DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

NextCell startar dotterbolag för kvalitetsanalyser

NextCell Pharma AB meddelar att bolaget har bildat ett dotterbolaget QVance, som ska specialisera på kvalitetskontrollanalys. QVances lansering är ett strategiskt tillskott till NextCell för att öka bolagets omsättning och närvaro på marknaden för avancerade terapiläkemedel. QVance kommer att specialisera sig på att utföra kvalitetsanalyser åt företag, inklusive NextCell, på den växande cell- och genterapimarknaden. Qvance adresserar ett stort behov av analystjänster som saknas i Norden.

Utvecklingen av avancerade terpiläkemedel (ATMP) växer med en årlig tillväxttakt på 15 procent och har ett förväntat värde på 39 miljarder kronor år 20321. Norden är ett av de snabbast växande naven för ATMP på den europeiska marknaden. Under 2023 lanserades satsningen ”ATMP 2030” med visionen att transformera hälso- och sjukvården och göra Sverige världsledande inom ATMP2. NextCell är partner i detta initiativ, tillsammans med andra nyckelaktörer som Läkemedelsverket, många av de svenska regionerna, universitetssjukhus och stora läkemedelsföretag som Astra Zeneca.

NextCells dotterbolag QVance, baserat i Huddinge, har utvecklats för att möta de specifika behoven hos avancerade terapiföretag, särskilt de som vill ha en lokal leverantör av kvalitetsanalys. QVances affärsmodell är att utföra tjänster på uppdrag av kunden och visionen är att tillhandahålla analyser till företag i Norden, genom att erbjuda en rad kvalitetskontrollanalyser, produktlanseringar och skräddarsydd analysutveckling för företag av alla storlekar. Analysutrustning, renrum och expertpersonal kommer att överföras från NextCell till det nya bolaget, som kommer att vara tjänsteleverantör för NextCell och andra ATMP-företag.

”Vi leder utvecklingen av cellterapier och har identifierat ett växande behov av kvalitetsanalyser QVance har växt fram ur en förståelse för vad ATMP-utvecklare behöver och vad som för närvarande saknas i Norden. NextCell har eftersökt analyserna och i stället för att utföra analyserna internt spinner vi ut kvalitetsavdelningen i ett eget bolag för att kunna serva många fler aktörer”, kommenterar NextCells VD Mathias Svahn.

1) Future Markets Insights REP-GB-162421
2) ATMP – ATMP2030 (atmpsweden.se)

Avtal med USA främjar cancerforskningen

Sverige och USA har ingått ett bilateralt samarbetsavtal om cancerforskning och cancervård. Avtalet bygger vidare på det samarbetsavtal som slöts mellan länderna 2016, och syftar till att nå snabbare forskningsresultat genom ökat utbyte.

– Både Sverige och USA är ledande inom medicinsk forskning med en stark innovations- och life science-sektor. Tillsammans bidrar vi båda till den globala kampen mot cancer. Med detta avtal fortsätter vi att arbeta tillsammans, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Deputy Secretary for Health and Human Services, Andrea Palm, och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson signerar avtalet

Deputy Secretary for Health and Human Services, Andrea Palm, signerar avtalet för USA och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson signerar avtalet för Sverige. Foto: Joel Apelthun/Regeringskansliet

– Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och antalet som drabbas av sjukdomen förväntas öka i framtiden. Framgångsrik forskning inom det här området kan rädda liv. I dag bedrivs världsledande cancerforskning vid flera amerikanska universitet och ett nära samarbete med USA är därför mycket värdefullt för både svenska lärosäten och våra forskningsfinansiärer. Med det nya samarbetsavtalet höjer vi ambitionerna ytterligare, säger utbildningsminister Mats Persson.

Avtalet skrevs under av sjukvårdsministern och Andrea Palm, USA:s vice hälsominister, vid konferensen US-Sweden Cancer Summit 2024, som hölls på den svenska ambassaden i Washington DC. Avtalet ingås inom ramen för ett bredare avtal med USA och vetenskapligt och tekniskt samarbete som signerades 2006, och bygger på ett tidigare samarbetsavtal mellan länderna för perioden 2016 – 2021. Det har också koppling till The Cancer Moonshot, ett forskningsprogram som initierades av den amerikanska regeringen 2016 med syftet att påskynda framstegen mot cancer. Initiativet fokuserar bland annat på tidig upptäckt av cancer, förebyggande och främja jämlik vård.

