Abera Bioscience AB tar nu ett viktigt steg i sin utveckling och kommer under våren etablera ett nytt labb i Uppsala, Sverige. Labbet kommer vara väl anpassat för vaccinutveckling med utrustning som gör det möjligt för bolaget att utveckla fler vaccinkandidater på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt.

”Aberas verksamhet har utvecklats mycket de senaste åren och vi har tagit steget från discovery-forskning till produktutveckling vilket ställer andra krav på utrustning och kompetens. I det nya labbet kommer vi ha möjlighet till bredare utveckling genom bättre analyskapacitet och möjlighet att internt producera både bakteriella och virala antigen för olika vaccinkandidater. Det är en grundpelare i vår quick-respons-satsning där vi stärker vår interna kapacitet vilket också ökar möjligheten för olika slags samarbeten inom vaccinområdet”, säger Mats Lundgren, CSO på Abera.

”Med ett eget labb ökar vi vår flexibilitet och kortar tiden för utveckling av nya vaccinprototyper. Dessutom skapar det möjlighet att expandera bolaget framöver. Finansieringen av den här satsningen är kostnadseffektiv och sker till största delen genom det erhållna bidraget för pandemiberedskap som finansieras av Innovate UK, samt genom kostnader som vi redan har budgeterat och har täckning för. Två av våra medarbetare från labbet i Amsterdam kommer flytta med till Sverige och vi kommer att stärka teamet ytterligare framöver” berättar Maria Alriksson, VD på Abera Bioscience.

Socialdemokraterna kräver åtgärder för att korta väntetiderna inom den skånska cancervården, som nu är längre än någonsin. Bara 27 procent fick vård inom de nationellt beslutade ledtiderna under 2023. Det innebär att Skåne har sämst tillgänglighet i landet. För flera av de vanligaste diagnoserna ser det ännu värre ut.

De styrande högerpartierna M, SD, KD och L fick hård kritik av Region Skånes revisorer i en rapport som publicerades i januari. Den konstaterar att styret misslyckats åtgärda de flesta av de problem som konstaterades redan 2019. Sedan högerpartierna tog över 2018 har tillgängligheten blivit sämre för varje år som gått, med undantag för 2020 då inflödet av patienter minskade på grund av pandemin.

-Revisorerna säger precis det som vi har sagt i flera år: Det duger inte att sitta passivt och hoppas att cancerköerna ska försvinna av sig själv. Högerpartierna måste sluta skära ner på vårdpersonal och börja satsa på cancervården, säger Carina Svensson (S), regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Socialdemokraterna föreslog vid torsdagens möte att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle skjuta till 70 miljoner i en extra kösatsning och ta fram en handlingsplan för att åtgärda de flaskhalsar som identifierats i vårdförloppen inom cancervården.

Högerpartierna avslog ett liknande S-förslag för mindre än ett år sedan, men i rapporten från januari riktar nu också revisorerna en uppmaning till nämnden att ta ansvar för att åtgärda dessa flaskhalsar. Resultatet blev ändå detsamma. M, SD, KD och L röstade ner förslaget än en gång.

-Det är anmärkningsvärt att styret ignorerar en direkt uppmaning från revisorerna. Cancervården är i kris och de ansvariga politikerna sticker huvudet i sanden. Skånska cancerpatienter förtjänar bättre, säger Carina Svensson (S).

Följ årets högtidliga stipendieceremoni från Vinterträdgården live!

Fredagen den 8 mars äger Anders Walls stiftelses årliga stipendieceremoni rum i Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stockholm i närvaro av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

Tio nya Anders Wall-stipendiater presenteras inom områdena naturvetenskaplig forskning, entreprenörskap, landsbygdsutveckling och musik. Musikstipendiaterna bidrar också med framträdanden. I år delar Anders Walls stiftelse ut ca 5 Mkr i stipendier och bidrag, drygt hälften inom kulturområdet.

Evenemanget livesänds på www.wallstiftelsen.se med start kl. 17.00 den 8 mars.

