DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Carl-Gustav Fabiansson ny Nordenchef på BeiGene

Carl-Gustav Fabiansson har tillträtt rollen som Nordenchef och leder den nordiska etableringen genom att bygga upp en ny organisation i regionen. Närmast kommer Carl-Gustav från Orion där han hade rollen som skandinavisk Marknadsdirektör. Han har under sina 20 år i branchen tidigare även haft ledande affärs- och marknadsroller inom Celgene, Gilead och Abbott. Periodvis stöttar också Carl-Gustav det statliga verket Vinnova som bedömare av innovationsprojekt inom hälsa och life-science.

 

Carl-Gustav Fabiansson

Carl-Gustav Fabiansson

”Det känns otroligt glädjande och inte minst givande att få möjligheten att bygga upp BeiGene i norden. Vår kultur inom BeiGene präglas starkt av en passion för att bidra till att skapa bättre förutsättningar och öka livskvaliteten för människor som drabbats av cancer. Genom innovation, spännande samarbeten och fokus på individen vill vi driva branschen framåt och nå nya höjder när det kommer till tillgänglighet och patientnytta,” säger Carl-Gustav Fabiansson, nordenchef BeiGene.

Arbetet för att tillgängliggöra BeiGenes läkemedel pågår i samtliga länder i norden. Bolaget har nu en organisation på plats och har pågående rekryteringar av ytterligare nyckelroller i regionen för att kunna växa vidare och verka för att ge patienter tillgång till nya behandlingsalternativ.

Borde effekter hos närstående vägas in vid beslut om läkemedelssubventioner?

En forskargrupp där CMT ingår har tagit fram en rapport som utreder frågan om effekter hos närstående till sjuka ska tas hänsyn till vid beslut om subvention av läkemedel. Rapporten har gjorts på uppdrag av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), och visar både för- och nackdelar med att ta med anhöriga i besluten.

Det har blivit allt vanligare att ansökningar om läkemedelssubventioner till TLV innehåller information om hur läkemedel påverkar livskvalitet även hos närstående till patienter. Sådana effekter tas dock i dagsläget inte hänsyn till vid TLV:s beslut om subvention, och det saknas riktlinjer över hur detta skulle kunna göras. En forskargrupp vid Karolinska Institutet fick därför i uppdrag att genom en rapport öka kunskapen på området.

Översikt av forskningsområdet

I en genomgång av relevant forskningslitteratur beskriver rapportförfattarna att effekter på närståendes hälsa kan uppstå exempelvis som en konsekvens av att vara informell vårdgivare, men också av att stå nära och bry sig om en person med en sjukdom. Att inte ta hänsyn till dessa effekter skulle innebära att resurser som används inte maximerar hälsan hos befolkningen och kan ses som ojämlikt ur ett befolkningsperspektiv. Att däremot ta hänsyn till effekter hos närstående kan även det riskera att leda till oönskade effekter på fördelningen av resurser för befolkningens hälsa.

Thomas Davidson.
Thomas Davidson. Foto: Emma Busk Winquist

– Till exempel riskerar man att resurser överförs från patienter till närstående och att en snedfördelning uppstår beroende på hur många anhöriga en patient har, säger Thomas Davidson, docent inom utvärdering och hälsoekonomi vid CMT, och medförfattare till rapporten.

Svensk kontext analyseras

I en analys av tillämpning i Sverige visar rapportförfattarna hur inkludering av kostnader och effekter hos närstående påverkar hälsoekonomiska analyser. De visar också att det finns svåra avvägningar gällande metoder i analyserna, som kan påverka riktningen på resultaten. Därför betonar de behovet av metodologiska riktlinjer så att inte godtycke och enskilda intressen kan påverka vilka behandlingar som subventioneras.

– Inget tillvägagångssätt är utan problematiska konsekvenser, men det är viktigt att den metodik som rekommenderas används konsekvent, säger Thomas Davidson.

Rapportförfattarna skriver vidare att det bör göras en översyn om beslut att väga in effekter hos närstående ligger i linje med den etiska plattformen för prioriteringar. Man bör även ta hänsyn till att gränsen för vad som betraktas som kostnadseffektivt kan behöva ändras om närståendes effekter ska inkluderas.

