DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

15 tips för att förbättra dina webbinarier inom life science – del1

Anordnar du webbinarier som en del i marknadsföringsmixen för att marknadsföra era läkemedel? Är du nyfiken på olika sätt att förbättra era sändningar och göra dem mer engagerande för hälso- och sjukvårdspersonal? Om så är fallet är den här artikelserien för dig! I två artiklar kommer vi att lyfta fram femton aspekter, femton tips, som hjälper dig att förbättra era webbinarier, utveckla er digitala marknadsföring av läkemedel och över tid nå fler personer inom hälsooch sjukvården. Här följer de första 7 tipsen och i nästa nummer av Pharma Industry kommer övriga 8 (+ ett bonustips).

Några inledande ord Den viktigaste kursen jag tog under alla mina år i skolan var kursen ”Speech”, en tillvalskurs på gymnasiet som var en timmes lektion varje tisdag eftermiddag under en vårtermin. Målet med kursen var att studera presentationsteknik, kända tals uppbyggnad samt att träna på att tala inför grupp. Den kursen tog mig från att vara den där stackaren som stod längst fram i klassen med ett skakande papper i handen
– jag hatade verkligen att tala inför grupp
– till att avsluta kursen med en presentation i skolans nästan fullsatta aula. Kursen blev också, utan att jag visste det då, vad som lade grunden för det som senare kom att bli mitt yrkesliv.

Sedan den dagen då jag stod där i aulan och presenterade har jag fått fundera mycket på det här med presentationer och en lång rad säljtränings- och presentationstillfällen har svept förbi. I den här artikeln listas de bästa tipsen från den resan, där de flesta kan appliceras på både webbinarier och vanliga föreläsningar.

Tips #1: Definiera och förstå målgruppen du pratar med.
Jag var nyligen på Pharma Customer Engagement Europe 2022 i London och något som återkom i princip i varje presentation var vikten av att fokusera på Personas, även omnämnda som Buyer
personas. Det är åt det hållen vinden blåser och ni bör göra vad ni kan för att ligga i framkant inom det området. Därför blir det första, mest grundläggande och viktigaste, tipset för att förbättra era webbinarier, samt er digitala marknadsföring rent generellt, är att på djupet förstå vem ni pratar med. Svaret på den frågan är inte ”onkologer”, ”allmänläkare” eller ”astma-/ KOL-sjuksköterskor”.

Svaret på den frågan går djupare än så och har du hört mig föreläsa eller läst mina tidigare artiklar hittar du mycket information om vad Buyer personas är och varför de är viktiga.
Övergripande gäller som vanligt: Vilka är målgruppen du vill nå med era sändningar? Vilka ämnen skulle vara av intresse för publiken? Vilken vinkel, vilken tonalitet och vilket innehåll skulle attrahera dem?

För att sedan förstå vilken person i er målgrupp som är av intresse för just er verksamhet måste du börja med att skapa er idealkund i form av en Buyer persona. Detta kan göras på flera sätt och det har utvecklats olika ramverk med frågor som kan vara vägledande. Det vi vanligtvis använder oss av är ett ramverk som heter Empathy mapping, ett ramverk som bland annat fokuserar på utmaningar, behov och möjligheter, influenser, tankeprocesser och det ”varför” som ligger bakom ett beslut. Alla dessa aspekter granskas alltid med en utgångspunkt i kundens relation till er produkt eller tjänst.
Detta första steg är avgörande och ett steg som inte kan förbises!
Det är så avgörande att jag vågar sticka ut hakan och säga att om att du arbetar med marknadsföring och kommunikation och inte har ordentlig koll på det här konceptet så är din framtida karriär mer skakig än du anar i det fall du inte gör något åt det. Såpass avgörande är det.

Det finns många bra informationskällor som berör hur man tar fram en Buyer persona; Hubspot och Content Marketing inc. är ett par drivande organisationer, och jag har skrivit om denna grundläggande aspekt av digital marknadsföring i flera av mina artiklar samt föreläst om det sedan 2015. Därför gläder det mig att allt oftare höra hur globala, regionala och ibland även lokala organisationer inom läkemedelsindustrin börjar arbeta med sin kommunikation utifrån den här modellen.

Anordnar du webbinarier som en del i marknadsföringsmixen för att marknadsföra era läkemedel? Är du nyfiken på olika sätt att förbättra era sändningar och göra dem mer engagerande för hälso- och sjukvårdspersonal? Om så är fallet är den här artikelserien för dig! I två artiklar kommer vi att lyfta fram femton aspekter, femton tips, som hjälper dig att förbättra era webbinarier, utveckla er digitala marknadsföring av läkemedel och över tid nå fler personer inom hälsooch sjukvården. Här följer de första 7 tipsen och i nästa nummer av Pharma Industry kommer övriga 8 (+ ett bonustips). Det viktigaste då, något som inte alltid är fallet, är att den Buyer persona som skapas har sin grund i säljorganisationens (mikro)segmentering.

