts för att möjliggöra piloter inom molekylär diagnostik för bröst- och äggstockscancer.

Vad är Genomic Medicine Sweden?
Genomic Medicin Sweden (GMS) är en nationell samverkan som innefattar de sju regionerna med universitetssjukvård och de sju universiteten med medicinsk fakultet i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. GMS samverkar även med sjukvården, akademin, näringsliv, patientorganisationer samt andra samhällsintressenter såsom SciLifeLab. GMS mål är att genom bred samverkan möjliggöra förbättrad diagnostik, individanpassade behandlingsval och forskning inom området precisionsmedicin.

Vicore Pharma är ett läkemedelsbolag i klinisk fas inom utveckling av angiotensin II typ 2-receptor agonister (ATRAGs) meddelade nyligen positiva slutresultat från fas 2a AIR-studien med buloxibutid (C21) vid idiopatisk lungfibros (IPF).

Vicore presenterade slutliga resultat från fas 2a AIR-studien vid American Thoracic Society (ATS) International Congress söndagen den 19 maj. AIR-studien undersökte angiotensin II typ 2-receptor agonisten buloxibutid (100 mg, oralt två gånger dagligen), i en öppen, multicenter, enarmad studie med upp till 36 veckors behandling av tidigare obehandlade patienter med IPF.

Studien var positiv avseende både de primära och sekundära effektmåtten och uppvisade en utmärkt säkerhet, tolerabilitet och effekt. Under den 36 veckor långa behandlingen förbättrade buloxibutid lungfunktionen, mätt som forcerad vitalkapacitet (FVC), signifikant jämfört med den förväntade försämringen hos obehandlade patienter. Hos obehandlade patienter har en minskning motsvarande cirka 180 ml under 36 veckor rapporterats [1,2]. Hos patienter som deltog i AIR-studien ökade FVC med i genomsnitt 216 ml från baslinjen till vecka 36, vilket är nästan 400 ml bättre jämfört med den förväntade försämringen hos obehandlade patienter (n=28, p<0,001). En förbättring av FVC från baslinjen efter 36 veckors behandling sågs i alla undergrupper som analyserades (geografi, kön och radiologisk klassificering). Dessutom såg majoriteten av patienter som avslutade behandlingen sedan den senaste interimsavläsningen i maj 2023 en förbättring av FVC från baslinjen vid 36 veckor.

Buloxibutid var också säkert och väl tolererat under den 36 veckor långa behandlingen utan allvarliga läkemedelsrelaterade biverkningar och med god gastrointestinal tolerabilitet. Vid vecka 12 och 24 genomförde prövaren en medicinsk utvärdering för att bedöma nyttan/risken för patienten att fortsätta i studien utan standardbehandling för IPF. Vid båda tidpunkterna hade 97% av patienterna en positiv nytta/risk och fortsatte behandlingen.

• ”Jag är mycket positiv till de slutliga resultaten från AIR-studien och den imponerande förbättringen av FVC under den 36 veckor långa behandlingen med buloxibutid”, säger professor Toby Maher, Keck School of Medicine vid University of Southern California. ”Både läkare och patienter bör vara entusiastiska över potentialen hos detta läkemedel att stoppa sjukdomsprogressionen, återställa lungfunktionen och förbättra utfallet för IPF-patienter på ett säkert och väl tolererat sätt.”
  

I överensstämmelse med verkningsmekanismen och den observerade förbättringen av lungfunktionen ökade buloxibutid plasmanivåerna av kollagenaset MMP-13 och återspeglade en trend mot minskade plasmanivåer av den profibrotiska cytokinen TGF?1 under den 36 veckor långa studien. TGF?1 är känt för att driva flera processer i sjukdomsutvecklingen i IPF, medan kollagenaset MMP-13 är känt för att ha fibrolytisk aktivitet med potential att bryta ned etablerad fibros [3,4].

Dessa resultat stödjer planerna avseende den fortsatta utvecklingen av buloxibutid och till att inleda fas 2b ASPIRE-studien. Vicore har samarbetat med världsledande kliniska experter och patientorganisationer för att utforma denna randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade, multicenter fas 2b-studie med parallella grupper. ASPIRE kommer att inkludera patienter som får standardbehandling med nintedanib och de som inte får standardbehandling och det primära effektmåttet kommer att vara FVC-förändring från baslinjen efter 52 veckor.

