DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Sveriges arbete för att minska och ersätta djurförsök

När djur används i forskning kallas det djurförsök. I takt med att nya metoder utvecklas kan vi ersätta djurförsöken med metoder som bättre svarar på frågor som rör mänsklig fysiologi och hälsa. I Sverige finns ett nationellt kompetenscentrum, Sveriges 3R-center, som arbetar för att driva på den här utvecklingen.

De brittiska forskarna William Russell och Rex Burch formulerade redan 1957 principen om 3R i en vetenskaplig artikel. De menade att forskare alltid ska sträva efter att använda så få djur som möjligt och att arbeta med djurens välfärd i fokus. Utgångspunkten var ”de 3 R:en”: Re-

place, Reduce och Refine. 3R-principen är i dag införlivad i svensk lagstiftning och omfattar alla som arbetar med försöksdjur, även på EU-nivå.

Vad betyder 3R?
Att ersätta djurförsök (replace) betyder att man använder en forsknings-

metod som ger motsvarande eller bättre information, men utan djur. Det handlar ofta om att en kombination av flera djurförsöksfria metoder tillsammans kan ersätta ett djurförsök. Här är några exempel på metoder som har ersatt försök på levande djur:

  • Datormodeller
  • Cellkulturer
  • Konstgjorda organ och vävnader, som organoider och 3D-modeller
  •  Organ-på-chip
  • Växter och bakterier

Att minska antalet försöksdjur (reduce) betyder att färre djur behöver användas i ett försök än tidigare. Att minska antalet djur kan också betyda att man får mer information än tidigare från ett och samma djur utan att öka lidandet.

Att förfina djurförsök (refine) betyder att man arbetar för att minimera smärta eller annat lidande för djur i försök. Det betyder också att man ökar välfärden för djuren.

Den bästa metoden för att svara på frågan
Djurförsök får inte utföras om det finns andra metoder som kan ge likvärdiga eller bättre resultat. Alla forskare behöver därför ställa sig frågan – vad är den bästa metoden som jag kan använda för att besvara min forskningsfråga? I flera

fall behöver man inte – och får då inte heller – använda sig av försök på djur, eftersom det finns andra metoder som ger likvärdiga resultat.

Nya metoder utvecklas inte i första hand för att ersätta djurförsök, utan för att besvara en forskningsfråga på ett så bra sätt som möjligt. Varje ny metod som en forskare får i sin verktygslåda kan leda till att fler djurförsök ersätts – även om det primära syftet för forskaren är att använda en metod som på bästa sätt besvarar själva forskningsfrågan.

Läs hela artikeln

Mikrobiomet – en outforskad guldgruva

Mikrobiomet har många möjligheter att förbättra människors hälsa. Vi vet i dag att rubbningar i vårt mikrobiom (dysbios) är relaterade till många olika sjukdomar, exempelvis cancer, diabetes, astma, depression och svårläkta sår. Hälso- och sjukvården har börjat jobba mer preventivt och med hjälp av hälso­främjande mikroorganismer kan patienter skyddas från onödigt lidande samtidigt som det sparar pengar för framtida sjukkostnader.

Människans evolutionära utveckling har skett gemensamt med mikroorganismer i vår omgivning. Vår hälsa är därför beroende av dessa mikroorganismer och de produkter och nedbrytningsprodukter (metaboliter) som de tillverkar. Våra tarmar, hud och andra delar av kroppen är hem till biljoner mikroorganismer. Dessa mikroorganismer (bakterier, svampar och virus) som utgör det vi kallar ”den mänskliga mikrobiotan” har ett unikt genom med möjlighet att tillverka mängder av produkter och metaboliter. Mikroorganismerna, generna och dess produkter kallas gemensamt för ”det mänskliga mikrobiomet”.

På senare år har hälso- och sjukvården börjat arbeta mer med preventiv behandling där mikrobiomforskningen kan spela en avgörande roll. Även flera läkemedelsföretag har börjat släppa produkter inom kosttillskott såsom probiotika. Mikrobiom runt om i världen erbjuder en diversitet av olika metaboliter, produkter och mekanismer som kan ses som en outforskad guldgruva för nya läkemedel. Mikrobiomforskningen står därför i fokus för många av framtidens läkemedel.

Danmark och Skåne bildar tillsammans ett starkt säte med lång historia inom mikrobiom och mikrobiologisk forskning. Skåne med sin kunskap inom probiotika och klinisk mikrobiologi och Danmark med sin långa historia inom mikrobiologi och bioteknik. Denna forskning och läkemedelsutveckling utgör en del av det rika och växande mikrobiomkluster som finns i Medicon Valley.