Förhoppningen är att även ni är på väg in i, eller redan befinner er i, en intern dialog om Buyer personas. För när ni väl grundar ert arbete i den typen av kundbeskrivning får alla relevanta interna intressenter en gemensam måltavla, den bästa potentiella kunden, och med det möjligheten att föra mer fokuserade diskussioner om marknadsföringsaktiviteter och andra initiativ.

Läs hela artikeln

Fortsatt stora utmaningar för att nå nationellt life science-mål

Sverige ska vara en ledande life science-nation. Det fastslog regeringen 2019 och dåvarande ansvariga ministrar undertecknade en nationell strategi innehållandes 30 målsättningar och åtta prioriterade områden. I mars 2022 presenterade man specifika insatser för ett av dessa prioriterade områden, ”Integrering av forskning och innovation i vården”. Men det finns flera stora utmaningar för att nå det önskade målet. Det menar bland andra Vatroslav Mateljic, vd för Takeda.

I presentationen av de specifika insatser regeringen menar behövs inom ”Integrering av forskning och innovation i vården” lyfts bland annat ny kunskap i form av hälsofrämjande metoder och att produkter och behandlingar utvecklas bäst där patienterna finns och med patienternas kompetens och medverkan i utvecklingsarbetet.
– Sverige är ett innovativt land inom life science med ett ambitiöst mål. Två viktiga faktorer som jag menar påverkar möjligheten att nå målet är investeringar och innovation. Investeringar på samtliga nivåer, från regering till forskning och startups. Investeringar inom life science är nödvändiga för att driva innovationen framåt och nå målet, säger Vatroslav Mateljic.

Regeringens initiativ går i linje med Takedas målbild om ett ”Nytt Vårdtänk i Sverige”. En vision som sätter patienten i centrum och bygger på en grund av hälsodata samt fyra fundamentala byggstenar: integrerade vårdlösningar, förutse och förebygga vårdbehov, värdebasarad prissättning och nya arbetsprocesser. Tanken är att ett gemensamt synsätt, innovation i samverkan, där värdet av vården är det styrande elementet som säkerställer att varje enskild patient möts på ett individanpassat och resurseffektivt sätt.

– Det här är en omfattande process som behöver genomföras succesivt och anpassas till olika vårdformer. En process som innefattar att vi delar både framsteg och bakslag, en filosofi som vi uppmuntrar på Takeda och som jag tror är viktig också utanför organisationen. Inom forskning och utveckling är det här inget nytt, däremot behöver det genomsyra arbetet på en bredare front, också inom life science.
Misslyckande kan bli ett steg närmare att lyckas, ett sätt att tänka som bidrar till det innovativa klimatet som är så avgörande.

Lösningar testas i Sverige
Silvia Bäckström leder Takedas nordiska Center of Excellence för bland annat innovation. Teamet ansvarar för att på bästa sätt nyttja avancerade data- och digitala ekosystem i de nordiska länderna och nordiskt bygga samarbeten med vårdpersonal, regeringar, patientorganisationer, beslutsfattare, teknikföretag och andra läkemedelsbolag.
– Syftet med att arbeta på det här sättet är att gemensamt ta fram innovativa lösningar för att möta utmaningarna inom vården. Teamet arbetar nordiskt, men om jag ser till Sverige specifikt så är det ett land som de senaste tio åren har rankats högt när det kommer till global innovation. Detta tack vare tillgången till innovativa data, digitala lösningar och ett positivt klimat inom politik och näringsliv.

Det också därför Takeda testar lösningar i Sverige innan vi skalar upp globalt. Med det sagt, ser vi att andra länder nu ökar takten när det kommer till hantering av data och tillgång till konsoliderade data, något som ofta utgör själva grunden till innovation. En splittrad infrastruktur för data och digitala plattformar inom vården samt sämre tillgång till avgörande datakällor leder till att Sverige halkar efter.

Läs hela artikeln

Effekt av kosttillskott, vikten av studiedesign och hur statistiker roar sig på kafferasterna

Att designa studier är synnerligen komplext. Det är välkänt attplaceboeffekten kan vara stor, men sedan finns det motsatta fenomenet, när effekten finns där men inte syns i datan.

Som statistiker har jag sett det så många gånger, men det är först nu efter 20 år i branschen jag känner att jag faktiskt börjar förstå. Det som krävdes var en 15-veckors rigoröst planerad 1-personsstudie på ett mirakulöst effektivt (?) kosttillskott.