Avtalet syftar till att främja utbyte mellan länderna inom cancerforskning och implementeringen av cancerforskning i cancervården. Målet är att genom ett ökat utbyte snabbare nå forskningsresultat som leder till ett stärkande av hela sjukvårdskedjan för cancerpatienter, inklusive prevention och ökad livskvalitet.

I avtalet beskrivs det övergripande ramverket för att stödja och bedriva forskning med hög kvalitet, underlätta tidig upptäckt och behandling av cancer. Genom avtalet har fler samarbeten mellan forskningsinstitutioner och lärosäten förstärkts och Sverige har fått fler och närmare kontakter med USA inom detta område.

Det fortsatta samarbetet med USA blir värdefullt inom flera områden. Förutom att det anknyter till den svenska cancerstrategin anknyter det också till EU:s cancerplan för att förebygga och vårda cancer. Det pågår ett omfattande samarbete mellan forskare och experter från Sverige och USA.

Ett exempel på utkomsten av det tidigare avtalet är grundandet av Cancer Moonshot Lund Center, vid Lunds universitet, där forskning bedrivs tillsammans med lärosäten, sjukhus och kliniska center i USA och andra länder.

­– Det är glädjande att Sverige och svensk forskning och life science har deltagit i Cancer Moonshot sedan starten och vi avser att fortsätta delta i den globala kampen mot cancer. Forskning på det här området tar lång tid, och jag är glad att vi genom avtalet säkerställer kontinuitet i samarbetet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

EU-överenskommelse om hälsodata

En överenskommelse är nu klar mellan EU-parlamentet och Europeiska rådet om hälsodataförordningen EHDS. Efter ett antal förhandlingsrundor kom parterna överens om på vilka villkor enskilda patienter ska kunna vägra att dela sin hälsodata, så kallad opt-out.

En överenskommelse om hälsodataförordningen EHDS nåddes mellan EU-parlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen under natten till den 15 mars 2024.

Den så kallade trilogen där den tredje parten var EU-kommissionen kom överens under hård tidspress. Förhandlingarna som slutfördes natten till fredagen var sista möjligheten att nå en överenskommelse före EU-valet i juni. Det är nu upp till parlamentsledamöterna att godkänna avtalet i april vid det sista plenarsammanträdet under mandatperioden.

EU-kommissionen lade fram förslaget om EHDS för två år sedan och sedan dess har det varit många och långa förhandlingar, först i EU-parlamentet och därefter mellan EU-institutionerna. Den hetaste frågan har gällt patienternas rättighet att säga nej till att delta i sekundär användning av hälsodata, det vill säga anonymiserad eller pseudonymiserad data för forskning. När EU-parlamentet röstade ja till EHDS fanns en skrivning med kring att patienter i efterhand kan säga nej, en opt-out.

Varje EU-land får avgöra opt-out

Kompromissen som nu nåtts mellan parterna innebär att det blir upp till vart och ett EU-land att avgöra opt-out. Ett medlemsland kan tillåta patienter att välja bort att deras hälsodata registreras oavsett om det gäller för sjukvårdsändamål (primäranvändning) eller för senare forskning (sekundäranvändning), med undantag om data behövs för allmänt beslutsfattande, statistik och vissa allmänna forskningsändamål. Medlemsländer får även införa strängare regler för tillgång till vissa känsliga uppgifter, exempelvis genetiska uppgifter, för forskningsändamål.

– EHDS kommer att ge medborgarna kontroll över sina hälsodata genom att tillhandahålla ett säkert ramverk för lagring och åtkomst till deras personliga hälsojournaler som kommer att vara tillgängliga var som helst i EU – vilket förbättrar vården på nationell och gränsöverskridande nivå, säger Tomislav Sokol, kroatisk förhandlare för EU-parlamentet, i en kommentar till överenskommelsen.

