Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, professor i farmakometri. Det började med att tio forskare och läkemedelsexperter grundade ett konsultföretag tillsammans. Tio år senare har företaget Pharmetheus 100 anställda i Uppsala och andra länder.

Nya siffror från SCB visar att den svenska hälsoexporten slår alla rekord med en toppnotering på 152,5 miljarder kronor under 2023, en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Det gör hälsoexporten större än både järn-, stål- och livsmedelsexporten.

Värdet av den svenska hälsoexporten har mer än fördubblats de senaste tio åren och utgör idag 7,3 procent av den totala svenska exporten. I verkligheten är den svenska hälsoexporten större än så, eftersom dessa siffror enbart avser läkemedel.

– Detta visar ännu en gång att hälsoexporten har stor betydelse för Sveriges tillväxt, sysselsättning och välstånd och dessutom bidrar till utveckling och god hälsa runt om i världen, säger Maria Helling, vd Swecare.

Samtidigt verkar ett oroligt omvärldsläge och världsekonomins svacka medfört att företagen prioriterar mogna marknader, många i vårt närområde. Detta framgår i Swecares årliga rapport Hälsoexportbarometern som publiceras i dagarna.

Före årsskiftet presenterade regeringen en ny strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft och en reformagenda för svenskt bistånd. Stärkta synergier mellan handel, främjande och utvecklingssamarbete pekas särskilt ut som ett prioriterat mål.

– Det finns absolut ett intresse för marknader i låg- och medelinkomstländer men de utgör knappast ”lågt hängande frukt”, ser vi i vår rapport. Högst på prioriteringslistan ligger länder som USA, Storbritannien och Tyskland, dit redan en stor andel av den svenska exporten går idag. Om vi vill öka de svenska företagens aktivitet på tillväxtmarknader behövs stärkta främjandeinsatser och möjligheten att få hjälp att minska risken.

Swecare är en halvstatlig stiftelse som hjälper den svenska hälsosektorn att stärka sina internationella relationer. Den årliga rapporten Hälsoexportbarometern släpps i början av mars månad och baseras på SCB:s exportsiffror tillsammans med enkätsvar från 63 svenska hälsoföretag och intervjuer av företagsledare och ministrar.

Ett av Sveriges största affärsängelnätverk inom Life Science, Life Science Invest, tar in ytterligare kapital för att stödja forskningsbolag. Life Science Invests femte saminvesteringsbolag, LSI Epsilon, tar in 17 mSEK av 25 affärsänglar med bred kompetens inom life science. Bolaget ska investera i 10-talet tidiga Life Science, Healthtech och Medtech-bolag i Norden under det kommande året och hjälpa dem ta nästa steg. Initiativtagarna är entreprenörerna Ann-Charlotte Beckman, Magnus Klaesson och Kristofer Klerfalk.

“Det är fantastiskt inspirerande och meningsfullt att tillsammans kunna hjälpa forskningsbolag i tidig fas med smart kapital. Vår strategiska process innebär att vi hittar de bästa bolagen som matchar vårt nätverk i form av kompetens och nätverk. Majoriteten av oss änglar är erfarna entreprenörer inom läkemedel och medtech med flertalet exits bakom oss, som nu får tillfälle att ge tillbaka till ekosystemet,” berättar entreprenören och VD Kristofer Klerfalk.

”Vi har under de senaste åren samlat drygt 100 affärsänglar under konceptet Life Science Invest och tillsammans investerat 54 mSEK i 27 bolag. Konceptet och metodiken vi byggt upp är unikt och väldigt uppskattat. Nyckeln är tillsammans och att vi har lyckats engagera kvinnliga änglar vilket ökar mångfalden. Det har även visats sig i att av våra investeringar har 32% kvinnliga grundare vilket kan jämföras med att 1% av kapitalet generellt går till kvinnliga grundare,” säger entreprenören och styrelseordförande Ann-Charlotte Beckman.

”Intresset att investera i startups har vuxit de senaste åren. Men det är komplext att analysera utbudet och kompetensbehoven hos bolagen har stor spridning. Därför har intresset ökat kring att saminvestera under strukturerade processer. Utöver erfarenhet av att bygga bolag inom området så har vi nisch-kompetenser med spetskunskap i världsklass,” berättar Kristofer Klerfalk.