Orsaker till förändrat mikrobiom
I ett samarbete mellan Medicon Valley Alliance, Copenhagen Capacity och Invest in Skåne, och med finansiering från EU-organet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak verkar Microbiome Signature Project för att lyfta fram möjligheterna att utveckla framtidens läkemedel inom Medicon Valley, norra Europas starkaste kluster för mikrobiomforskning.

En starkare mikrobiomforskning kan hjälpa oss att ta reda på orsakerna kring de förändringar i vårt mikrobiom som ger upphov till många olika sjukdomar. Vi lever i dag annorlunda jämfört med hur vi tidigare levt under människans evolution. Detta har i värsta fall medfört att vi fått skadliga rubbningar av vår mikrobiota (dysbios). Rubbningarna ökar risken för autoimmuna sjukdomar såsom astma, eksem, ulcerös kolit och multipel skleros. Det beror på att våra kroppsceller är beroende av de metaboliter som ett hälsosamt mikrobiom tillverkar. En hälsofrämjande tarm-

flora tillverkar till exempelvis korta fettsyror som tas upp och sprids i vår kropp. Dessa metaboliter behövs för att skapa ett hälsosamt och motståndskraftigt organ (till exempel lungor) och kan förhindra både autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar. Mikrobiomet kan även bli hälsoskadligt såsom en tarmflora som innehåller specifika mikroorganismer som ger upphov till ökad inflammation i kroppen eller rubbningar i östrogenbalansen i kroppen.

Det är inte bara vårt eget mikrobiom som påverkar vår hälsa, utan även mikrobiomet i vår omgivning. Det externa mikrobiomet är också en del av vår evolutionära utveckling. När du äter grönsaker, frukt och bär exponeras du för mikroorganismer som ligger inkorporerade i växter (endofyter som lever inne i plantorna). Äter du exempelvis spenat exponeras du för upp till hundratals olika arter av mikroorganismer och deras metaboliter.

Dessa har under passagen genom din kropp möjligheten att påverka din hälsa och din kroppsegna mikrobiota. Fast vi har på senaste tiden förändrat exponeringen av externa mikrobiom på grund av vår moderna livsstil och industrialiseringen. Vi har i dagvattenfiltrering och vattnet innehåller höga halter klorin. Vi odlar mycket av våra grönsaker hygroskopiskt, det vill säga utan jord. Vi lever i stora städer och exponeras mer sällan för externa mikrobiom än vad vi tidigare gjort. De här förändringarna kan påverka vår hälsa på sätt som vi kanske inte helt förstår konsekvenserna av i nuläget. Mikrobiomforskningen kommer vara viktig för vår framtida hälsoforskning och därför även för läkemedelsforskning.

Läs hela artikeln

3 för 2 på Hemtex och hur effektiva är egentligen covidvaccin?

”Hundra kronors rabatt om du handlar för minst 400 kronor”. Det flesta av oss fattar intuitivt att detta nästan alla gånger är en sämre deal än ”25% rabatt på ditt köp” – undantaget förstås om man råkar handla för precis 400 kronor då rabatten blir precis likvärdig. Ingen behöver förklara för oss att hur fördelaktigt 100 kronors kostnadsreduktion är, beror helt på hur stort det totala köpet är.

En parallell är den klassiska ”3 för 2 – billigaste på köpet” som förstås är förmånligare för butiken, generellt, än att erbjuda 33 procents rabatt. En prisreduktion i form av ”en produkt gratis” motsvarar en absolut prisreduktion och en reduktion i procent en relativ prisreduktion. Hur kan det komma sig att detta blir så mycket krångligare att förstå när vi kommer till effekt av läkemedel? För att inte prata om effekt av covidvaccin. Pandemin har varit en outtömlig källa till ”underhållning” för oss siffernördar som förfasas över hur viktiga skattningar av läkemedelseffekt och sjukdomsstatistik förvrängs till oigenkännlighet. Lika kul är det förstås inte för läkemedelsföretagen som på ett mycket oseriöst sätt anklagas för fusk och ohederlighet.

Ganska nyligen sändes ett avsnitt av Framgångspodden där en hjärnforskare och föreläsare hävdar att vaccinen har låg effekt; endast 0,84 procents reduktion i risken för infektion, en reduktion från 0,88 hos de ovaccinerade till 0,04 hos de vaccinerade. Implicit (eller faktiskt ganska direkt) anklagas läkemedelsindustrin för fusk och ohederlighet.

Som bakgrund för resonemanget presenteras siffor från en av Pfizers studier med cirka 18.000 patienter som fick vaccin och 18.000 patienter som fick placebo. För kliniska studier där man registrerar ”händelser”, till exempel antal personer som får covid, är statistisk styrka, det vill säga möjligheten att utvärdera om ett nytt läkemedel eller vaccin är effektivt, främst kopplad till hur många personer som upplever den händelse vi är intresserade av. I början av pandemin var smittspridningen låg, bland annat relaterat till restriktioner och försiktighetsåtgärder samt att risken att få covid var ganska låg, jämfört med det scenario vi upplevt under vintern med omikron-varianten som sprider sig som vinterkräksjuka på dagis. I den svåra situation vi hade då det var viktigt att få fram vaccin, prioriterade läkemedelsbolagen snabb utveckling och för att kompensera för den låga absolutrisken att smittas under denna tidspe riod valde man att göra stora studier för att på så sätt få tillräckligt många fall och därmed statistisk styrka.

