En ”digital sjuksköterska” gör att kompetensen hos erfarna sjuksköterskor kan nyttjas även på distans. Kardiologen är först ut på Karolinska med införandet av konceptet.

Arbetssättet Virtual Nursing (ViRN) – eller digital sjuksköterska som det ofta kallas på svenska – finns på flera håll runtom i världen i lite olika tappningar. Vårdavdelning kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset har varit först i Sverige med införandet av en modell liknande den i USA. Det var 2022 som Carolin Nymark, universitetssjuksköterska på tema Hjärta Kärl Neuro, fick höra talas om konceptet under den årliga konferensen 2022 mellan Karolinska Universitetssjukhuset, KI och Mayo Clinic.

– Jag tyckte att det var oerhört intressant då vi har brist på sjuksköterskor och många av dem som arbetar hos oss inom slutenvården är relativt juniora. Att kunna få omedelbar coaching digitalt skulle vara mycket värt – det blir som en bakjour för sjuksköterskorna, säger Carolin Nymark.

Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi. Foto: Privat

Hjälp och stöd på distans

Konceptet har utvecklats tillsammans med Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi, omvårdnadschefer på kardiologen i Huddinge respektive Solna. Det går ut på att en erfaren sjuksköterska finns tillgänglig på distans för att hjälpa till där det behövs.

– Vi började i Solna att testa coachning till sjuksköterskan samt utskrivning av patienter. Initialt var det med hjälp av en surfplatta som sjuksköterskan på vårdavdelningen kopplar upp sig mot den digitala sjuksköterskan, men nu finns även möjlighet att göra det via stationära datorer på sin arbetsstation. En annan del i konceptet är patientutskrivningen som ViRN genomför med patienten via appen Alltid Öppet, där även anhöriga kan delta i ett digitalt trepartssamtal, säger Jila.

– Vi har många juniora kollegor som behöver mycket stöd och även hjälp att prioritera och fördela arbetet. Det kan till exempel handla om hur ett visst moment ska genomföras, hur ett läkemedel ska ges eller om man vill ha hjälp att kontakta anhöriga vid utskrivning, säger Katarzyna och förklarar att ViRN arbetar som en bakjour eller konsult.

Roswitha Schindler

De erfarna sjuksköterskorna Marie Blomqvist och Roswitha Schindler har varit engagerade i projektet som virtuella sjuksköterskor. Till att börja med har de varit tillgängliga på vardagar och de har bland annat bistått med omvårdnadsepikriser, coachning och utskrivningssamtal med patienter. Även frågor om läkemedelsordination och annan teknisk utrustning har förekommit.

– De sjuksköterskor som är på plats är ofta väldigt stressade; samtidigt som en patient ska skrivas ut så behöver den nya patienten skrivas in. Då kan jag enkelt gå in och avlasta, säger Marie.

Hoppas inspirera andra på Karolinska

Roswitha framhåller att både patienter och anhöriga som deltagit i det digitala utskrivningssamtalet har varit mycket nöjda – patienterna med tekniken och anhöriga att de inte har behövt ta ledigt från arbetet.

– Anhöriga som bor långt ifrån sjukhuset har nu en unik möjlighet att delta – trots distansen, säger hon.

– Vi hoppas kunna inspirera andra för den digitala lösningen, hela eller delar, går att applicera på många patienter. Framåt ser jag att konceptet kan breddas ytterligare med nya digitala lösningar, där ViRN bidrar med en hög kompetens och säkrare vård. I framtiden tänker jag att vi kan samarbeta med andra sjukhus kring ViRN, för den digitala sjuksköterskan skulle ju kunna vara uppkopplad mot egentligen vilken sjukvårdsinrättning som helst, säger Carolin.

Nyligen mottogs 250 000 kr från Innovationsfonden som ska användas till att vidareutveckla konceptet.

Text: Josefine Franking

Vid Lifs stämma den 16 maj valdes Emelie Antoni, chef för Astra Zeneca i Sverige och Norden, till ny styrelseordförande. Malin Parkler avgår efter fem framgångsrika år, men fortsätter som ledamot i Lifs styrelse.

Emelie Antoni, nyvald styrelseordförande för Lif kommer med nära 25 år i läkemedelsbranschen och erfarenheter från flera ledarroller utomlands att bidra med både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Emelie har varit ledamot i Lifs styrelse sedan september 2023.

– Jag ser fram emot att delta i det viktiga arbetet för Life Science-sektorn i stort, för vår svenska hälso- och sjukvård och för alla patienter. Med min erfarenhet kan jag bidra med internationella perspektiv och ser särskilt fram emot att diskutera hur vi säkerställer att patienter får tillgång till nya innovativa läkemedel, säger Emelie Antoni.