Om rapporten

Läs rapporten ”Externa effekter hos närstående vid beslut om subvention av läkemedel” på Karolinska Institutets hemsida. TLV har haft möjlighet att lämna synpunkter på rapporten, men rapportförfattarna ansvarar för innehåll och slutsatser. Rapporten har skrivits inom ramen för forskargruppen ”Health Economics and Policy” på Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) vid Karolinska Institutet, där Thomas Davidson från CMT ingår.

Bästa betyget någonsin för senaste utbildningen i Market Access!

I mitten av april genomfördes den 8:e upplagan av Pharma Industry’s tvådagars utbildning i Market Access. På en skala 1-5 landade totalbetyget för utbildningen på 4,95. Helt fantastiskt bra och det bästa betyget vi fått på denna kurs.

Här är samtliga kommentarer från deltagarna:

  • Mycket bra uplägg, konkret och användbart. Bra atmosfär, bra samspel mellan föreläsarna. Tusen tack!
  • Tusen tack för bra kurs med duktiga föreläsare och trevliga värdinnor 
  • Strukturerad genomgång som gjorde innehållet lättförståeligt. Trebliga och kunniga föreläsare, lång erfarenhet och engagemang inom kursområdet.
  • Bra kurs, bra diskussion, lagom storlek på grupp. Wifi på hotellet och rummen var inget vidare.
  • Positivt med liten grupp- öppnar upp för diskussion. Bra kurs som övergripande ger en utmärkt bild över möjligheter och utmaningar inom området.
  • Bra sammanfattande Market Access genomgång
  • Otroligt lärorikt, mycket kul att träffa andra med olika erfarenhet. Fantastiskt socialt umgänge, Stort tack för allt.
  • Mycket intressant och givande kurs i trevlig miljö med roliga branschkollegor. Bra föreläsare och intressanta diskussioner, rekommenderas varmt.
  • Bra och lärorikt, Spännande diskussioner, bra nätverkande
  • Skulle vilja få kursintyg/material elektroniskt. Tack för fina dagar!

Om du är intresserad av att förkovra dig inom Market Access så är nästa kurstillfälle 18-19 oktober och mer info hittar du här

Vi syns på Grand Hotel Saltsjöbaden i oktober. Det har redan börjat fyllas på med deltagare så vänta inte för länge 🙂

Lif – de forskande läkemedelsföretagen lanserar en handlingsplan mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens riskerar att bli en av de ledande dödsorsakerna i världen. Problemet växer sig allt större och kan leda till en global hälsokris, där sjukvården slås ut och allvarliga sjukdomar inte går att behandla. För att bryta den negativa utvecklingen krävs kraftfulla åtgärder. Den 21 april presenterar Lif läkemedelsbranschens handlingsplan mot antibiotikaresistens.

Antibiotikaresisten

Antibiotikaresisten

 

Antimikrobiell resistens (AMR), eller i dagligt tal antibiotikaresistens, handlar om att bakterier eller andra mikrober blir resistenta mot antibiotika så att infektioner blir svåra eller omöjliga att behandla. Tillgången till fungerande antibiotika är därför en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna bedriva både grundläggande och avancerad vård.

Sverige bedriver sedan länge ett omfattande arbete globalt och nationellt och med den nya handlingsplanen hoppas Lif att arbetet kan intensifieras ytterligare. Den beskriver resistensläget i Sverige, vad som görs av läkemedelsbranschen och andra aktörer och pekar ut åtgärder för att bromsa utvecklingen så att vi kan säkra vår moderna sjukvård och människors hälsa.

Sverige kan ta täten i kampen mot AMR

– AMR är en av de viktigaste frågorna för läkemedelsbranschen, säger Lifs Bengt Mattson som arbetat med handlingsplanen. Det behövs en bred kombination av åtgärder, bland annat framtagande av nya antibiotika samt ansvarsfull användning och tillverkning. Vi har ett antal konkreta förslag på hur Sverige kan växla upp i kampen mot antibiotikaresistens. Ett av de mest centrala är att utnyttja vårt ordförandeskap i EU 2023.

Ordförandeskapet är en unik möjlighet för Sverige att sätta ljuset på frågan i EU och axla ledarskapet för en internationell kraftsamling. Där är nya betalningsmodeller för antibiotika en viktig del. I handlingsplanen föreslår Lif att Sverige lanseras som en global testmarknad för sådana betalningsmodeller, men även för andra initiativ som säkrar tillgängligheten till befintliga antibiotika och ger incitament för att utveckla nya.