Tanken bakom EHDS är att skapa ett ”digitalt eko-system” för de vitt skilda hälso- och sjukvårdssystemen i EU-länderna. Att samla elektroniska hälsodata från europeiska medborgares journaler och recept i en gemensam portal leder enligt EU-kommissionen till ”bättre diagnostik och behandling, förbättrad patientsäkerhet och effektivare sjukvård”.

I praktiken skulle det kunna fungera så att en spansk läkare kan behandla en svensk patient på semester snabbare och effektivare genom att direkt få tillgång till dennes journal och tidigare recept genom portalen.

Likaså ska forskare och life science-företag kunna få tillgång till kvalitativ anonymiserad data för att ta fram nya läkemedel och behandlingar på ett mer effektivt sätt, något som är speciellt viktigt när det gäller sällsynta diagnoser där det saknas tillräckligt många patienter för att göra genomföra kliniska prövningar. Även utveckling av skräddarsydd precisionsmedicin skulle gynnas av tillgången till den här sortens data.

Gunilla Englund
Gunilla Englund

Uppgörelse bra, tycker Lif

Gunilla Englund, Lifs expert inom digitalisering, ser positivt på att parterna nu lyckats komma överens. Nu kommer branschen att mer i detalj analysera de förändringar från ursprungsförslaget som kompromissen innebär.

– Möjligheterna att använda hälsodata för både primära och sekundära ändamål har potential att skapa omfattande fördelar för patienter, hälso- och sjukvårdspersonal och samhällen. Detta kan också, genomfört på rätt sätt, medföra fördelar för life science-industrin. För life science-företagen handlar detta både om hur EHDS går att tillämpa tillsammans med lagstiftning om IP-rättigheter men också att användningen av hälsodata för sekundära ändamål faktiskt blir verklighet, säger Gunilla Englund.

Stella Kyriakides
Stella Kyriakides

Stella Kyriakides, EUs hälsokommissionär, var också nöjd med nattens uppgörelse.

– EHDS kommer att göra det möjligt för patienter att dela hälsodata, sin sjukdomshistoria, testresultat eller recept med sjukhus och läkare inom och mellan medlemsstaterna, som de vill. Samtidigt kommer EHDS frigöra potentialen hos hälsodata för utveckling av innovativa och livräddande behandlingar, samt för bättre hälsopolitiskt beslutsfattande, allt med starka dataskydds- och säkerhetsgarantier, säger Stella Kyriakides.

Förberedelser i Sverige

Som Life-time tidigare berättat förbereder Sverige sig för införlivandet av EHDS genom en ny utredning som leds av Mats Nilsson, ställföreträdande gd för det statliga forskningsrådet Forte. Utredningen ska ta fram analyser och förslag samt lägga en preliminär budget för kostnaden som genomförandet av EHDS innebär för Sverige. Utredningen ska utifrån EHDS bland annat analysera och föreslå hur forskare och life science-företag ska kunna ta del av anonymiserad hälsodata.

Lif, de forskande läkemedelsföretagen, ser positivt på att Mats Nilssons utredning tar både ett nationellt grepp och analyserar åtgärder som krävs för genomförandet av EHDS, där den sekundära användningen för forskare och life science-bolag är en viktig punkt.

– För life science-företagen är det viktigt att det blir en större tydlighet kring vilka data som finns, och att det finns en kontaktväg in. I dagsläget är det till exempel en problematik för life science-företagen att det är olika kvalitet och olika format på data, säger Gunilla Englund.

Av: Kent Björkqvist

 

 

Bilder
Förhandlingsrum. Foto: EU-parlamentet (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Gunilla Englund. Foto: Gunilla Lundström (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Stella Kyriakides. Foto: Council of Europe (omfattas inte av CC. All rights reserved)

LÄS MER

Förvärv utvidgar AstraZenecas pipeline för sällsynta sjukdomar

AstraZeneca förvärvar Amolyt Pharma, utvidgar pipeline för sällsynta sjukdomar i sent skede.

