Den 10 april kl 12.00 går startskottet för årets majblommeförsäljning. Barn över hela landet siktar på nya rekord med hjälp av en specialdesignad blomma. Det gäller att mobilisera inför det ökade trycket från barnfamiljer som pressas av dyrtiderna, säger Majblommans generalsekreterare Åse Henell.

Över 40.000 barn säljer majblommor över hela landet, både på stan med gröna väskor och i personliga webbshoppar.

Insamlingen genomförs till stöd för barn i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga. Det handlar om allt från kläder och skor till fritidsaktiviteter.

– Vi vet att 1 av 10 lever i barnfattigdom. Det visar statistiken* och det ser Majblommans volontärer i vardagen. Faktum är att förra årets rekordstora insamling inte räcker till. Barnens behov har blivit mer basala och nya grupper söker sig till oss, berättar Majblommans generalsekreterare Åse Henell.

Utöver klassiska majblommor säljs en specialdesignad majblomma i begränsad upplaga, där 1 av 10 blad saknas. Generalsekreterare Åse Henell:

– Att rycka bort det tionde blombladet kan låta brutalt, men vi vill påminna om att ett av tio barn lever i ekonomisk utsatthet. Vi vill markera att Majblomman ser allvarligt på det ekonomiska läget ur barnperspektiv.

2024 års majblomma är violfärgad. Utöver den klassiska blomman med nål, den traditionella kransen, klistermärket, en digital majblomma och en metall-pin finns den specialdesignade majblomman som saknar ett av tio blad. Den säljs i barnens personliga webbshoppar eller på www.majblomman.se och levereras till köparen med post.

AlzeCure Pharma AB ett läkemedelsbolag som utvecklar en bred portfölj av småmolekylära produktkandidater för CNS-sjukdomar, med fokus på Alzheimers sjukdom och smärta, meddelar idag att Professor Jan Lundberg investerar i bolaget och föreslås till ny ledamot i bolagets styrelse.
Dr. Jan Lundberg är en av de svenska tungviktarna på den internationella Big Pharma-arenan och har tidigare varit global forskningschef hos både Eli Lilly och AstraZeneca.

Professor Jan Lundberg har mer än 25 års erfarenhet från ledande befattningar i globala läkemedelsbolag, bland annat som global forskningschef vid Astra och därefter AstraZeneca (1996 – 2009) samt global forsknings- och utvecklingschef vid Eli Lilly (2010 – 2018). Han har lett utvecklingen av mer än 200 läkemedelskandidater, bland annat inom Alzheimer och smärta, med 30 godkända produkter inom flera terapeutiska områden. Innan han började på Astra var Dr. Lundberg professor i farmakologi vid Karolinska Institutet, där han också doktorerat. Han har även under fyra år läst läkarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hans forskning har resulterat i över 500 publicerade artiklar i peer review-granskade vetenskapliga tidskrifter.

Dr. Lundberg är också hedersdoktor vid farmakologiska fakulteten vid Uppsala universitet och har erhållit både Fernström- och Jahrepriset. Under åren har han även varit aktiv i flera internationella myndighetskommittéer. För närvarande är han styrelsemedlem i fyra olika läkemedels- och bioteknikbolag, och hans stora erfarenhet inom forskning och utveckling med ett stort intresse för centrala nervsjukdomar blir en stor tillgång för AlzeCure.

”AlzeCure har en fantastiskt spännande och lovande projektportfölj inom områden med mycket stora medicinska behov och inom områden som jag arbetat med. Jag skulle vara glad att kunna ansluta mig till bolaget i denna spännande utvecklingsfas och kunna bidra till bolagets fortsatta framgångar”, säger Dr. Jan Lundberg.

”Vi är otroligt tacksamma och glada över att Jan Lundberg både vill bli styrelsemedlem och investera i AlzeCure, med den fantastiska erfarenhet och kunskap som han besitter. Vi är övertygande om att detta kommer att bidraga mycket positivt till vår fortsatt framtida utveckling”, säger Martin Jönsson, VD AlzeCure Pharma

SciLifeLab & Wallenbergs Nationella Program för Datadriven Livsvetenskap (DDLS), får fortsatt finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med 740 miljoner kronor för ytterligare två år.