En läkemedelseffekt som inte går att mäta finns väl inte?
Först måste jag beskriva hur jag slentrianmässigt sett på fenomenet under alla år: Forskaren är helt besatt av sin idé om ett potentiellt revolutionerande läkemedel, men gång på gång ser jag ingen statistiskt signifikant effekt i datan. Vi sitter och går igenom resultaten av dataanalyserna, som för mig totalt saknar evidens. Forskaren är dock på gott humör och stärkt i sin övertygelse – hen bestämmer sig raskt för
att ta lite genvägar: Avrunda alla mätvärden uppåt, ta bort de värden som sticker ut åt fel håll under den vaga devisen att något måste gått snett i mätningarna, och sen vips har vi en tydlig effekt som styrker vår hypotes!

Det som aldrig slutat förvåna mig är att dessa prekliniska forskare inte ger upp. De ser saker som inte jag ser. De får tydligen sponsorer. De fortsätter oförtröttligt letandet efter den rätta formuleringen, den rätta endpointen att mäta, och den rätta djurmodellen där drömsubstansen ska komma till sin rätt och därmed putta forskningen ett steg närmare klinisk prövning i människa. Själv förklarar jag som vanligt att det statistiskt sett inte finns någon indikation på effekt och på vägen hem himlar jag med ögonen för mig själv: Tänk att hen inte ser att substansen inte funkar!

Sedan var det den där gråtunga perioden i december under pandemin. På ett infall gick jag in i en hälsokostbutik och frågade efter något som kunde ge mig energi. Efter att ha knaprat i mig en tablett om dagen i fyra dagar var jag på ett strålande humör och kände mig verkligen stark som ”Wonder Woman” – jag lovar, det var helt klart och tydligt inte bara placeboeffekt! Min alltid entusiastiska kollega Anna Törner testade genast samma behandling, men förbryllande nog kände hon ingen effekt alls. Vi enades om att vi alla är olika, och tydligen var det något i detta tillskott som jag hade brist på men inte hon.

Kosttillskott utvecklas och testas inte alltid för att ha en signifikant effekt på sjukdom på samma sätt som läkemedel, även om man noga utvärderar att de är säkra för konsumenten att använda. Men om där fanns en tydlig klinisk effekt på vissa människor så att dessa under mörk och mulen december kunde gå från trött och less till sprudlande glad och full av energi, skulle inte det då vara av rätt stort intresse för branschen och försäljaren?

Läs hela artikeln

Minnesord – Göran A. Chr. Wennersten

Leg. läkare och docent Göran Wennersten har avlidit i en ålder av 80 år. Göran tjänstgjorde för Lif sedan 1997, först som läkemedelsbranschens IGM (Informationsgranskningsman), sedan som IGM Profession (när IGM delades upp i IGM Profession och IGM Allmänhet), och sedan 2017 som ledamot i IGN (Informationsgranskningsnämnden). Dåvarande IGM (och nuvarande IGN) utgjorde den första instansens inom läkemedelsbranschens egenåtgärdssystem, som bevakar efterlevnaden av LER (Läkemedelsbranschens Etiska Regelverk). Han sörjes närmast av livskamraten Ann-Katrin och barnen Ulrika, Caroline, Therese och Christoffer.

Göran var aktiv i IGN in i det sista, och han omvaldes av Lifs styrelse för ett nytt IGN-mandat så sent som i februari i år. Som kollegor till Göran minns vi honom som en godhjärtadman, med en enorm arbetskapacitet, skarpt intellekt, stark integritet, men samtidigt med ödmjuk och lättsampersonlighet, och som alltid var mycket lätt att samarbete med. Göran hanterade en imponerande mängd granskningsärenden och anmälningar i över 20 års tid. Trots komplexiteten och bredden av ärenden, går det genomgående att hitta en röd tråd i besluten. Göran var mycket road av granskningsjobbet, att undersöka om det fanns fog för de påståenden och sälj-argument som gjordes om läkemedlen i företagens reklam.

Han övervägde noggrant alla tillgängliga argument föroch emot en viss utgång i ett ärende. Eftersom han var totalt prestigelös hade han inga svårigheter att ändra sin egen preliminära uppfattning efter att ha tagit del av argumenteringen i ett ärende. För honom var det inte viktigt att ”vinna” ett ärende utan att utgången skulle bli korrekt i både ett kortare och ett längre perspektiv. Hans bedömningar och
beslut var mycket konsekventa och kännetecknades av medicinskt relevanta kommentarer, genomtänkta och väl avvägda formuleringar både i sakligt och formellt hänseende. Göran var och förblir en stor inspirationskälla för oss, som på olika sätt fick förmånen att jobba tillsammans med honom under hans långa tid som IGM och senare i IGN.