– Vi måste ha en stadig tillförsel av nya antibiotika som kan ersätta de som blir verkningslösa, säger Lifs Amy Havenäng som också deltagit i arbetet med handlingsplanen. Det är en nödvändig förutsättning och ett område där läkemedelsbranschen kan ge sitt viktigaste bidrag. Därför måste möjligheterna att utveckla nya antibiotika förbättras – idag är det i värsta fall en ren förlustaffär för företagen.

Presentation av handlingsplanen
Handlingsplanen mot antibiotikaresistens presenteras på ett digitalt seminarium den 21 april där regeringens AMR-ambassadör Malin Grape och Enrico Baraldi, projektledare för samverkansplattformen PLATINEA, medverkar. Från Lif deltar Bengt Mattson och Amy Havenäng som tagit fram planen.

Eventet hålls kl. 14.00–15.30 och går att se i efterhand. Följ livesändningen här.

Olivier Fouret ny vd för MSD i Sverige

Olivier Fouret tillträder som ny vd för läkemedelsbolaget MSD i Sverige. Olivier Fouret ledde tidigare MSD:s onkologiportfolio i Belgien och Luxemburg och tar över rollen från Sarah Aiosa som har utsetts till vd för MSD i Latinamerika.

– ­Sverige ligger i framkant när det gäller den tekniska och medicinska utvecklingen, vilket är en perfekt grogrund för innovativa lösningar som i slutändan kommer patienter till gagn. Jag ser fram emot att med fokus på partnerskap med det svenska ekosystemet inom hälso- och sjukvården, leda MSD i Sverige och tillsammans med det engagerade teamet ge banbrytande innovationer till den svenska marknaden såväl som hitta lösningar för patient- och sjukvårdsutmaningar, säger Olivier Fouret, vd för MSD i Sverige.

Olivier Fouret kommer att fortsätta driva MSD:s ledande forskning för att rädda och förbättra patienters liv.

Olivier Fouret började arbeta på MSD i Schweiz 2017, som Business Unit Director samt som stabschef till den schweiziska vd:n. Innan han började på MSD arbetade Olivier Fouret för flera olika läkemedelsbolag och han har varit verksam i bland annat Frankrike och Nordafrika.

Olivier Fouret har en apoteksexamen från Université Paris-Sud samt en magisterexamen i European Business från ESCP Business School i Paris och London.

Vid frågor vänligen kontakta:
Hani Aoun
HR Business Partner, MSD Sverige
0790–653626
[email protected]

Jonas Grytberg har utsetts till Country Manager för att starta upp hameln pharma i Sverige och Norge.

Jonas Grytberg har utsetts till Country Manager för att starta upp hameln pharma i Sverige och Norge.  I början av 2022, startar bolagen upp i Sverige och Norge, under namnen hameln pharma AB och hameln pharma ApS Norway. Då tar man över sina egna produkter från nuvarande ombud på marknaden. Produkterna, har funnits på den svenska och norska marknaden sedan 2006-2007.

Tyska hameln pharma GmbH, härstammar ända tillbaka till 1890-talet, när Dr Wilhelm Kerstein övertog ett apotek i staden Hameln från Friedrich Wilhelm Adam Seturner, han som bl a upptäckte morfinet. Seturners upptäckt lade grunden för hameln pharma där smärtstillande läkemedel fortfarande är en av grundfundamenten i bolaget.

Bolaget från Hameln i norra Tyskland har närmare 130 år senare utvecklats till ett internationellt läkemedesbolag med egen verksamhet i 7 länder och med över 40 länder dit hameln distribuerar läkemedel, med utveckling av framför allt injektions-/infusionsvätskor till intensiv- och akutvård, samt palliativ- och anestesivård.

Jonas Grytberg kommer senast från Biocodex AB, där han bland annat ansvarade för hamelns portfölj av produkter.

hameln pharma startar egen verksamhet i Sverige och Norge

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – februari 2022

Efter en kall vinter går vi igen mot vår, och ser efter vad som skett på läkemedelsmarknaden under årets första två månader. Den senaste perioden som presenteras här är till och med 02-2022. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår YTD 2022 till nära 8,1 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 8,39 procent.