Malin Parkler avgår efter fem år som ordförande, men fortsätter arbetet i styrelsen som ledamot.

– Jag har haft förmånen att inneha ordföranderollen i en omvälvande tid med målet att ytterligare stärka föreningens position inom svensk hälso- och sjukvård. I takt med att vi strategiskt fokuserat på att utvecklas som en life science-organisation med bredare bidrag till ekosystemet – till att nu vara i begynnelsen av att fördjupa detta till en starkt partnerdriven organisation – är vi på rätt väg. Jag ser fram emot ett nära samarbete med Emelie Antoni i det fortsatta styrelsearbetet, säger Malin Parkler, avgående ordförande för Lif.

Emelie Antoni belyser hur vetenskapliga framsteg och en accelererande läkemedelsutveckling ökar vikten av samverkan mellan aktörerna i sektorn för att framgångsrikt verka för ett hållbart och innovationsvänligt klimat för Sveriges hälso- och sjukvård.

– Hälso- och sjukvården och life science i Sverige är mitt i ett paradigmskifte med oändliga möjligheter tack vare ny vetenskap och teknisk utveckling. Med hjälp av precisionsmedicin och AI kan vi korta ned tiden på forskningsprocessen, patienter kan identifieras tidigare i sjukdomsförloppen och vi kan säkerställa att nya mediciner når rätt patient snabbare. Det betyder också utmaningar och det kommer bli allt viktigare att samarbeta mellan akademi, hälso- och sjukvård och industri, inte minst för att säkra Sveriges och Europas konkurrenskraft, säger Emelie Antoni.

Foto: Lif

Jakob Tellgren, MSD har valts till vice ordförande och Karin Eidolf, Bayer, har valts in som ny ledamot i styrelsen.

Lifs styrelse

• Emelie Antoni, AstraZeneca AB (ordförande)
• Jakob Tellgren, Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB (vice ordf.)
• Anders Wesslau, Merck AB
• Anja Schwarz, Haleon Sweden AB
• Björn Berglund, Swedish Orphan Biovitrum AB
• Johan Kahlström, Novartis Sverige AB
• José Daniel Lucas, Eli Lilly Sweden AB
• Jörg Schulze, Bristol Meyers Squibb AB
• Karin Eidolf, Bayer AB
• Karin Järperud, Amgen AB
• Malin Parkler, Pfizer AB
• Olav Fromm, Chiesi Pharma AB
• Per Öhlén, Sanofi AB
• Vatroslav Mateljic, Takeda Pharma AB

Som en del av sin undersökning av de upprörande höga priserna på Ozempic och Wegovy i USA har senator Bernie Sanders, som är ordförande för senatens kommitté för hälsa, utbildning, arbete och pensioner (HELP), släppt en ny rapport som avslöjar hur viktminsknings-läkemedel kan hota att göra den amerikanska hälsovården bankrutt. Samtidigt har han skrivit en insändare i den danska nyhetstidningen Politiken, som publicerades på framsidan, där har vädjade till danskarna att tillsammans verka för att sänka de orimligt höga priserna på viktminsknings-läkemedlen. Om detta skriver Bernie Sanders på X.

Senator Bernie Sanders. Foto: Yuri Gripas, Reuters (beskuren).

In the report, HELP Committee Majority Staff modeled how new weight loss drugs could impact prescription drug spending, even while taking into account estimated manufacturer discounts. Key findings from the report include:

• If half of adults with obesity took Wegovy and the other new weight loss drugs, it could cost $411 billion per year – more than what Americans spent on all retail prescription drugs in 2022 ($406 billion).
• If half of all Medicare and Medicaid patients who are obese took Wegovy and other weight loss drugs, Medicare and Medicaid could spend $166 billion per year – rivaling what Medicare and Medicaid spent on all retail prescription drugs in 2022 ($175 billion).
• Unless prices are substantially reduced, Wegovy and other weight loss drugs could push Americans to spend $1 trillion per year on all prescription drugs.
• If Novo Nordisk, a Danish company, charged Americans the same price it charges people in Denmark for Wegovy, the U.S. health care system could save up to $317 billion dollars per year if half of adults with obesity took the drug. Taxpayers through Medicare and Medicaid alone could save $128 billion per year.
• If Novo Nordisk dropped the price of Wegovy in the U.S down to the price in Denmark, the U.S. health care system could pay for new weight loss drugs for 100% of adults with obesity for less than the cost of covering 25% of the population with obesity at current U.S. net prices annually.