– Vi är mycket nöjda med beskedet om fortsatt DDLS-finansiering för nästa programfas. Beslutet att starta DDLS-programmet för fyra år sedan var inte bara visionärt utan också helt rätt i tiden, med tanke på de betydande genombrotten som har skett inom AI-forskning den senaste tiden. Dessa framsteg kommer att ha en mycket stor inverkan på livsvetenskaperna, och det är här programmets insats blir avgörande,” säger Olli Kallioniemi, direktör för DDLS-programmet.

Den nästan exponentiella ökningen av hastigheten och minskningen av kostnaden för genomsekvensering har resulterat i att stora mängder forskningsdata har genererats. Samtidigt har praktiskt taget alla områden inom livsvetenskap, från grundläggande biologi till biologisk mångfald och medicinsk forskning, påverkats avsevärt av den snabba tekniska utvecklingen inom databehandling och AI. Detta har lett till ett stort behov av nya kompetenser inom analys och databehandling samt ett behov av ökade resurser för att Sverige ska kunna hänga med i utvecklingen och behålla en ledande position vid forskningsfronten. Detta utgör grunden för DDLS-programmet och är anledningen till att det startades.

När DDLS-programmet nu går in på sitt fjärde år har flera viktiga milstolpar uppnåtts. 19 framstående unga gruppledare har rekryterats som DDLS-fellows, och ytterligare 20 kommer att rekryteras under 2024. Programmet har också rekryterat de första 27 doktoranderna till DDLS forskarskola, som på sikt kommer att vara värd för 260 doktorander och 210 postdoktorer.

Samarbetet mellan DDLS-programmet och Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) och WASP-HS (Humanity and Society), är starkt, med många pågående gemensamma projekt. SciLifeLab och DDLS, tillsammans med de tidigare etablerade Wallenberg Centres for Molecular Medicine (WCMM), utgör en stabil plattform för att Sverige ska kunna försvara sin position som en ledande Life Science-nation.

Dessutom har DDLS bildat fyra ”data science”-noder (DSN). Dessa ansvarar för att koordinera och utveckla nationella tjänster för databaser, datatjänster (SciLifeLab Data Centre) och bioinformatikstöd (WABI/NBIS). Varje DDLS forskningsområde; cell- och molekylärbiologi, evolution och biodiversitet, precisionsmedicin och diagnostik samt epidemiologi och infektionsbiologi, har varsin nod. Sammantaget speglar DDLS olika forskningsområden programmets breda inverkan; att förbättra människors hälsa, skydda biologisk mångfald och skapa hållbarhet.

DDLS-programmets positiva inverkan genomsyrar nu hela det svenska forskarsamhället, genom rekryteringar, utbildningar och det stöd och tjänster som erbjuds till alla forskare. Ambitionen är att säkerställa att programmet fortsätter att leda vägen mot ett datadrivet forskningssamhälle, både nationellt och internationellt.

– Vi är glada att den satsning vi startade för fyra år sen har blivit så framgångsrik. Samarbetet mellan stiftelsens olika strategiska program har också bidragit med ytterligare dimensioner för hur ny teknik kan användas i forskningen. Stiftelsen ser det därför naturligt att fortsätta satsningen, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Socialminister Jakob Forssmed har skapat ett råd med representanter från regioner, SKR, myndigheter och organisationer som ska underlätta för samarbete och införande av en kommande nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Rådet möttes för första gången den 8 april på Socialdepartementet. Den 8 april möttes det nya rådet för frågor om den digitala infrastrukturen i hälso- och sjukvården för första gången. Socialminister Jakob Forssmed ledde mötet.

Foto: Tina Sahlen/Regeringskansliet

– Regeringen har höga ambitioner gällande den digitala infrastrukturen i hälso- och sjukvården. Min förväntan är att rådet kommer att underlätta samarbete över organisatoriska gränser och vara en viktig del i arbetet med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed.