Läs hela artikeln

Staffan Dahlgren ny Senior Pharmacovigilance Specialist på PharmaRelations

Staffan har 14 års erfarenhet inom farmakovigilans från moderbolag, marknadsbolag och myndighet. Han kommer närmast från en roll som Pharmacovigilance Operations Director på Oncopeptides och har också lång erfarenhet från kliniska prövningar, både inom safety och clinical operations. 

Staffan Dahlgren

Staffan har under åren skapat sig en bred erfarenhet av de olika delarna inom farmakovigilans såsom signalspaning, databasimplementering, medical review, fallhantering, skriva sammanfattande safety-dokument till myndigheter såsom PSURs och RMPs, kvalitetssystem, CRO oversight, avtal, utbildning och fallhantering. 

”Det är väldigt roligt att få välkomna Staffan Dahlgren till vårat snabbt växande team av seniora PV experter” säger Fredrik Anjou, CEO på PharmaRelations. 

Viktigt att studera prissättningen på läkemedel

David Granlund, docent vid Umeå universitet, har studerat hur prissättningen på patentskyddade receptbelagda läkemedel fungerar. I en forskningsrapport utförd på uppdrag av Konkurrensverket konstaterar han bland annat att det är viktigt med ett stort antal konkurrenter för att pressa priserna.

Här berättar David Granlund mer om den nyligen publicerade uppdragsforskningsrapporten Konkurrens mellan patentskyddade läkemedel.

David, kan du säga något om bakgrunden till forskningsrapporten? Vad är syftet?
– Fyra femtedelar av kostnaderna för receptläkemedel i Sverige utgörs av kostnader för patentskyddade läkemedel och priserna på dessa är relativt höga i ett europeiskt perspektiv. Därför är det viktigt att studera hur prissättningen av dessa läkemedel fungerar. Syftet med rapporten är dels att studera hur priserna påverkas av antalet konkurrenter som säljer terapeutiska alternativ, det vill säga andra läkemedelssubstanser som är ämnade för samma eller liknande medicinska diagnoser. Dels är syftet att studera hur priserna påverkas av parallellimporterade produkter, som är läkemedel som tillverkarna sålt till andra länder inom det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES) och som parallellimportörer köper upp till marknadspris och säljer i länder där priserna är högre.

Kan du ge några exempel på frågor som tas upp i rapporten?
– En fråga är hur effekten av ytterligare en konkurrent beror på det initiala antalet konkurrenter, exempelvis om priserna påverkas mer av att få en första konkurrent eller en femte konkurrent som säljer terapeutiska alternativ. En annan fråga är om storleken på besparingarna som parallellimport gett skiljer sig mellan en period när parallellimportörer endast kunde konkurrera med officiella priser som var lika för alla apotek och en senare period där parallellimportörer och läkemedelstillverkare kan ge rabatter till apoteken.

Vilka är rapportens målgrupp?
– Målgruppen för rapporten inkluderar dels personal på departement samt myndigheter, såsom Konkurrensverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, och Läkemedelsverket, som arbetar med frågor som berör konkurrensen på läkemedelsmarknaden. Resultaten kan även vara av intresse för riksdagsledamöter som ska ta ställning till frågor som har stor betydelse för parallellimport av läkemedel, exempelvis om rabatter till apotek ska förbjudas, vilket föreslogs i utredningen Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89), eller om sex månaders lagerhållning av läkemedel även ska gälla parallellimport, vilket föreslogs i utredningen En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19).

Vilka är de viktigaste resultaten i din rapport?
– Parallellimport sänker kostnaderna med i snitt över en halv miljard kronor per år och jag bedömer att storleken på besparingarna inte påverkats nämnvärt av att läkemedelsföretag får ge apoteken rabatter på patentskyddade läkemedel. Rabattmöjligheten har dock lett till att huvuddelen av besparingarna direkt tillfaller apoteken, som därmed har fått starkare incitament att konkurrera om kunder genom att erbjuda bättre service och längre öppettider.
Konkurrens från terapeutiska alternativ leder till statistiskt signifikanta prissänkningar när antalet konkurrenter överskrider sju. För att pressa priserna är det därför viktigt med ett stort antal konkurrenter, men det kan även vara möjligt att stärka konkurrensen vid ett lägre antal konkurrenter genom att förlänga prisperioderna. Detta skulle göra att priserna är låsta för en större del av patienters förväntade behandlingsperiod, vilket gör det mer motiverat för läkare att ta hänsyn till priserna när de väljer mellan terapeutiska alternativ.