“Today’s report makes it crystal clear: The outrageously high price of Wegovy and other weight loss drugs have the potential to bankrupt Medicare and our entire health care system,” Sanders said. “The unjustifiably high prices of these weight loss drugs could also cause a massive spike in prescription drug spending that could lead to an historic increase in premiums for Medicare and everyone who has health insurance. The United States Congress and the federal government cannot allow that to happen. There is no rational reason, other than greed, for Novo Nordisk to charge Americans struggling with obesity $1,349 for Wegovy when this same exact product can be purchased for just $186 in Denmark, $137 in Germany, and $92 in the United Kingdom, while it costs less than $5 to profitably manufacture.”

On April 24, 2024, the HELP Committee launched an investigation into the outrageously high prices Novo Nordisk is charging for Ozempic and Wegovy in the U.S. On April 30, Chairman Sanders commended the Federal Trade Commission for taking bold action against the bogus patents Novo Nordisk has filed to prevent Americans from receiving a generic version of Ozempic at a much lower price. On May 13, Chairman Sanders wrote an op-ed on the front page of the Danish paper Politiken to appeal to Denmark’s longstanding commitment to social justice and to win their help in urging Novo Nordisk to reduce the outrageous price of Ozempic and Wegovy in the U.S.

To read the report, click here.

Bernie Sanders skrev en bön till danskarna i den danska nyhetstidningen Politiken den 13 maj 2024: Låt oss tillsammans verka för att sänka de orimligt höga priserna på viktminskningsläkemedlen.

Bernie Sanders U.S. Senator for Vermont

När cancer inte går att bota ska patienter få palliativ vård för att kunna leva så länge som möjligt med så god livskvalitet som möjligt. Men vem som får palliativ vård och i vilken form avgörs idag bland annat av bostadsadress – och slumpen. Det är en av slutsatserna i Cancerfondsrapporten 2024 om svensk palliativ vård.

Palliativa vården – ett geografiskt lotteri

Cancerfondens kartläggning visar att den palliativa vården idag saknar gemensam riktning och mål.  I stället bygger den palliativa vården till stor del på individuella eldsjälar i vården. De patienter som får palliativ vård, och även deras närstående, är ofta mycket nöjda. Men det är tydligt att det finns skillnader både mellan och inom regioner när det gäller tillgången till olika former av palliativ vård och i vilken utsträckning patienter får ta del av den. En läkare uttrycker det som att det kan liknas vid ett lotteri där patientens bostadsadress är avgörande för hur tillgången till palliativ vård ser ut.

— God palliativ vård kan förlänga liv och öka livskvaliteten när en botande behandling inte är möjlig.  Att så viktig vårdinsats tillåts fungera helt slumpartat är ett svek mot människor i väldigt utsatta situationer och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård skrämmer- även när den kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten

Cancerfondsrapporten visar också att den behandling som syftar till att bota patienten pågår alltför långt in i sjukdomsförloppet när palliativ vård vore bättre. Detta kan få negativa konsekvenser för patienter i form av sämre livskvalitet och onödigt lidande samt förkortad livslängd.

— Viljan att bli botad är såklart otroligt stark hos både närstående och patienter. I det läget är det väldigt känsligt för vårdpersonalen att föreslå palliativ vård, även när det är det bästa för patienten, säger Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård som bryter mot lagen?

Personer som har särskilt stora vårdbehov ska vårdas av särskild specialiserad palliativ hemsjukvårdspersonal. Många regioner erbjuder det dygnet runt, men i vissa regioner erbjuds det enbart under dagtid på vardagar. Det innebär att patienterna under övrig tid vårdas av ordinarie hemsjukvård.

— Jag tror alla hör hur allvarligt detta är. Det här handlar alltså om människor som har ordinerats särskilt specialiserad vård. Den vården behöver utföras av personal som har den nödvändiga erfarenheten och kompetensen, oavsett om det är måndag morgon eller söndag kväll, säger Ulrika Årehed Kågström.

Enligt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård ska specialiserade palliativa enheter stötta personer med komplexa palliativa vårdbehov oavsett ålder, bostadsort, diagnos och vårdform. Trots detta finns exempel på specialiserade palliativa enheter vars uppdrag exkluderar vissa patientgrupper.

— Svensk lagstiftning är tydlig med att vård ska ges på lika villkor, att vårdbehoven ska vara styrande och att de med störst behov ska prioriteras. Mot bakgrund av vår kartläggning har jag svårt att se att den palliativa vården följer Hälso- och sjukvårdslagen, säger Ulrika Årehed Kågström.

Så gjordes kartläggningen

Cancerfonden har kartlagt den palliativa vården för vuxna. Granskningen bygger bland annat på intervjuer med representanter för den palliativa vården i landets 21 regioner samt intervjuer med företrädare för samtliga Regionala Cancercentrum som är särskilt kunniga inom palliativ vård. Vidare har medicinskt ansvariga i 58 kommuner svarat på en enkätundersökning om palliativ vård.