Life Science Invests har hittills investerat 41 msk + 13 msk i direktinvestering i 27 st Life Science-bolag varav 32% har kvinnliga grundare och 25% har kvinnliga VD, 30% av änglarna är kvinnor. Exempel på portföljbolag är; Acorai, Inossia, CYTO 365 och MyCural Therapeutics. LSI Epsilon ska investera 17 mSEK i Nordiska Life Science-bolag under det kommande året. LSI Epsilons delägare hittar du här.

En forskargrupp vid Umeå universitet i Sverige, ledd av professor Felipe Cava, har identifierat en ny familj av enzymer som skapar en unik typ av tvärbindning mellan
byggstenarna i bakteriella cellväggar. Upptäckten kan hjälpa till att utveckla nya antibiotika mot infektionssjukdomar.

Bakteriella cellväggar bildar nätlika strukturer som skyddar cellerna från att spricka under högt inre tryck och som skyddar mot yttre hot. Cellväggen består av socker- och aminosyremolekyler som är sammanlänkade med olika typer av tvärbindningar. Dessa tvärbindningar spelar en avgörande roll för att ge styrka och stabilitet åt cellväggen samtidigt som de möjliggör att bakterierna kan anpassa sig till olika miljöer och påfrestningar.

I en banbrytande studie som nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications har forskare från Umeå universitet och internationella institutioner avslöjat en ny familj av enzymer som är ansvariga för att generera en unik tvärbindning mellan L-alanin och meso-diaminopimelinsyra. Dessa aminosyror är integrerade komponenter i peptidkedjorna som utgör cellväggen hos många bakteriearter. Denna enzymfamilj, som kallas LD1,3-transpeptidas, har identifierats i olika grupper av alfa- och beta-proteobakterier, inklusive opportunistiska patogener som Burkholderia och Achromobacter.

Forskarna använde Gluconobacter oxydans, en modellorganism som används vid vinägerproduktion, för att identifiera det nya enzymet LD1,3-transpeptidas och för att klarlägga dess tredimensionella struktur. De har visat att detta enzym besitter unika egenskaper som skiljer det från andra kända enzymer som är involverade i tvärbindning av cellväggen. Dessa karakteristiska egenskaper möjliggör att enzymet kan använda olika substrat och utföra olika reaktioner, vilket är avgörande för att bibehålla cellväggens integritet. Specifikt indikerar deras resultat att celler som saknar dessa tvärbindningar uppvisar ökad känslighet för β-laktamantibiotika, vilket understryker potentialen hos LD1,3-transpeptidaser som lovande mål för terapeutiska interventioner, särskilt de som syftar till att förbättra antibiotikans effektivitet.

Huvudansvarig för studien är Felipe Cava, professor i infektionsbiologi vid Umeå universitet och direktör för Umeå Hypoxiska Forskningsanläggning. Med omfattande expertis inom forskning om bakteriella cellväggar och dess implikationer för bakteriers överlevnad och sjukdomsutveckling har professor Cava varit ledande i undersökningar inom detta område under en betydande tid.

– Bakteriella cellväggar utgör en av de mest anmärkningsvärda strukturerna, men mycket återstår att upptäcka om deras mångfald och dynamik. Genom identifiering och karakterisering av nya enzymfamiljer som LD1,3-transpeptidas utökar vi inte bara vår förståelse för bakteriell biologi utan upptäcker också nya mål för att utveckla antibiotika mot infektionssjukdomar, säger Felipe Cava.

 

Felipe Cava, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Mattias Pettersson

Studien finansierades av bland annat Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kempestiftelserna.
Felipe Cava är professor i infektionsbiologi, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet och affiliaterad gruppledare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) och Integrated Science Lab (Icelab) samt SciLifeLab.

Länk till artikeln i Nature Communications: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38351082/

Efter att medarbetarna på Klinisk patologi medverkade till att en patient fick ett nytt hjärta på alla hjärtans dag 2021, började de jobba på ett annat sätt. Numera finns det en beredskap redo att rycka in alla dagar i veckan. Den ökade tillgängligheten leder till att fler organ kan tas tillvara och leva vidare hos väntande patienter.