Under årens lopp har läkemedelsbranschen genomgått stora förändringar, både när det gäller de behandlingar som i dag finns tillgängliga, digitaliseringen, kontaktytor och plattformar för marknadsföring och medicinsk/vetenskaplig kommunikation, samverkan med hälso- och sjukvården och andra intressenter, samt utvecklingen av det etiska regelverket. Om än mycket uppskattad i läkemedelsbranschen fanns det en grupp som inte uppskattade hans uppdrag som IGM.Han berättade att han ådragit sig Brommabrevbärarnas stora missnöje när de fick släpa hem säckvis med pliktexemplar till hans hem. Han och gissningsvis även brevbärarna uppskattade bland annat därför övergången till helt digitaliserad kommunikation.

Under ett kvartssekel var Göran med om flera viktiga milstolpar vad gäller utvecklingen av Läkemedelsbranschens etiska regelverk till exempel införandet av 50%-regeln (och senare totalförbud att sponsra deltagande i kongresser), bedömningar av olämpliga orter för möten, Lifs samarbetsdatabas, förhandsgodkända vaccinationskampanjer och hemsidor, och införandet av IGN för att bara nämna några.

För Göran var det alltid en självklarhet att ett etiskt regelverk ständigt uppdateras, och även om det ofta betydde ökad arbetsbelastning för honom personligen, var det aldrig tal om att skära ned eller tumma på kvaliteten. Tvärtom, tog han sig an nya arbetsuppgifter i sin roll med stor glädje och entusiasm, och Nihil sine labore (sv. Ingenting utan arbete) var således hans motto. Görans betydelse för respekten för och utvecklingen av Lifs egenåtgärdssystem har varit central och kan inte överskattas.

Vi kommer att sakna dig!

Jonas Duborn, Ordf. i IGN & Lif Compliance Officer
Rikard Pellas, fd. Ordf. i IGN & Lif Compliance Officer
Torsten Brink, fd. sekreterare i NBL
(Nämnden för bedömning av Läkemedelsinformation)
Anders Öhlén, Vice Ordf. i IGN
Björn Isaksson, Ledamot i IGN
Margareta Olsson Birgersson, Ledamot i IGN
Lars Rönnbäck, fd. IGM Allmänhet
Pär Tellner, fd. Lif Compliance Officer
Lars Grehn, fd. Ledamot i NBL
Leif Lerner, fd. Ledamot i NBL
Anders Blanck, VD / Generalsekreterare, Lif

Läs hela artikeln som PDF

Viktig satsning på hälsoekonomi invigs i Uppsala

Med en åldrande befolkning och medicinska framsteg som bland annat möjliggör individanpassad vård står hälso- och sjukvården inför stora finansieringsutmaningar. Den 17 juni invigs en tvärvetenskaplig satsning på forskning och utbildning inom hälsoekonomi vid Uppsala universitet.

Hälsoekonomi är ett forskningsområde i skärningspunkten mellan ekonomi och medicin. I fokus står studier av sambanden mellan vård och hälsa och ekonomi, till exempel kostnader och effekter av medicinska insatser i daglig klinisk verksamhet eller effekten av olika prissättnings- och ersättningsmodeller. Det finns ett stort behov i samhället av oberoende forskning och utbildning på området.

Stora utmaningar

Satsningen görs av rektor, vetenskapsområdet för medicin och farmaci och samhällsvetenskapliga fakulteten, med viktigt stöd från Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen. Syftet med satsningen, totalt 21 miljoner kronor, är att förstärka den hälsoekonomiska tvärvetenskapliga miljö som redan finns vid universitetet.

– Samhället står inför stora utmaningar inom detta område. Den bredd av starka kompetenser från olika discipliner som finns vid Uppsala universitet skapar mycket goda förutsättningar att bedriva oberoende hälsoekonomisk forskning och utbildning ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, säger Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet.

– Det är viktigt med ett bredare samhälleligt engagemang för att utveckla system för prioritering av olika insatser i hälso- och sjukvården i syfte att kunna tillgängliggöra innovation för en jämlik vård. Den tvärvetenskapliga ansatsen i Uppsala skapar goda förutsättningar för den akademiska forskning som behövs som grund för en mer aktiv samhällsdiskussion och utveckling. Vår förhoppning är att det ska bli en samlingsplats där alla aktörer kan samlas säger Karolina Antonov, analyschef på Lif.

Nationalekonomiska institutionen är internationellt stark miljö inom detta område där det finns en stor erfarenhet av att arbeta med administrativa register kring socioekonomiska förhållanden, arbetsmarknad, utbildning och hälsa. Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci och Uppsala Clinical Research Center (UCR) finns också stor kunskap och erfarenhet av kvalitetsregisterbaserad forskning och forskning med administrativa register.