Regeringen vill förbättra kvaliteten i vården och patientsäkerheten genom att säkerställa att rätt information om patienten finns tillgänglig i varje vårdsituation liksom att på sikt minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare genom till exempel automatisk överföring mellan system. Målet är att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, och för tandvård oavsett huvudman. Regeringen har därför en målsättning om en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar.

Arbetet med att skapa och införa en gemensam digital infrastruktur för hälso- och sjukvården i hela landet är brett och komplext. Syftet med detta råd är att det ska finnas ett forum för berörda aktörer kan mötas och diskutera frågor om infrastrukturen och införandet. Deltagarna kommer att ha ett antal möten per år i rådet.

På rådets första möte den 8 april presenterade socialminister Jakob Forssmed regeringens pågående satsningar på digital infrastruktur, bland annat E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag om att ta fram förslag till färdplan för genomförandet, samt utredningen med Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata. Tomas Werngren som är nationell samordnare för frågan berättade också om sitt uppdrag, vilket är bland annat att bistå regeringen i det pågående arbetet genom att informera om regeringens arbete med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och att genom en nära dialog med berörda aktörer förbereda för införandet av denna infrastruktur.

Socialdepartementet informerar om att socialminister Jakob Forssmed den 10 april besöker life science-stadsdelen GoCo Health Innovation City i Mölndal.
Under besöket kommer socialministern att få ta del av regionens roll inom life science och hur Västsverige kan bidra till utveckling av framtidens läkemedel.

Socialministern kommer även att besöka Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg för att diskutera förutsättningar för att fler göteborgare ska kunna leva aktiva och hälsosamma liv.

Socialminister Jakob ForssmedFoto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Call it a silver lining: In addition to stopping the increasingly ludicrous theories for her absence from the public eye, Kate Middleton’s reveal last week that she’s fighting cancer may also be boosting awareness of the early signs and symptoms of the disease.

England’s taxpayer-funded National Health Service reported this week that the page of its website offering a general overview of cancer saw a nearly fivefold increase in visits in the 24 hours after the Princess of Wales’ broadcast on Friday, with 2,840 pageviews, up from the 600 visits the page received during the same period a week prior.

The Princess of Wales’ openness about her cancer diagnosis—and its subsequent boost in visits to online resources about cancer—follow a path recently laid by other members of the normally tight-lipped royal family. (Getty Images)

Even more popular was the NHS webpage devoted to outlining general signs and symptoms of cancer. Within the first three hours of Kate’s announcement, that page received nearly 4,200 views—which the NHS calculated as one site visit every three seconds—compared to just under 2,000 the week before.

“Receiving a cancer diagnosis can be very daunting—it turns your life upside down and speaking about it can be really difficult for people—the Princess of Wales bravely speaking out about her diagnosis will help others to do the same,” Peter Johnson, M.D., NHS England’s national clinical director for cancer, said in a statement. “There is no doubt that talking about cancer saves lives if it encourages people to come forward sooner if things aren’t right.”

During her March 22 broadcast, Kate shared that after she underwent a planned abdominal surgery in January for an undisclosed condition that doctors didn’t believe at the time to be cancerous, follow-up tests discovered cancer cells. Though she didn’t disclose what form of cancer she has, nor how it’s progressing, she said she is now in the “early stages” of a course of “preventative chemotherapy” recommended by her doctors.

The princess’ openness about her cancer diagnosis—and its subsequent boost in visits to online resources about cancer—follow a path recently laid by other members of the normally tight-lipped royal family. Their newfound candor has been hailed around the world, especially as it may be encouraging people to familiarize themselves with possible indicators of cancer, which could potentially lead to earlier diagnoses and, ideally, improved outcomes.

After the palace announced in January that King Charles had been treated for an enlarged prostate, NHS England reported that visits to its webpage on the condition had seen a more than 1,000% increase, with more than 16,400 visits on the day of the announcement, versus just 1,400 views the day before. A few weeks later, in early February, the palace confirmed that the monarch had been diagnosed with cancer—again, of an unspecified type—prompting a 51% surge in visits to the NHS page covering possible signs and symptoms of cancer, reaching 14,668 views in the day after the announcement.