Patologilaboratoriet är stängt under helger, men då och då händer det att medarbetare kallas in för att genomföra en extra bedömning av om ett organ lämpar sig att använda för transplantation. – Vi tittar inte på alla donatorer, utan på de fall där de har sett något i sina vanliga kontroller som gör dem osäkra, berättar Rodrigo Munoz Mitev, patolog och del av beredskapsteamet. När en potentiell donator identifieras så vill man av respekt för den avlidne inte hålla kroppen och organen vid liv längre än nödvändigt och transplantationsprocessen påbörjas så fort som möjligt.

Ett nytt hjärta på alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag 2021 inföll på en söndag. Sara Issa, biomedicinsk analytiker, ombeds att snabbt ta sig till jobbet för att möta upp en patologkollega. Det handlade om en möjlig organdonator från Litauen där man hade sett något avvikande. Ett vävnadsprov från patienten flögs in med helikopter till Lund där Sara väntade.

– De hade hittat indragningar i lungorna, men visste inte om det var tumörer eller om det var något annat. Det visade sig att indragningarna berodde på luftföroreningar, inget annat. Vi kunde rekommendera att man använde organen från patienten och det ledde till att det var någon som fick ett nytt hjärta, just på den dagen, berättar hon.

Detta var redan det andra fallet på det nya året där medarbetare hade ringts in under stängningstid. Det var oftast de som bodde närmst som ringdes in och det blev uppenbart att det fanns behov av att organisera en formell beredskapsfunktion på enheten. Några månader senare fanns ett rullande beredskapsschema och idag är personalgruppen väldigt nöjda med både upplägget och att få vara med och bidra till att fler organ kan tillvaratas.

Skiljer sig från den vanliga processen

I det dagliga arbetet undersöker patologilabbet vävnadsprover för att fastställa om och vad för sjukdom patienten har och hur man ska behandla det. Det är en gedigen process där mycket tid går åt till att bearbeta vävnadsprover så att patologerna har ett bra material att läsa av och ställa diagnos ifrån. För beredskapsfall används istället en uppsnabbad process som kallas för fryssnitt.

– Det är en teknik som inte är perfekt, vi får inte perfekta bilder att ställa diagnos från. Men det är tillräckligt bra för att kunna ge en bedömning på kvalitén och att svara på om organen kan användas, berättar Rodrigo Munoz Mitev. Fallen man får till sig under beredskap utmynnar oftast i positiva besked, vilket också skiljer sig från patologins vardag.

– Faktum är att vi inom patologin är vana vid att ge ganska dåliga nyheter, exempelvis att provet påvisar att det är cancer, berättar Rodrigo Munoz Mitev. Sara Issa håller med.

– Man blir ledsen över att patienten ska behöva gå igenom allt de har framför sig på grund av svaret vi ger. Men med fallen vi jobbar med inom vår beredskap är det mer harmoniskt på något sätt. Efteråt så känner jag att vi har gjort något som leder till något positivt, istället för att innebära elände för patienten. Detta är ett organ man har lyckats rädda så att man kan rädda fler liv. Du ser effekten direkt.

Fler organ får leva vidare

Sedan starten juni 2021 fram till idag har de fått 18 fall under beredskapstid. Antal fall ökar och under 2023 användes beredskapslinjen 7 gånger. – Antal fall betyder inte att man bara har kunnat använda just det organet vi har fått till oss, man kan från varje godkänd donator hjälpa upp till 9 personer. Istället för att bara anta att organen inte är lämpliga så använder man sig av oss. Med vår hjälp kan man i de tveksamma fallen faktiskt ta reda på om det går eller inte, säger Sara Issa. – Hittills har vi inte fått något fall där vi har hittat någonting malignt. Vi har två gånger konstaterat benigna förändringar. Och bara en gång för en leverbiopsi avrått att använda levern då det fanns mycket förfettning, säger Rodrigo Munoz Mitev. – Med beredskapen är det oftast positiva besked. Vi ger möjlighet till någon att fortsätta att leva, avslutar han. Nästa gång alla hjärtans dag infaller på en helg så är patologernas beredskapsteam redo att rycka in om det behövs.