Amolyt development portfolio includes Phase III asset with potential to address significant unmet need in patients with chronic hypoparathyroidism. Acquisition to further expand the Alexion, AstraZeneca Rare Disease pipeline beyond complement inhibition, building on company’s success in bone metabolism and opportunity in rare endocrinology.

AstraZeneca announced that it has entered into a definitive agreement to acquire Amolyt Pharma, a clinical-stage biotechnology company focused on developing novel treatments for rare endocrine diseases.

The proposed acquisition will bolster the Alexion, AstraZeneca Rare Disease late-stage pipeline and expand on its bone metabolism franchise with the notable addition of eneboparatide (AZP-3601), a Phase III investigational therapeutic peptide with a novel mechanism of action designed to meet key therapeutic goals for hypoparathyroidism. Additionally, Alexion is looking forward to welcoming talent from Amolyt Pharma.

In patients with hypoparathyroidism, a deficiency in parathyroid hormone (PTH) production results in significant dysregulation of calcium and phosphate, which can lead to life-altering symptoms and complications, including chronic kidney disease.1 It is one of the largest known rare diseases, affecting an estimated 115,000 people in the United States and 107,000 people in the European Union, approximately 80% of whom are women.2,3

Marc Dunoyer, Chief Executive Officer, Alexion, AstraZeneca Rare Disease, said: “Chronic hypoparathyroid patients face a significant need for an alternative to current supportive therapies, which do not address the underlying hormone deficiency. As leaders in rare disease, Alexion is uniquely positioned to drive the late-stage development and global commercialisation of eneboparatide, which has the potential to lessen the often debilitating impact of low parathyroid hormone and avoid the risks of high-dose calcium supplementation. We believe this programme, together with Amolyt’s talented team, expertise and earlier pipeline, will enable our expansion into rare endocrinology.”

Thierry Abribat, Chief Executive Officer, Amolyt Pharma, said: “We enthusiastically welcome the proposed acquisition of Amolyt by AstraZeneca, an organisation that shares our dedication to delivering life-changing treatments to people living with rare diseases. This agreement offers the opportunity to meaningfully advance our pipeline therapies. Strong Phase II data suggest eneboparatide has the potential to improve outcomes for patients and to shift the treatment paradigm for hypoparathyroidism, and we look forward to seeing the continued advancement of the Phase III trial.”

Eneboparatide is a PTH receptor 1 (PTHR1) agonist with a novel mechanism of action rationally designed to meet the therapeutic goals of hypoparathyroidism.4 Phase II data showed that eneboparatide achieved normalisation of serum calcium levels as well as the potential to eliminate dependence on daily calcium and vitamin D supplementation. In adults with chronic hypoparathyroidism and hypercalciuria, results showed that eneboparatide normalised calcium in urine. In addition, for patients with hypoparathyroidism, eneboparatide preserved bone mineral density, an important potential benefit in patients with an increased risk of osteopenia or osteoporosis.5

Financial considerations
Under the terms of the agreement, AstraZeneca will acquire all of Amolyt Pharma’s outstanding shares for a total consideration of up to $1.05 billion, on a cash and debt free basis. This includes $800 million upfront at deal closing, plus the right for Amolyt Pharma’s shareholders to receive an additional contingent payment of $250 million payable upon achievement of a specified regulatory milestone.

Subject to the satisfaction of customary closing conditions in the acquisition agreement, including regulatory clearances, the transaction is expected to close by the end of the third quarter of 2024.

Rehn ny vd för Simsen Diagnostics

Simsen Diagnostics, bioteknikföretaget som utvecklar nya tekniska lösningar för cancermonitorering, tillkännagav idag att bolagets styrelse har utsett Pontus Rehn till ny VD. Rehn kommer officiellt att tillträda rollen som VD från och med den 11 mars. Simsen Diagnostics vill också passa på att uttrycka sin tacksamhet till Gustav Johansson, den avgående VD:n, för hans betydande arbete och engagemang för utvecklingen av företaget. Med det nya ledarskapet blickar företaget nu framåt och bekräftar sin hängivenhet mot att fortsätta utveckla ledande ultrakänslig teknik för cancerövervakning.