Amid Charles’ health updates, his former sister-in-law, Sarah Ferguson, the Duchess of York, shared a statement of her own describing her diagnosis with malignant melanoma. That, too, sent online symptom searches soaring, with the NHS’ info page about melanoma skin cancer receiving more than 13,600 visits in the 48 hours after Fergie’s announcement, more than eight times higher than its views during the same period a week before.

Vad kan tid betyda för en person vars cancer inte går att bota? Ett förlängt liv kan ge hopp om alternativa behandlingar, eller helt enkelt ge mer tid med nära och kära. Alligator Bioscience vill hjälpa patienter med bukspottkörtelcancer genom att aktivera kroppens eget immunförsvar. FDA har gett sitt stöd för bolagets huvudkandidat att gå in i fas III, och BioStock Studio bad vd Søren Bregenholt berätta om nästa steg i utvecklingen liksom hans personliga engagemang för att hjälpa cancerpatienter.

Se intervjun med vd Søren Bregenholt på biostock.se. 

Søren Bregenholt är vd på Alligator Bioscience.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har lämnat över förslag till regeringen på metoder för hur återkommande mätningar av apotekens direktexpedieringsgrad för läkemedel kan ske. Förslaget omfattar både fysiska apotek och e-handelsapotek.

Att läkemedel som kunder efterfrågar finns tillgängliga i rätt tid är en förutsättning för att behandlingen ska kunna påbörjas. En av apotekens huvuduppgifter är att tillhandahålla läkemedel. Det ställer höga krav på apoteken att lagerhålla läkemedel till sina kunder.

TLV föreslår att den mätning som tidigare gjorts på fysiska apotek upprepas och utvecklas så att den även innehåller information om vilka varunummer som inte finns tillgängliga.

– Med en utvecklad enkätmetod för att mäta direktexpedieringsgrad kommer vi kunna förbättra kvaliteten och fördjupa analyserna. Nu kommer vi se vilka läkemedel som kunderna inte får med sig direkt och vad det beror på, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV.

För e-handeln behöver en ny metod utvecklas som är anpassad utifrån förutsättningarna för
e- handelsapoteken.

– Köpprocessen hos e-handelsapoteken skiljer sig från hur den ser ut på de fysiska apoteken. Nu kommer vi kunna följa förutsättningar för att e-handelskunderna ska få sina läkemedel vid den tid som man kommit överens om, säger Gunilla Rönnholm.

Genom mätningarna kommer vi få svar på

• Vilka läkemedel som är mer eller mindre tillgängliga.
• Orsaker till att kunden inte blir direktexpedierad.
• Vilka orsaker som ligger inom apotekens ansvarsområden och vad som beror på andra faktorer som apoteken inte kan påverka.
• Direktexpedieringsgrad även för e-handelsapoteken.

Återkommande mätningar

TLV mätte 2019 direktexpedieringsgraden med en enkät på fysiska apotek, i linje med den metod som Sveriges Apoteksförening använde 2015. Genom att utgå ifrån de tidigare enkäterna i kommande mätning kan resultaten jämföras över tid. Parallellt med en enkätundersökning föreslås en pilotundersökning med en enklare metod, i syfte att utvärdera om den skulle kunna vara ett alternativ i framtida mätningar på de fysiska apoteken. Metoden för e-handelsapoteken ska också utvecklas för att öka precisionen i mätningen.

Fakta

Lagen (2009:366) om handel med läkemedel förändrades 1 juli 2023 och apotekens tillhandahållandeskyldighet skärptes något genom att de ska anpassa sina lager utifrån konsumenternas behov där apoteken verkar.

Direktexpediering på fysiska apotek innebär att kunden får alla efterfrågade läkemedel på recept med sig på en gång. Inom e-handeln innebär direktexpediering att apoteket har sänt i väg kundens beställning i tid för att leveransen ska ha möjlighet att komma fram vid den tidpunkt kunden valt.