Fyra områden

Inom ramen för satsningen kommer det nya centret för hälsoekonomisk forskning att fokusera på fyra områden:

  • Metoder för utvärdering av medicinska interventioner i klinisk vardag. Det finns stora metodologiska utmaningar kopplade till att mäta effekter av olika interventioner i en icke-experimentell kontext, ett område där metodutvecklingen inom nationalekonomi kommit mycket långt och kan användas.
  • Metodutveckling kring ersättning för vård och prissättning av läkemedel. Beroende på utformning skapar dessa mekanismer olika incitament och styrning.
  • Jämlik tillgång till vård. Bland annat studera hur olika styrmodeller påverkar tillgång på vård med mera.
  • Konsekvenser av resursbegränsningar. Behov finns att öka kunskapen om hur besparingar, överbeläggningar, köer och brist på nyckelpersoner påverkar vårdkvaliteten och i vilken utsträckning detta leder till ökade kostnader på grund av suboptimal vård, och ojämlikhet i tillgång till vård.

Docent Erik Grönqvist är verksam inom den tvärvetenskapliga miljö inom hälsoekonomi som finns idag. Han välkomnar satsningen.

– Den innebär att vi kan expandera, och öka kontaktytorna både inom universitet och med andra samarbetspartners.  Genom att utnyttja kompletterande kompetenser kan vi öka vår kunskap om frågor kring effektivitet och jämlikt resursutnyttjande, säger han.

Add Health Media förvärvar Pharma Industry Publishing

Add Health Media förvärvar, via sitt moderbolag Curus, Pharma Industry Publishing. Förvärvet kompletterar Add Health Medias breda portfölj av tjänster för kommunikation till såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal, framför allt till specifika specialistsegment inom sjukvården.

Pharma Industry Publishing har flera starka varumärken i sin portfölj med Onkologi i Sverige och Neurologi i Sverige, som når ut till alla som arbetar med dessa patientgrupper. Här finns även Pharma Industry, Pharma jobb och PI Academy som främst riktar sig till läkemedelsindustrin och dess leverantörer

Nybildade Curus, moderbolag till helägda Add Heath Media, tog nyligen in kapital för att skapa en stark aktör inom digital hälsa, där man idag har en portfölj på totalt 22 bolag. Fokus för Curus är att investera i tillväxtbolag inom digital hälsa samt förvärv av lönsamma företag inom hälsa, vård och medicin som kan stötta tillväxtbolagen. Pharma Industry är det första förvärvet som presenteras.

– Pharma Industry är först ut och vi siktar på att ha en snabb takt i förvärv för att bygga en dominerande medie- och utbildningsplattform för vårdpersonal på den nordiska marknaden, säger Johan Bloom, VD och grundare av Curus.

Han räknar med ett par förvärv till för att sedan växa organiskt och öka antalet marknadsandelar. Idag är Add Health Media ett av de ledande mediebolagen i Norden med vetenskapligt fokus inom hälsa och medicin. Pharma Industry är dominerande inom medier till läkemedelsindustrin och till onkologi- och neurologiläkare i Sverige.

– Jag har följt Pharma Industry sedan bolaget grundades 1998 och imponerats av att de lyckats bygga starka medieplattformar som verkligen uppskattas av läsarna. Vi ser att de kompletterar Add Health Media väl och vi tittar på nya tjänster som förvärvet ger möjlighet till, säger Rikard Ekberg, VD för Add Health Media.

Niclas Ahlberg, VD och medgrundare av Pharma Industry Publishing, är nöjd över att nu ingå i Add Health Medias organisation:

– En stark digital kompetens är en förutsättning för framtidens utbildningar och medieplattformar för vårdpersonal. Att återinvestera vinster i tillväxtbolag som bygger framtidens vård tilltalar oss mycket.

Add Health Media har tidigare gjort flera förvärv, bland annat Nordisk Väntrums-TV (2012), Three Doktors (2017), med boken och den digitala plattformen www.praktiskmedicin.se samt digitala byrån Occidents verksamhet (2019). Add Health Medias moderbolag Curus portfölj med tillväxtbolag har haft en snabb värdeutveckling där 22 bolag ingår, bland andra Mindler, Colivia, FindOut Diagnostic, Knodd, Medicheck, Health Integrator, Eatit och Migränhjälpen.

 

För mer information:
Niclas Ahlberg, VD Pharma Industry Publishing
[email protected], 0704-91 05 20

Rikard Ekberg, VD Add Health Media AB
[email protected], 0709-216123

Om Add Health Media
Add Health Media är ett av Nordens största mediehus inom hälsa och medicin. I varumärket DOKTORN, som riktar sig till allmänhet och patient, ingår väntrums-TV samt en av Nordens mest besökta hemsidor www.doktorn.com, som även inkluderar systersajter i Danmark, Finland och Norge. Add Health Media driver även Praktisk Medicin, www.praktiskmedicin.se, ett beslutsstöd för vårdpersonal, samt producerar utbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal i hela Norden.