Välkommen att ta del av en ceremoni fylld med underbar musik och en stor portion framtidstro förmedlad av våra unga talanger!

Vid ceremonin offentliggörs också mottagarna av följande stipendier:
Jussi Björling-stipendiet
Anders Wall & Allmänna Sången Composition Award till kvinnliga tonsättare

Den informationsdrivna studien CONSIDERING-AF har nu påbörjats i Halland, med bland andra BMS som en samverkande part. Syftet är att undersöka huruvida screening för förmaksflimmer baserat på en riskprediktionsmodell är effektivare än rutinsjukvård för att identifiera individer med förmaksflimmer. Om studien utfaller positivt kan det innebära tidigare upptäckt av förmaksflimmer och att strokeförbyggande behandling kan initieras. Modellen appliceras på regionala hälsodata och resultaten jämförs med rutinsjukvårdens insatser.

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rubbning i hjärtrytmen och innebär ökad risk för blodproppar och stroke. Tillståndet utgör därmed en betydande utmaning för patienter, deras anhöriga samt hälso- och sjukvårdssystemet.

Det finns idag välfungerande diagnostiska verktyg och etablerade behandlingsalternativ i form av blodförtunnande mediciner för att förebygga stroke. Utmaningen består i att identifiera individer med odiagnostiserat förmaksflimmer, särskilt eftersom tillståndet i många fall förekommer utan symtom.

Studiedesignen för CONSIDERING-AF publicerades nyligen i den medicinska tidskriften BMJ Open. Studien tar avstamp i tidigare forskning och tillämpar en validerad riskprediktionsmodell baserad på flera etablerade högriskfaktorer. Modellen anpassas sedan till lokala hälsodata från Region Halland för att identifiera personer i riskzon.

Hälften av deltagarna kommer att erhålla ett EKG-plåster som under 14 dagar registrerar hjärtrytmen. Den primära frågeställningen är huruvida riskprediktionsmodellen i kombination med rytmregistrering via ett EKG-plåster är effektivare för att upptäckta förmaksflimmer jämfört med rutinsjukvård. Deltagarna applicerar det hemskickade plåstret själva och kan under tiden leva som vanligt. De deltagare som under studiens gång diagnostiseras med förmaksflimmer kommer att erbjudas medicinsk bedömning inom ramen för rutinsjukvården.

Ambitionen är att klargöra huruvida riktade insatser baserat på förhöjd risk kombinerat med användandet av hälsodata leder till tidigare identifiering av personer med förmaksflimmer.

– Eftersom symtomen på förmaksflimmer kommer och går är de svåra att upptäcka. Därför är EKG-plåster ett bra och enkelt sätt att få fram data utan att patienten behöver befinna sig fysiskt i vårdmiljö utan kan sköta monitoreringen själv hemma i stället. Upptäcks flimret i tid kan patienten få behandling med blodförtunnande medicin och minska risken för bland annat stroke, förklarar kardiologen Johan Engdahl, som tidigare arbetat som överläkare i Region Halland och som i dag är docent och överläkare på Danderyds Sjukhus och likaså ansvarig för forskningsstudien.

Länk till den vetenskapliga publikationen av studiedesignen i BMJ Open.

Nu växlar Blodomloppet upp och etablerar sig på fler orter. 2023 blev ett starkt år med totalt 87 000 löpare på 19 orter, en ökning mot 2022 med 33 procent. Under 2024 tillkommer fem nya lopp, Kristianstad, Kalmar, Munkedal, Eskilstuna och Borås blir en del av det växande Blodomloppet.

– Väldigt kul att hela fem orter tillkommer för att uppmärksamma den livsviktiga blodgivningen och arrangera lopp fysiskt. Vi tror att det kommer att bli fantastiska event redan första året, säger Tomas Hoszek, ordförande för Blodomloppet.

Blodomloppet kombinerar fysisk rörelse med att prata om vikten av att ge blod och varje år registreras tusentals nya blodgivare i samband med loppen.