Pontus Rehn har över 20 års erfarenhet från ledande befattningar inom life science-industrin. Pontus har arbetat på företag som Gambro, St. Jude Medical, Wellspect, Erba Diagnostics och Karl Storz. I sina tidigare roller har Pontus varit ansvarig för global marknadsföring, försäljning, kommersiell strategi, marknadsexpansion, nya affärsmodeller och kommersialisering av nya produkter.

  • ”Simsen Diagnostics befinner sig i fasen att ta steget från att vara ett start-up-företag till att bli ett scale-up-företag, med möjligheten att förbättra genetisk diagnostik för cancerpatienter. Pontus bidrar med viktig erfarenhet och ett nätverk som kan bidra till att bygga upp Simsen Diagnostics och accelerera lanseringen av våra tjänster och produkter globalt”, säger Anders Waas, styrelseordförande för Simsen Diagnostics.
  • ”Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med att utveckla Simsen Diagnostics och utvidga dess verksamhet, och jag är både stolt och hedrad över styrelsens förtroende. Företaget har ett erbjudande med stor internationell potential som kommer att göra en betydande skillnad för cancerpatienter såväl som för hälso- och sjukvårdssystem”, säger Pontus Rehn.

Företaget vill också tacka Gustav Johansson, den avgående VD:n, för hans betydande bidrag till att bygga upp Simsen’s organisation och verksamhet och önskar honom all lycka i hans framtida karriär.

Farmacia Nordic förvärvar Vaxol

Farmacia Nordic AB är en ny aktör inom läkemedelsindustrin, tillkännager förvärvet av brittiska Vaxol Ltd, ägare av den välkända öronvax-produkten VAXOL, som finns på 16 marknader. Detta strategiska förvärv ger Farmacia Nordic en position som en ledande aktör inom behandling av öronvax och markera en ny fas av tillväxt och innovation för företaget.

Genom att förvärva Vaxol Ltd förstärker Farmacia Nordic sin förmåga att erbjuda marknaden lösningar och att möta kundernas behov på bästa möjliga sätt. Denna affär markerar en viktig milstolpe i företagets strävan att utveckla och expandera sin produktportfölj och som en partner att lita på inom behandling av öronvax.

”Vi är mycket glada över att kunna välkomna Vaxol  Ltd och produkten VAXOL till Farmacia Nordic -familjen,” säger Johan Bloom, VD för Farmacia Nordic AB. ”Detta förvärv är ett bevis på tillväxt och vårt engagemang för att leverera högkvalitativa lösningar till våra kunder över hela världen.”

Genom att kombinera Farmacia Nordics expertis och resurser med den välkända produkten VAXOL från Vaxol Ltd, kommer företaget att kunna driva innovation och skapa ännu större värde för kunder och partners. ”Vi ser fram emot att fortsätta att arbeta tillsammans med Vaxol Ltd-teamet för att uppnå gemensamma mål och framgångar”, säger Johan Bloom.

EU godkänner pneumokockvaccin för barn

Prevenar 20 erbjuder det bredaste skyddet bland konjugerade pneumokockvaccin för att skydda spädbarn och äldre barn från de 20 serotyper som idag orsakar majoriteten av pneumokocksjukdom i EU och globalt.

EU godkänner Pfizers pneumokockvaccin Prevenar 20 för barn

EU-kommissionen har godkänt Pfizers 20-valenta konjugerade pneumokockvaccin, Prevenar 20, för aktiv immunisering för att förebygga invasiv sjukdom, lunginflammation och öroninflammation orsakad av bakterien Streptococcus pneumoniae för spädbarn, barn och ungdomar, från 6 veckor till 18 års ålder.

– Godkännandet av Prevenar 20 för spädbarn och äldre barn innebär en stor möjlighet att förbättra folkhälsan genom att hjälpa till att skydda mot de 20 serotyper som idag orsakar majoriteten av pneumokocksjukdom i EU. Prevenar 20 är ett steg i Pfizers åtagande att utveckla vacciner för att förebygga potentiellt livshotande infektioner och vi är stolta att vi nu kan erbjuda det bredaste skyddet bland konjugerade pneumokockvaccin för barn, säger Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer i Sverige.