Bayer implementerar en ny kundcentrerad organisation och tillsätter Karin Eidolf som ny Sverigechef

Karin Eidolf blir ny Sverigechef för Bayer AB:s läkemedelsdivision samtidigt som Martin Stagmo utses till ny medicinsk chef i Sverige. Tillsättningarna sker i samband med att en ny ”go to market model” implementeras i syfte att etablera en flexiblare och mer kundcentrerad organisation.


– Vi vill stärka vårt arbete med att göra vården bättre i Sverige och säkerställa att fler patienter får tillgång till de innovativa behandlingar som de behöver. För att detta ska bli möjligt så etablerar vi nu en ny organisation. Som bolag står vi inför mer specialiserade produktlanseringar, en ökad digitalisering och användning av avancerade teknologier. Vi har nu etablerat en flexibel marknads- och säljorganisation med agila team där vi snabbare kan svara upp mot kundernas behov och våra kommande produktlanseringar, säger Karin Eidolf, Sverigechef, Bayer AB läkemedel.

Karin Eidolf började på Bayer 2020 och har de senaste två åren arbetet som Marketing and Sales Operations Manager för Bayer i Skandinavien. Hon har en lång erfarenhet från forskande läkemedelsbolag och har tidigare arbetat som nordisk marknadschef och svensk affärsområdeschef. Karin Eidolf har en master i industriell ekonomi från Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Samtidigt tillsätts Martin Stagmo som ny medicinsk chef för Bayer AB.

– Sverige ligger långt fram när det kommer till medicinskt kunnande, teknisk utveckling och digitala lösningar, men tempot måste hållas uppe så att fler patienter får tillgång till nya, innovativa och effektiva behandlingar och läkemedel. Här har Bayer en viktig roll och jag ser fram emot att leda bolagets medicinska expertis i Sverige, säger Martin Stagmo, medicinsk chef Bayer AB.

Martin Stagmo började på Bayer som medicinsk chef för hjärta- och kärl 2021 och har tidigare erfarenhet från bland annat forskande läkemedelsbolag och som verksamhetschef vid Skånes Universitetssjukhus. Martin Stagmo är läkare och medicine doktor från Lunds universitet med kardiologi som specialitet.

Tomer Feffer fortsätter att vara ansvarig för Bayers läkemedelsdivision i Norden och Baltikum.

Pfizer lanserar ”An Accord for a Healthier World” för att minska ojämlikheter i hälsa för 1,2 miljarder människor i 45 låginkomstländer

Pfizer lanserar nu “An Accord for a Healthier World”. Ett initiativ som syftar till att tillhandahålla alla Pfizers patenterade, innovativa läkemedel och vacciner som finns tillgängliga i USA eller EU till självkostnadspris till 1,2 miljarder människor i 45 låginkomstländer. Programmet har som mål att kraftigt minska de hälsoojämlikheter som existerar mellan många låginkomstländer och resten av världen.

  • Pfizer kommer att tillhandahålla alla sina nuvarande och framtida patentskyddade läkemedel och vacciner som finns tillgängliga i USA eller EU till självkostnadspris till 45 låginkomstländer.
  • Rwanda, Ghana, Malawi, Senegal och Uganda är de första fem länderna som anslutit till överenskommelsen. Tjänstemän inom hälso- och sjukvården i dessa länder kommer att hjälpa till att identifiera och lösa hinder inför utrullningen i alla de 45 låginkomstländerna.
  • Pfizer uppmanar globala ledare och organisationer att gå med i överenskommelsen, så att deras expertis och resurser kan bidra till att minska ojämlikheter i hälsa och hjälpa till att skapa en hälsosammare värld för 1,2 miljarder människor.

– Som vi lärde oss under den globala utrullningen av covid-19-vaccin är tillgång till läkemedel och vacciner bara det första steget i att hjälpa patienter. Vi kommer att arbeta tillsammans med globala hälsoledare för att göra förbättringar inom diagnostisering, utbildning, infrastruktur, lagerhållning med mera. Först när alla hinder är undanröjda kan vi få ett slut på hälsoorättvisorna och verkligen leverera för alla patienter, säger Pfizers koncernchef Albert Bourla.

Länderna i överenskommelsen omfattar alla 27 låginkomstländer samt 18 lägre medelinkomstländer som har gått från låg- till lägre medelinkomstklassificering under de senaste tio åren. Pfizer kommer att arbeta tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal i Rwanda, Ghana, Malawi, Senegal och Uganda för att få insikter och identifiera möjligheter för att säkerställa att alla läkemedel och vacciner kan nå de behövande. Detta kommer att omfatta expertis för att stödja diagnostisering, utbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården tillsammans med hantering av leveranskedjan och andra infrastrukturförbättringar. Lärdomar från dessa fem länder kommer sedan att användas för att stödja implementeringen i de övriga 40 länderna.