– Blodomloppets starka budskap behöver fortsatt spridas. Vi gläds åt att kunna bjuda in till motionslopp i hela landet där vi tillsammans uppmärksammar den livsviktiga blodgivningen, hälsa och välmående för arbetskamrater och dessutom skapa ekonomiska medel som får ungdomar att komma i rörelse, säger Tomas.

Du kan delta i Blodomloppet individuellt men även i lag, vilket 87 procent av alla som deltar har valt att göra. Lagen brukar oftast bestå av kollegor och är ett sätt för företag att främja hälsa för sina medarbetare. Alla lag får också en picknickkasse att dela på.

– Som arbetsgivare vill vi uppmuntra medarbetare att röra på sig och vad kan vara roligare än att göra det tillsammans. Tävlingsformen går i linje med vår hälsostrategi med fokus på vardagsmotion då möjligheten finns till att promenera och jogga. Då loppen arrangeras en vardagskväll och avrundas med en härlig picknick blir det en perfekt avslutning på arbetsdagen tillsammans med kollegorna, säger Lena Tilevall, HR Specialist Health & Work Environment, SEB Sverige.

Med de nya orterna arrangeras motionsloppet på 24 orter i Sverige och turnén pågår den 13 maj – 9 september. Blodomloppet kommer också att fortsätta erbjuda virtuella alternativ för de som vill delta på distans eller inte har möjlighet att närvara personligen.

Blodomloppet är en förening och arrangeras lokalt av blodverksamheter och idrottsföreningar.

Vuxna som sover bara tre till fem timmar per dygn löper högre risk att få typ 2-diabetes. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Jama Open Network. Den visar också att det inte går att kompensera kronisk sömnbrist bara genom att äta hälsosamt.

– Jag rekommenderar överlag att prioritera sömn, även om jag förstår att det inte alltid är möjligt, särskilt som förälder till fyra tonåringar, säger Christian Benedict, universitetslektor och sömnforskare vid institutionen för farmaceutiska biovetenskaper vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

Han har tillsammans med en grupp forskare tittat på sambandet mellan typ 2-diabetes och sömnbrist. Typ 2-diabetes påverkar kroppens förmåga att använda socker (glukos), vilket hindrar insulinupptagningen och resulterar i höga blodsockernivåer. En rapport från 2020 visade att över 462 miljoner människor lider av denna sjukdom. Med tiden kan den orsaka allvarliga skador, särskilt på nerver och blodkärl, och utgör därmed ett eskalerande folkhälsoproblem globalt.

– Tidigare forskning har visat att återkommande kort dygnsvila ökar risken för typ 2-diabetes, medan hälsosamma kostvanor som att äta frukt och grönsaker regelbundet kan minska risken. Men det har varit oklart om personer som sover för lite kan minska risken att utveckla typ 2-diabetes genom att äta hälsosamt, säger Diana Noga, sömnforskare vid institutionen för farmaceutiska biovetenskaper vid Uppsala universitet.

Därför använde forskarna data från en av de största populationsdatabaserna i världen, UK Biobank, där nära en halv miljon deltagare från Storbritannien har kartlagts genetiskt och svarat på frågor om hälsa och livsstil. De följde deltagarna i över tio års tid och fann att en sömntid mellan tre och fem timmar var kopplad till en högre risk att utveckla typ 2-diabetes.

Hälsosamma kostvanor ledde däremot till en lägre risk att utveckla sjukdomen, men även personer som åt hälsosamt men sov mindre än sex timmar per dygn löpte fortfarande en högre risk för typ 2-diabetes.

– Våra resultat är de som första ifrågasätter om en hälsosam kost kan kompensera för brist på sömn när det gäller risken för typ 2-diabetes. De bör inte orsaka oro, utan istället ses som en påminnelse om att sömn spelar en viktig roll för hälsan, säger Christian Benedict.

Han menar också att effekterna av sömnbrist varierar mellan individer beroende på bland annat genetik och en persons faktiska sömnbehov.

Nôga et al. (2024) Habitual Short Sleep Duration, Diet, and Development of Type 2 Diabetes in Adults, JAMA Network Open, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2024.1147