Om organ- och vävnadsdonation Just nu väntar omkring 680 personer i Sverige på nytt organ. 2023 var det 92 personer som aldrig hann få nytt organ. Dessa 92 personer avled eller togs permanent bort från väntelistan för nytt organ. Vanligaste anledningen till att man permanent tas bort från väntelistan är att man blivit för sjuk för att klara av en transplantationsoperation och den livslånga medicinering som det innebär. I Södra sjukvårdsregionen är antalet personer som donerar organ efter sin död runt 30 personer per år. Från varje organdonator kan man tillvarata upp till 9 organ, i snitt används 3,5 organ per donator. Även vävnader kan transplanteras och förbättra livskvalitén hos fler personer. Det sker också donationer från levande personer, exempelvis njurdonation. Donerade organ och vävnader matchas med mottagande patienter som kan finnas i Norden och ibland även andra delar av Europa, beroende på var specialistkunskap finns. Inom Region Skåne har exempelvis VO kirurgi och gastroenterologi på Sus i Malmö under 2023 utfört 68 transplantationer av njurar eller bukspottskörtlar. På väntelistan för njur- och bukspottskörtel finns i dagsläget cirka 125 personer.

Ta ställning till organdonation i donationsregistret – www.socialstyrelsen.se

Vaccinleverantören MSD stoppar sina leveranser till Svea Vaccin efter Aftonbladets 200 sekunders avslöjande.

Samtidigt har flera företag startat utredningar.
– Det är oacceptabelt utifrån de lagar och regler som finns, Elin Wobbeking, kvalitetschef på vaccinföretaget CSL Behring.

Aftonbladets 200 sekunder har avslöjat omfattande brister på Sveriges största vaccinationskedja – Svea Vaccin.
Granskningen visar att företaget brister i sin transportering av vaccinen och att de inte bibehåller kylkedjan, vilket i sin tur kan leda till att vaccinen blir verkningslösa. Det kan vara farligt för patienterna, enligt Läkemedelsverket.

Nu stoppar vaccinföretaget MSD, sina leveranser till Svea Vaccin.
– Alla som vaccinerar sig ska kunna lita på att det vaccin de får är hanterat på rätt sätt och ger det skydd det ska, skriver Nicklas Rosendal, kommunikationschef på MSD.

Enligt uppgifter till Aftonbladet levererar företaget bland annat vaccinen Gardasil 9, som skyddar mot HPV-virus och barnvaccinet MMR, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, till Svea Vaccin.
Nicklas Rosendal säger att de har tagit kontakt med Svea Vaccin för att få klarhet kring det som granskningen tagit upp.
– Vi har också meddelat Svea Vaccin att vi stoppar leveranserna av våra vaccin till dem tills vidare.
MSD levererar bland annat MMR-vaccin – som här ligger i en plastpåse och väntar på att levereras. Det behandlar mässling, påssjuka och röda hund, och är ett levande vaccin.

Flera företag har startat utredningar
Företaget Pfizer har startat en utredning. De levererar bland annat vaccin för TBE och hjärnhinneinflammation till Svea vaccin.
– Vid misstanke om att våra produkter hanteras på fel sätt har vi rutiner för hur det ska hanteras och har nu anmält detta till vår interna säkerhets- och kvalitetsavdelning, skriver Ulrika Chevalier, manager på Pfizers kommunikationsavdelning.

På CSL Behring, som levererar läkemedel mot Hepatit A till Svea Vaccin, har man också tagit granskningen på allvar.

De vill i nuläget undersöka vilka produkter de säljer till Svea Vaccin, och efter det besluta vilka åtgärder de kommer vidta.
– Det som framkommer är otroligt oprofessionellt. Svea Vaccin är ju en stor kedja som syns på många ställen. De är sluthanterare i en lång kedja av kylprodukter.
Kan det bli så att ni bryter med Svea Vaccin?
– Det kan jag inte svara på rak arm i dag. Det får vi ha en dialog med Läkemedelsverket om i så fall.

Patientsäkerhet är högsta prioritet
Även GlaxoSmithKline, som levererar runt tio olika typer av vaccin till Svea Vaccin, har startat en utredning.

– Patientsäkerhet är vår högsta prioritet på GSK. Vi är fast beslutna att tillverka och leverera läkemedel och vacciner av hög kvalitet i enlighet med fastställt regelverk, skriver Maria Ericson, presstalesperson på GSK.

Hon skriver också att GSK kommer fortsätta att samarbeta fullt ut med relevanta myndigheter för att säkerställa kvaliteten på produkterna.