Länk till rapport: https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/cancervard

Lungcancer är den dödligaste formen av cancer och drabbar över 4 200 människor i Sverige varje år. Trots det höga antalet drabbade är det få som når vården i tid. MSD och hälsoplattformen Healthanea lanserar nu chattboten ”Lunghälsan” med syftet att skapa medvetenhet kring tidiga tecken på lungcancer och förenkla för användarna att komma i kontakt med en vårdgivare för att diskutera och undersöka eventuella upplevda symtom. Healthanea har etablerats genom samarbetet mellan Microsoft och AXA.

Genom att svara på ett enkelt frågeformulär som är framtaget med hjälp av experter inom vården ska chattboten ”Lunghälsan” göra det enklare för människor att få kunskap om typiska lungcancersymtom.

”Lunghälsan” syftar till att skapa medvetenhet kring tidiga tecken på lungcancer.

Det finns faktorer som gör det svårare att upptäcka cancer i ett tidigt skede. Bland annat en motvilja hos personer att undersöka sina symtom av rädsla för sjukdomen, samt svårigheter att hitta rätt inom sjukvården. I syfte att utvärdera möjligheten att sänka dessa trösklar kommer användare i anslutning till frågeformuläret erbjudas uppföljande vårdkontakt hos Kry som MSD har engagerat i detta pilotprojekt.

”Lungcancer är svårt att upptäcka i tid och det är en utmaning att nå målgruppen och få dem att söka vård. Vi har testat den här chattboten under två års tid och efter utvärdering sett ett värde av att komplettera med uppföljande vårdkontakt i ett nästa steg. På så sätt hoppas vi kunna öka chanserna för tidig upptäckt ytterligare, och förbättra prognosen för de som drabbas”, säger Jakob Tellgren, nordisk chef på MSD.

Var tredje person i Sverige använder digitala tjänster för att kontakta vården, det visar en ny studie av Kantar Sifo som genomförts på uppdrag av MSD (1002 personer i åldrarna 40 – 99 år). Studien visar att 41 % skulle vara mer benägna att söka hjälp för sina symtom om de hade möjligheten att söka vård digitalt och träffa en läkare direkt med kunskap inom området online.

”Mitt uppdrag på Microsoft handlar om att öka den ömsesidiga förståelsen mellan teknikens och vårdens värld och projektet är ett utmärkt exempel på det. Jag är övertygad om att projekt av det här slaget kan skapa en vårdkedja som blir mer förebyggande och säker, där individen själv har makten att styra över sin hälsa”, säger Nasim Farrokhnia, hälso- och sjukvårdschef på Microsoft.

Hög dödlighet bland lungcancerpatienter
Den höga dödligheten bland lungcancerpatienter, ca 3500 personer årligen, kan till stor del härledas till den rad av diffusa symtom som i många fall misstas för andra åkommor. Detta innebär att de som behöver vård i många fall riskerar att feldiagnostiseras.

Kantars studie visar även att nästan var tredje person känner någon som har eller har haft lungcancer. Studien visar också att 17 % inte vet vilka de vanligaste symtomen är för lungcancer, 63 % har svarat att ihållande hosta är vanligast och endast 2 % har någonsin sökt vård för lungcancersymtom.

”Alla initiativ som kan bidra till att hitta lungcancer tidigt är lovvärda. ”Lunghälsan” chattbot är ett bidrag som kan göra det enklare för människor att få kunskap om typiska lungcancersymtom”, säger Karin Liljelund, vice ordförande på Lungcancerföreningen.

Vårdförloppet
MSD har engagerat Kry i syfte att undersöka hur vårdförloppet ser ut på vårdgivarsidan efter att personer med misstänkta lungcancersymtom når primärvården. Under utvärderingsfasen kommer Kry också att undersöka om detta digitala verktyg med möjlighet att boka en videokonsultation bidrar till att individer med lungcancersymtom söker vård för sina upplevda symtom i ett tidigare skede samt i högre grad. De som använder ”Lunghälsan” är inte bundna av att använda Kry som vårdgivare för att utreda sina symtom, utan har rätt att välja sin föredragna vårdgivare i ett nästa steg. Initiativet kommer pågå under ett års tid för att sedan utvärderas.

”Lunghälsan” – så här fungerar det
Chattboten syftar till att informera om relevanta lungcancersymtom och förenkla för individer att komma i kontakt med sjukvården men används inte för att ställa en diagnos. Testet består av frågor om lungsymtom, i linje med standardiserat vårdförlopp för lungcancer och 1177, där användaren antingen kan svara ja eller nej samt får besvara frågor om ålder och tobaksvanor. I samband med avslutat test finns det möjlighet att boka ett digitalt vårdbesök direkt hos Kry eller att söka vård via 1177. Det är också möjligt att ladda ner en PDF med sammanfattning av symtombilden.