Topp 15-företag
Under årets första månader så speglar topp 15 nästan den lista vi presenterade i den senaste uppdateringen. Samtliga företag som var med då är nu också representerade, några inbördes förflyttningar har dock skett. Takeda klättrar två placeringar och MSD tappar tre. Sanofi tappar två, och Pfizer tappar en. Bayer, Novartis, Roche och Sandoz klättrar alla en placering.

Topp 15-produkter
Topplistan över produkter är oftast ganska skiftande i början av ett år, för att senare stabiliseras. Nya på listan för denna uppdatering är Jardiance och Zytiga, som kommer in på plats 14 respektive 15. Jämfört med den förra uppdateringen har Ozempic klättrat sex placeringar och Stelara har klättrat upp fyra. Revlimid och Elvanse tappar

tre placeringar var, medan Entyvio, Imbruvica och Xarelto klättrar två. Xtandi och Opdivo klättrar vardera en placering. Topp 4 är oförändrade sedan förra uppdateringen.

Läs hela artikeln

Riksrevisionen granskar statens tillsyn av handeln med läkemedel och apoteksmarknaden

Riksrevisionen utgör en del av den parlamentariska kontrollen och syftar till att kontrollera att myndigheter utför sina uppgifter på ett effektivt sätt och i enlighet med gällande regelverk. Riksrevisionen utför såväl årlig revision som så kallad effektivitetsrevision. Medan en årlig revision i hög grad motsvarar vad som gäller för företag, så syftar en effektivitetsrevision till att granska verksamheten hos en statlig myndighet. Syftet med en effektivitetsrevision är att granska hur väl den statliga myndigheten uppfyller sina mål, såväl som organisationens lämplighet, dess operationer, processer och funktionsduglighet.

Sedan apoteksmarknaden avreglerades för närmare tio år sedan har marknaden för läkemedel mångdubblat i storlek. Statens kostnader för läkemedel, subventionerade genom systemet för läkemedelsförmåner, uppgick jämförelsevis till 34,3 miljarder kronor (inklusive patientavgifter) under år 2020. Detta, tillsammans med en stor ökning av antalet aktörer på den svenska läkemedelsmarknaden under samma period och mer komplexa och omfattande regler avseende handel med läkemedel, har medfört utmaningar för tillsynen. Situationen försvåras potentiellt även av att tillsynen utförs av flera olika myndigheter. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen beslutat att inleda en granskning av tillsynsmyndigheternas tillsyn av apotek och handeln med läkemedel.

De myndigheter som omfattas av granskningen är de som tillsammans ansvarar för tillsynen, vilket innefattar Läkemedelsverket, som ansvarar för bland annat godkännanden och tillsyn över handeln av läkemedel, samt Tand- vårds- och läkemedelsförmånsverket, som utövar tillsyn över regelverket för prissättning och subvention för läkemedel. Syftet med revisionen är att undersöka huruvida den statliga tillsynen av handel med läkemedel och apotek är effektiv, men även att identifiera risker kopplade till bristande patient- och konsumentsäkerhet, felanvändning av läkemedelssubventionen och eventuella ekonomiska oegentligheter.

Resultaten av Riksrevisionens granskning kommer att presenteras i en rapport som ska publiceras i maj 2022.

Läs artikeln som PDF

 

 

Senaste nytt från Informationsgranskningsnämnden

De senaste tre månaderna har NBL inte avgett något yttrande medan IGN kommit med ett knappt tjugotal beslut. Flera av dessa handlar om utebliven eller felaktig registrering i Lifs databaser för olika slag av samarbeten. Några fall handlar om tillämpning av den grundläggande bestämmelsen i artikel 2/102 i Regler för läkemedelsinformation. I övrigt handlar ärendena mestadels om läkemedelsinformation som ifrågasatts vara vilseledande i olika avseenden.

Felaktig eller utebliven registrering i databaser för samarbete Närmare häften av IGN:s beslut avser felaktig eller utebliven registrering av samarbetsprojekt i Lifs databaser. Med några undantag medgavs IGN:s anmärkning av svarandeföretagen och i ett antal fall handlade det om att svarandeföretagen på eget initiativ uppmärksammat IGN på det egna misstaget. Med ett undantag sattes i dessa senare fall IGN-avgiften till 55 000 kronor. Där detta inte skedde sattes avgiften till 110 000 kronor med motiveringen att det handlade om en upprepad förseelse.