Pfizer kommer också att samarbeta med deltagarna i programmet för att identifiera snabba och effektiva vägar till registrering och upphandlingsprocesser för att minska den längre tid det kan ta att göra nya läkemedel och vacciner tillgängliga i dessa länder.

Enligt överenskommelsen har Pfizer åtagit sig att tillhandahålla 23 läkemedel och vacciner som behandlar infektionssjukdomar, vissa cancerformer, sällsynta och inflammatoriska sjukdomar. Genom att göra dessa läkemedel och vacciner mer lättillgängliga finns potential att behandla icke-smittsamma sjukdomar och infektionssjukdomar som skördar nästan en miljon människors liv årligen i dessa länder, samt kroniska sjukdomar som avsevärt påverkar livskvaliteten hos minst ytterligare en halv miljon[1]. I takt med att Pfizer lanserar nya läkemedel och vacciner kommer dessa produkter också att ingå i portföljen till självkostnadspris.

Överenskommelsen syftar också till att ge snabbare tillgång till Pfizers framtida läkemedel och vacciner till självkostnadspris i de 45 länderna, särskilt de för behandling av sjukdomar som oproportionerligt påverkar den globala hälsan. Som ett led i detta åtagande stödjer Pfizer, med finansiering från Bill & Melinda Gates Foundation, arbetet med att utveckla vaccinkandidater för förebyggande av grupp B streptokocker (GBS), som är en av de främsta orsakerna till dödfödda barn och dödlighet bland nyfödda i låginkomstländer. Man diskuterar också möjligheter att stödja utvecklingen av vaccin mot Respiratory Syncytial Virus (RSV), ytterligare ett vaccin för gravida kvinnor.

– Alla, oavsett var de bor, borde ha samma tillgång till innovativa, livräddande läkemedel och vacciner, säger Bill Gates, vice ordförande i Bill & Melinda Gates Foundation. Accord for a Healthier World kan hjälpa miljontals människor i låginkomstländer att få de verktyg de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Pfizer är ett föredöme för andra företag att följa.

– Snabb och prisvärd tillgång till de mest avancerade läkemedlen och vaccinerna är en hörnstenen för en rättvis global hälsa. Pfizers åtagande enligt överenskommelsen sätter en ny standard i detta avseende. I kombination med ytterligare investeringar för att stärka afrikanska folkhälsosystem och läkemedelsmyndigheter är överenskommelsen ett viktigt steg mot hållbar hälsosäkerhet för länder på alla inkomstnivåer, säger Rwandas president Paul Kagame.

– Vi måste fortsätta att sträva efter högkvalitativ hälso- och sjukvård för att alla människor ska kunna leva längre och hälsosammare liv, säger Ghanas president Nana Addo Dankwa Akufo-Addo. Det kommer att kräva ett starkt samarbete mellan offentlig och privat sektor. Vi är stolta över att ansluta oss till denna överenskommelse för att arbeta tillsammans mot detta viktiga mål.

– Senegal stöder lanseringen av An Accord for a Healthier World för att förbättra ojämlikhet i hälsa och behandlingsresultaten för folket i vårt land och över hela världen, säger Senegals president Macky Sall. Tillsammans kommer vi att arbeta för en bättre värld.

– Det fantastiska med denna överenskommelse är att den hjälper låginkomstländer utan att kränka deras värdighet och handlingskraft, då det är ett sant partnerskap som innebär att Pfizer och länder som Malawi delar bördan av kostnader och arbetsuppgifter i produktion och leveranser som kommer att rädda miljontals liv. Det är så alla globala problem borde hanteras, säger Malawis president Lazarus Chakwera.

– Det är dags att åtgärda hälsoorättvisorna, säger Ugandas president Yoweri Museveni. Uganda är stolt över att ansluta sig till överenskommelsen, och vi är fast beslutna att arbeta med Pfizer och alla partners för att hitta nya sätt att ta itu med utmaningarna kring tillgång till läkemedel och vacciner.

Läs mer om initiativet på Pfizers globala webbplats.

[1]Interna beräkningar baserade på data som samlats in via https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/

2 Eligibility (gavi.org)

136 Mkr investeras i Curus för att stötta digital hälsa

Curus genomför en nyemission ledd av Alfvén & Didrikson för fortsatta satsningar på nordiska tillväxtföretag inom digital hälsa. Nybildade Curus tar över dotterbolaget Add Health Medias portfölj inom digital hälsa för att öka investeringstakten inom området.