• ”Resultaten från AIR-studien har överträffat våra förväntningar och stödjer den fortsatta utvecklingen av buloxibutid för IPF”, säger Ahmed Mousa, VD för Vicore. ”Sammantaget med biomarkördata och den övertygande förbättringen av FVC under 36 veckor, anser vi att buloxibutid har en sjukdomsmodifierande potential. Denna milstolpe tar oss ett steg närmare vår ambition att ha en meningsfull inverkan på den framtida behandlingen av IPF-patienter.”

Om idiopatisk lungfibros (IPF)
IPF är en progressiv, dödlig fibrotisk lungsjukdom som främst drabbar medelålders och äldre vuxna. Den genomsnittliga förväntade livslängden från diagnos är 3-5 år. En ökad förekomst av fibrotiska sjukdomar i kombination med en ökande andel äldre i befolkningen driver på den framtida tillväxten av IPF-patienter. IPF är en sällsynt sjukdom med en uppskattad prevalens på mellan 0,3-4,5 per 10 000 [5]. Det finns två anti-fibrotiska behandlingar på marknaden idag. Dessa läkemedel har begränsad effekt och är förknippade med betydande toleransproblem, vilket leder till att en stor andel av patienterna väljer bort eller inte fullföljer sin behandling. Majoriteten av patienterna påbörjar inte behandlingen och de som gör det avbryter den inom mindre än ett år i genomsnitt [6]. Med en växande patientpopulation och begränsade behandlingsalternativ finns det utrymme för innovativa och sjukdomsmodifierande behandlingar.

Om renin-angiotensinsystemet (RAS) och angiotensin II typ 2-receptorn (AT2-receptorn)
RAS är ett hormonsystem som reglerar flera viktiga fysiologiska processer. I detta system är AT1-receptorn ett väletablerat mål för ARB-läkemedel (angiotensinreceptorblockerare), som är kända för att vara effektiva läkemedel mot högt blodtryck. AT2-receptorn har däremot varit mer svår att studera. AT2-receptorn är en del av kroppens reparationssystem och anses ha en skyddande effekt vid flera sjukdomar som är kopplade till åldrande och cellförfall, bland annat idiopatisk lungfibros, kronisk njursjukdom och hjärtsvikt. Stimulering av AT2-receptorn har visat sig vara effektivt för att bekämpa sjukdomar i många djurmodeller och den kliniska valideringen är långt framskriden inom lungsjukdomar. Med buloxibutid som den första högselektiva småmolekylära AT2-receptoragonisten (ATRAG) i kliniska studier blir de terapeutiska fördelarna med att rikta in sig på AT2-receptorn alltmer uppenbara. Vicore utvecklar buloxibutid för ovanliga lungsjukdomar och har ett antal nya ATRAGs under utveckling för andra indikationer.

1. Noble et al. Pirfenidone for idiopathic pulmonary fibrosis: analysis of pooled data from three multinational phase 3 trials. Eur Respir J. 47(1): 243–253 (2016)
2. Richeldi et al. Efficacy and safety of nintedanib in idiopathic pulmonary fibrosis. Engl J Med. 370:2071-2082 (2014)
3. Fernandez and Eickelberg. The impact of TGF? on lung fibrosis: from targeting to biomarkers. Proc Am Thorac Soc. 9(3):111-6 (2012)
4. Cabrera et al. Delayed resolution of bleomycin-induced pulmonary fibrosis in absence of MMP13 (collagenase 3). Am J Physiol Lung Cell Mol Physiol. 316(5): L961-L976 (2019)
5. Maher et al. Global incidence and prevalence of idiopathic pulmonary fibrosis. Respiratory research 22, 197 (2021)
6. Dempsey et al. Adoption of the Antifibrotic Medications Pirfenidone and Nintedanib for Patients with Idiopathic Pulmonary Fibrosis. Ann Am Thorac Soc. 18, 7 (2021)