Förbudet mot att rikta läkemedelsreklam för receptbelagda läkemedel mot allmänheten
IGN uppmärksammade en folder för Pfizers antitrombosläkemedel Eliquis (apixaban) med rubriken ”Information till dig som använder Waran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer.” (IGN­379).

IGN noterade att enligt rubriken vänder sig foldern till patienter som använder Waran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Rörande innehållet i övrigt noterade IGN att det bland annat fanns beskrivningar av Eliquis och jämförelser mellan Waran och Eliquis avseende effekt, interaktioner och behov av blodprovskontroller. Vidare pekade nämnden på att foldern avslutades med praktiska upplysningar för byte från Waran till Eliquis, upplysning om pris för Eliquis med kommentaren att man som patient snabbt når gränsen för frikort, samt hur man som patient ska gå till väga om man vill byta från Waran till Eliquis. IGN ifrågasatte om inte foldern på grund av sitt innehåll måste anses innehålla marknadsföring av ett receptbelagt läkemedel gentemot allmänheten och att den därmed stred mot artikel 102 i Regler för läkemedelsinformation.

I sitt svaromål berättade Pfizer att foldern tagits fram efter förfrågan från och i dialog med hälso- och sjukvården. Innehållet i materialet hade utformats utifrån behov som sjukvården ansåg sig ha och var tänkt att tillhandahållas av hälso- och sjukvårdspersonal till patienter när ett ställningstagande till byte av behandling redan skett. Emellertid uppgav företaget att man hade förståelse för IGN:s iakttagelse och att avsikten, rubriceringen och avsändaren av materialet borde formulerats annorlunda. Pfizer meddelade att man därför beslutat att inte använda foldern i aktuell utformning samt uppgav att eventuellt reviderat material skulle komma att anpassas till IGN:s synpunkter.

IGN kom fram till att foldern stred mot artikel 102 i Regler för läkemedelsinformation. IGN-avgiften sattes till 110 000 kr.

Läs hela artikeln

Medicinteknisk support i hemmet – växande yrkeskår i cancervården

Det finns många sjuksköterskor i Sverige men ytterst få har samma arbetsuppgifter som Daniel Färninger i Karlstad som tillhör en helt ny och växande yrkeskår. Han är en av landets sex DSS:er (Device Support Specialist) och hans speciella arbete handlar om att tillhandahålla teknisk support till glioblastom-patienter som får behandling i hemmet med en bärbar Tumor Treating Fields (TTFields)-apparat.

Daniel Färningers nya arbetsområde är inte bara – ovanligt – det är också väldigt stort till ytan. Hans ”upptagningsområde” består av både Värmland och Dalarna. I genomsnitt brukar han serva omkring tjugo patienter som ordinerats TTF-behandling av sina läkare.
– Det är två stora län så det brukar bli långa resor med den. bilen och en hel del ensamma kaffekoppar på macken, säger Värmlandsfödde Daniel som är 41 år gammal och blev färdig sjuksköterska 2007. Han arbetade på infektionskliniken på Centralsjukhuset i Karlstad i sju år och gick sedan vidare till en tjänst på ett kommunalt äldreboende och så småningom hemsjukvården.

– Jag trivdes jättebra med att arbeta med patienter i hemmet men jag har också alltid varit mycket intresserad av teknikutveckling och utbildning. De sista två åren på kommunen arbetade jag bland annat med att förbättra journalsystemet. Inom mitt yrke finns det många olika vägar att gå och jag är alltid pigg på att testa nya saker och utmaningar.

Sagt och gjort. Efter att ha registrerat sig som arbetssökande inom medicinteknik på LinkedIn, blev Daniel Färninger i våras rekryterad till sitt nya arbete som DSS.

– När jag läste på om det här jobbet blev jag riktigt intresserad. Jag hade ingen specifik erfarenhet av att arbeta med hjärncancer, men i mitt jobb som sjuksköterska har jag träffat många människor i kris, både patienter och anhöriga, och i hemsjukvården fick jag lära mig de speciella regler som gäller när man arbetar i patientens hem. På ett sjukhus är patienten alltid i underläge, i hemmet är det vårdpersonalen som får respektera reglerna i den sjukes revir, säger Daniel, som även har erfarenhet av palliativ vård.

Läs hela artikeln

Prenumerera