Curus kombinerar Add Health Medias nordiska medieverksamhet inom hälsa och medicin med investeringar inom digital hälsa. Bolaget har ett 20-tal innehav i snabbväxande aktörer såsom Mindler, Doctrin, Medicheck, Knodd, Colivia och Findout Diagnostic. Investerarna Alfvén & Didrikson, Stefan Bengtsson via CSB Capital, e-hälsoentreprenören Alex Stendahl samt tidigare VD:n för SEB i New York, Christian Dahlberg går nu tillsammans in med 136 Mkr för att fortsätta stötta tillväxtbolag inom digital hälsa.

– Vården måste digitaliseras eftersom människor kommer att vilja sköta provtagning och följa sin hälsa från mobilen precis som de sköter sina bankärenden. Med den framtidsvisionen väljer vi att accelerera våra satsningar inom digital hälsa. Vi startade med investeringar redan 2016 och hittills har våra prognoser varit riktiga med stark tillväxt för våra innehav, säger Johan Bloom, grundare och VD på Curus.

Huvudinvesterare är Alfvén & Didrikson som är en aktiv och långsiktig partner till entreprenörer och bolag med internationella tillväxtambitioner. Alfvén & Didrikson har sedan tidigare investerat i några av norra Europas mest framgångsrika tillväxtföretag såsom Trustly, Quinyx, Acast, Mentimeter, Sympa, Joint Academy och Kognity.

– Vi på Alfvén & Didrikson ser stor potential i kombinationen av en lönsam medieverksamhet och investeringar i digital hälsa, som har en stark tillväxt. Vi har följt teamet på Addhealth Media under flera år och ser att de har kompetens och uthållighet och att de ofta träffar rätt i sina investeringar. Med Curus har de en bra plattform att fortsätta resan och vi är tacksamma över att få vara delaktiga och hjälpa till med arbetet att skala upp deras verksamhet, säger Ken Liebkind, partner på Alfvén & Didrikson.

Styrelsen för Curus består av grundaren Johan Bloom, affärsängeln Lars Lindgren, Doktor24-medgrundaren Tobias Perdahl, Health Navigator-medgrundaren och styrelseproffset Anna Dalgaard samt Ken Liebkind från Alfvén & Didrikson.

– Våra digitala medieplattformar Doktorn.com och PraktiskMedicin.se har haft stark tillväxt de senaste åren, då våra kunder har ett större behov att nå patienter och vårdpersonal digitalt. Vi får nu möjlighet att utöka vår verksamhet i första hand i Norden. Detta gör att våra kunder och även de tillväxtbolag vi är delägare i, kan få följa med ut i andra länder när vi växer, säger Rikard Ekberg, VD för medieverksamheten Add Health Media.

 

Curus investeringsfilosofi är att gå in i tidig fas och stötta med pengar, kompetens och media, för att hjälpa bolagen att ta sig till nästa nivå. Under de fyra senaste månaderna har Curus investerat i Olivia, digital egenvård vid klimakteriebesvär, Ella, digital vårdgivare och plattform för gravida kvinnor, Dropmed, digital marknadsplats för handel av medicintekniska produkter för vården och Ment, digital plattform för ADHD.

Näringslivets förutsättningar att bedriva kliniska prövningar ska säkras

Antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar har minskat i Sverige och näringsminister Thorwaldsson tillsätter nu en utredning för att se över förutsättningarna för att bedriva dessa.

– För att skapa en modern och innovativ hälso- och sjukvård i världsklass behövs tidig tillgång till nya behandlingsmetoder. Här är kliniska prövningar en viktig del. Utredningen ska synliggöra varför dessa har minskat över tid och ta fram förslag för att underlätta för företag inom hälsa och life science att växa. Innovationskraft stärker Sverige och vår ekonomiska utveckling, säger Karl-Petter Thorwaldsson, näringsminister.

Pandemin har konkret visat på hur viktigt det är att vården kan samarbeta med näringslivet för att effektivt och säkert ta fram nya vacciner och andra behandlingar. Kliniska prövningar är därmed en välfärdsfråga. Undersökningar som görs på friska eller sjuka människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, för att utveckla individanpassad precisionsmedicin i svensk vård och för att erbjuda företag i life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

De senaste femton åren har antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar som genomförts i den svenska vården minskat och uppfattningen hos de flesta aktörerna är att förutsättningarna för att bedriva kliniska studier har försämrats.

Regeringskansliet uppdrar åt verksamhetschefen Peter Asplund att biträda Näringsdepartementet med att analysera hur utvecklingen för kliniska prövningar ser ut,identifiera vilka eventuella hinder och möjligheter som finns för att dessa ska komma till stånd samt föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar, särskilt företagsinitierade läkemedelsprövningar.

Genom denna insats möter regeringen en av life science-strategins målsättningar: att integrera forskning och innovation i vården.

Uppdraget ska redovisas genom att publiceras i Departementsserien senast den 15 mars 2023.

Läs hela pressmeddelandet

Prenumerera