Godkännandet följer den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMAs, vetenskapliga kommittés positiva utlåtande. Godkännandet gäller alla 27 länder inom EU samt Island, Lichtenstein och Norge. Den Amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände Prevenar 20 för spädbarn och barn i april 2023 och ansökningar har också skickats till andra regulatoriska myndigheter i världen.

EU-godkännandet baseras på resultat från det kliniska fas-3 programmet som består av fyra studier (NCT04546425, NCT04382326, NCT04379713, NCT04642079), som utvärderade vaccinets säkerhet, tolerabilitet och immunogenicitet hos drygt 4,700 spädbarn och 800 andra barn i varierande åldrar.

Om Prevenar 20 (Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 20-valent)

Prevenar 20 inkluderar de 13 serotyper som ingår in Prevenar 13 – 1, 3, 4, 5, 6A, 6B, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, och 23F. De sju ytterligare serotyperna som inkluderas i Prevenar 20 är – 8, 10A, 11A, 12F, 15B, 22F, och 33F – som orsakar invasiv pneumokocksjukdom och är associerade med särskilt höga dödstal, antibiotikaresistens och/eller meningit. Sammantaget orsakar de 20 serotyper som inkluderas i Prevenar 20 en majoritet av pneumokocksjukdom i EU och globalt.

I februari 2022 godkände EU-kommissionen Apexxnar (20-valent konjugerat pneumokockvaccin) för att förebygga invasiv sjukdom och lunginflammation orsakad av de 20 serotyper som ingår i vaccinet för vuxna över 18 år. Pfizer ändrar varumärket Apexxnar till Prevenar 20 när indikationen nu utökas till att inkludera individer från 6 veckor och äldre.

Indikationer för Prevenar 20 i EU

  • Aktiv immunisering för att förebygga invasiv sjukdom, lunginflammation och öroninflammation orsakad av bakterien Streptococcus pneumoniae för spädbarn, barn och ungdomar, från 6 veckor till 18 års ålder.
  • Aktiv immunisering för att förebygga invsiv sjukdom och lunginflammation orsakad av bakterien Streptococcus pneumoniae hos individer över 18 år.

Ingen ökad risk för hjärntumör av mobiltelefon

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Den utbredda användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den radiofrekventa elektromagnetiska strålningen vid mobil teknologi kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.

WHO och EU har efterfrågat studier av hög kvalitet för att kunna besvara dessa frågor. Mot bakgrund av detta initierades COSMOS-studien för nästan 20 år sedan.

Mellan 2007 och 2013 besvarade ett stort antal personer i fem länder detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att registrera insjuknande i hjärntumör.

Förhandsgranskning av bild

Professor Maria Feychting. Foto: Andreas Andersson.

– För första gången har forskare kunnat genomföra en framåtblickande kohortstudie där detaljerad information om deltagarnas mobiltelefonanvändning samlats in. Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett COSMOS-studien om cancerrisk.

Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som totalt talat  flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från de individer som använt mobilen betydligt mindre.

Använt mobilen i mer än 15 år

Personer som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade COSMOS frågeformulär hade inte högre risk att insjukna än de som använt mobiltelefon kortare tid.

COSMOS är enligt forskarna den hittills enda studie som har kunnat kombinera en prospektiv kohortdesign, som mäter förändring i exponering och utfall över tid, med detaljerad information om omfattningen av mobiltelefonanvändning.

COSMOS har nu visat att de som pratar allra mest i mobilen inte har högre risk för hjärntumör än andra.

WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, klassificerade 2011 radiofrekventa fält som ”möjligen carcinogena”. Denna bedömning baserades till stor del på fall-kontrollstudierna som tillfrågat hjärntumörpatienter och friska kontroller i efterhand om sin tidigare mobiltelefonanvändning.

Forskarna pekar på att resultaten från COSMOS kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.

– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.

I Sverige har studien finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE), AFA Försäkring, Strålsäkerhetsmyndigheten och VINNOVA (se studien för mer information om finansiering).