Sanofi har agerat på samma vis som GSK och Pfizer, och inlett en dialog med Läkemedelsverket

Aftonbladet har hört av sig till övriga företag som levererar vaccin till Svea Vaccin – det vill säga Valneva, Bavarian Nordic och Scandinavian Biopharma Distribution. De har valt att inte svara på Aftonbladets frågor.

Region Stockholm ser över samarbetet
Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, som har ansvar för tillsynen, har inte startat en utredning.De säger att de tagit emot uppgifterna och kommer bedöma dem.
– Uppgifter till myndigheten gällande att lagstiftning inte efterlevs är ju allvarligt, säger Adam Alfredsson, presschef på Ivo.

De senaste fyra åren har Svea Vaccin fått 34 miljoner kronor i ersättning från Region Stockholm. Efter avslöjandet har också de startat en utredning.

Christoffer Bernsköld, avdelningschef för Närsjukvård på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, säger att han ser allvarligt på de uppgifter som framkommer i Aftonbladets granskning.

– Vi har omedelbart under dagen börjat arbeta för att bilda oss en uppfattning utifrån de uppgifter som framkommit. Det är för tidigt att uttala sig om vilka eventuella åtgärder som kan bli aktuella, säger han och fortsätter:

– För oss är patientsäkerheten viktigast. Vi kommer att givetvis att föra samtal med Svea Vaccin och gå till botten med vad som har hänt.

DEBATT: Årligen drabbas 4 000 – 5 000 personer i Sverige av en blodcancerdiagnos. Över 100 är hittills dokumenterade och vanligast är myelom och olika varianter av lymfom och leukemier. Men nya revolutionerande immunterapier finns nu för några av diagnoserna. Problemet är dock att patienter i Sverige inte hinner få tillgång till dem i tid, på grund av svensk byråkrati.

Behandling av blodcancer sker i princip uteslutande med läkemedel. Ett av de senaste årens stora genombrott inom blodcancerbehandling är den Nobelprisade immunterapin vid cancer. Förenklat går den ut på att aktivera och stärka kroppens immunförsvar, för att kunna angripa och oskadliggöra cancercellerna.

Peder Skarstedt, arbetande styrelseordförande i Blodcancerförbundet.

– Undersökningar visar att en stor majoritet av Blodcancerförbundets medlemmar vill se en snabbare tillgång till dessa nya läkemedelsterapier och ungefär lika många (åtta av tio) är positiva till deltagande i kliniska studier, säger Peder Skarstedt, arbetande styrelseordförande i Blodcancerförbundet och fortsätter:

– När allt fler personer nu överlever sin blodcancersjukdom måste de också få möjlighet till ökad livskvalitet och arbetsförmåga genom god cancerrehabilitering.

Frågor och hinder som måste åtgärdas och överbryggas
För att detta ska bli möjligt, ser Blodcancerförbundet att det finns frågor och hinder som behöver åtgärdas och överbryggas, på både europeisk, nationell och regional nivå:

• EU-ländernas läkemedelslagstiftning måste moderniseras och anpassas till utvecklingen av nya effektivare blodcancerläkemedel, som ger färre biverkningar och högre livskvalitet.
• De europeiska (EMA) och nationella läkemedelsmyndigheterna behöver utveckla mer moderna och effektiva regelverk som underlättar godkännandeprocessen av dessa nya läkemedel. Som jämförelse kan nämnas att FDA, the U. S. Food and Drug Administration verkar godkänna cancerläkemedel snabbare än EMA.
• I Sverige behöver vi ha ett smidigare system för prissättning och subvention av läkemedel, som gör att de nya behandlingarna snabbare blir tillgängliga för behövande blodcancerpatienter. Systemet måste ta hänsyn till att nya och mer effektiva läkemedel visserligen är kostsamma på kort sikt, men långsiktigt är behandlings- och kostnadseffektiva.
• Regionernas hälso- och sjukvård måste ha ekonomiska och personella resurser för att kunna genomföra både kliniska studier för utveckling av nya läkemedel och behandlings-metoder samt för att behandla sina blodcancerpatienter med nya effektivare läkemedel.

Av:
Håkan Sjunnesson
Kommunikatör/webbredaktör
Blodcancerförbundet

Denna debattartikel finns ursprungligen publicerad i SVD-bilagan ”Kampen mot cancer”, i februarinumret 2024