Flera av forskarna är eller har varit engagerade som vetenskapliga experter i kommittéer på uppdrag av nationella och internationella myndigheter, såsom WHO och EU. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Mobile phone use and brain tumour risk – COSMOS, a prospective cohort study”, Maria Feychting, Joachim Schüz, Mireille B. Toledano, Roel Vermeulen, Anssi Auvinen, Aslak Harbo Poulsen, Isabelle Deltour, Rachel B. Smith, Joel Heller, Hans Kromhout, Anke Huss, Christoffer Johansen, Giorgio Tettamanti, Paul Elliott, Environment International, online mars 2024, doi:10.1016/j.envint.2024.108552.

Nytt labb i Sverige utvecklar nya vacciner

Abera Bioscience AB tar nu ett viktigt steg i sin utveckling och kommer under våren etablera ett nytt labb i Uppsala, Sverige. Labbet kommer vara väl anpassat för vaccinutveckling med utrustning som gör det möjligt för bolaget att utveckla fler vaccinkandidater på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt.

”Aberas verksamhet har utvecklats mycket de senaste åren och vi har tagit steget från discovery-forskning till produktutveckling vilket ställer andra krav på utrustning och kompetens. I det nya labbet kommer vi ha möjlighet till bredare utveckling genom bättre analyskapacitet och möjlighet att internt producera både bakteriella och virala antigen för olika vaccinkandidater. Det är en grundpelare i vår quick-respons-satsning där vi stärker vår interna kapacitet vilket också ökar möjligheten för olika slags samarbeten inom vaccinområdet”, säger Mats Lundgren, CSO på Abera.

”Med ett eget labb ökar vi vår flexibilitet och kortar tiden för utveckling av nya vaccinprototyper. Dessutom skapar det möjlighet att expandera bolaget framöver. Finansieringen av den här satsningen är kostnadseffektiv och sker till största delen genom det erhållna bidraget för pandemiberedskap som finansieras av Innovate UK, samt genom kostnader som vi redan har budgeterat och har täckning för. Två av våra medarbetare från labbet i Amsterdam kommer flytta med till Sverige och vi kommer att stärka teamet ytterligare framöver” berättar Maria Alriksson, VD på Abera Bioscience.

S kritiskt till passivitet inför cancerköerna

Socialdemokraterna kräver åtgärder för att korta väntetiderna inom den skånska cancervården, som nu är längre än någonsin. Bara 27 procent fick vård inom de nationellt beslutade ledtiderna under 2023. Det innebär att Skåne har sämst tillgänglighet i landet. För flera av de vanligaste diagnoserna ser det ännu värre ut.

De styrande högerpartierna M, SD, KD och L fick hård kritik av Region Skånes revisorer i en rapport som publicerades i januari. Den konstaterar att styret misslyckats åtgärda de flesta av de problem som konstaterades redan 2019. Sedan högerpartierna tog över 2018 har tillgängligheten blivit sämre för varje år som gått, med undantag för 2020 då inflödet av patienter minskade på grund av pandemin.

-Revisorerna säger precis det som vi har sagt i flera år: Det duger inte att sitta passivt och hoppas att cancerköerna ska försvinna av sig själv. Högerpartierna måste sluta skära ner på vårdpersonal och börja satsa på cancervården, säger Carina Svensson (S), regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Socialdemokraterna föreslog vid torsdagens möte att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle skjuta till 70 miljoner i en extra kösatsning och ta fram en handlingsplan för att åtgärda de flaskhalsar som identifierats i vårdförloppen inom cancervården.

Högerpartierna avslog ett liknande S-förslag för mindre än ett år sedan, men i rapporten från januari riktar nu också revisorerna en uppmaning till nämnden att ta ansvar för att åtgärda dessa flaskhalsar. Resultatet blev ändå detsamma. M, SD, KD och L röstade ner förslaget än en gång.

-Det är anmärkningsvärt att styret ignorerar en direkt uppmaning från revisorerna. Cancervården är i kris och de ansvariga politikerna sticker huvudet i sanden. Skånska cancerpatienter förtjänar bättre, säger Carina Svensson (S).

Prenumerera