Patent i USA skyddar digitala lösningar i kombination med läkemedel

Företaget IP Enabler AB erhöll redan under 2020 ett patent som skyddar att ett läkemedel används i kombination med en digital lösning. Bolaget har utvecklat patentet ytterligare för att omfatta många olika läkemedel. Tunga investerare med insyn i branschen har stöttat under resan.

2011 skickades patentansökan in till amerikanska patentmyndigheten på att kunna kombinera ett läkemedel med digital lösning såsom en mobil app. Studier genomförda med Astrazeneca visade på betydande resultat vid kombinationen läkemedel plus app. Nio år senare fick företaget sina patent godkända.

– Vi har lyckats få ett paraplypatent i USA som gör det möjligt för oss att samarbeta med läkemedelsföretag och teknologibolag som vill skapa skydd för att kombinera deras läkemedel med en digital lösning. Detta förändrar spelplanen för teknologibolagen eftersom man nu bättre kan skydda sin lösning och få avkastning på sina investeringar i forskning och utveckling genom samverkan med läkemedelsföretagen, säger Johan Cederlund, VD för IP Enabler.

IP Enablers lösning är att bland annat att licensiera ut sina rättigheter till läkemedelsbolag eller teknologibolag som vill skapa lösningar som skyddar deras läkemedel med den digitala lösningen. Det breda paraplypatentet gör det möjligt att skräddarsy patenten tillsammans med kunden för att snabbt kunna vara ut på marknaden med ett godkänt patent. Bland annat har Add Health Media, Bonit Capital och Fabian Fischer valt att stötta bolaget med kapital.

– Jag själv har en bakgrund från Big Pharma och vet att om man inte kan skydda något är det svårt att få kapital till utveckling, men de nya patenten kan förändra detta i grunden. De ekonomiska fördelarna för läkemedelsbolag är att man kan får högre ersättning om behandlingen har bättre effekt eller färre biverkningar. Här kan även äldre läkemedel utan patent få ett nytt liv om man kan visa på bättre effekt med digital kombinationslösning, säger Johan Bloom, Investment Manager på Add Health Media.

Läkemedelsföretag har som skyldighet att följa upp effekt och biverkningar av deras läkemedel. Därför är digitala lösningar, inklusive AI-lösningar, mer och mer en självklarhet. Läkemedelsmyndigheter har i ökad utsträckning accepterat digitala lösningar för uppföljning av läkemedel på marknaden och data från digitala lösningar används också idag för beslutsfattande i pris och reimbursement myndigheter, säger Thomas Lönngren, strategirådgivare och tidigare Executive Director på den Europeiska läkemedelsmyndigheten samt ställföreträdande generaldirektör Läkemedelsverket.

För mer information:
Johan Cederlund, VD, IP Enabler
[email protected], +46 70 863 60 05

Johan Bloom, Investment Manager, Add Health Media AB
[email protected], +46 733-648490

Sverre Bengtsson, Ordförande IP Enabler
[email protected], +46 708-182284

Jonas Ålebring ny medicinsk direktör på Pfizer i Sverige

Jonas Ålebring leder sedan september 2021 Pfizers medicinska avdelning i Sverige. Jonas, som är specialist inom anestesi och intensivvård, har erfarenhet både från kliniskt arbete, forskning och styrelsearbete och kommer att fokusera på att patienter snabbare får tillgång till innovativa behandlingar och vacciner.

Jonas är utbildad läkare och specialist inom anestesi och intensivvård och kommer närmast från Novartis där han var medicinsk rådgivare inom klinisk forskning. Som tidigare ordförande i Sveriges Yngres Läkares Förening (SYLF) och styrelseledamot i Sveriges Läkarförbund har han ett omfattande nätverk och erfarenhet från organisationsledning och opinionsbildning. Jonas ingår i Pfizers svenska ledningsgrupp.

Jonas Ålebring

– Det är verkligen stimulerande och spännande att få kombinera min kliniska erfarenhet med erfarenhet från styrelsearbete och affärsfokus på ett av världens mest forskningsintensiva läkemedelsbolag. Jag brinner för att kombinera ledarskap, innovation och bidra till att förbättra livet för patienter, säger Jonas Ålebring.

Jonas Ålebring är utbildad läkare vid Lunds universitet och har en MBA från Handelshögskolan i Stockholm med fokus på innovation och entreprenörskap. Jonas tillträdde tjänsten om medicinsk direktör i september 2021.

– Den medicinska utvecklingen sker i snabb takt och vi står inför stora medicinska genombrott med potential att revolutionera vården av vissa sjukdomar. Under pandemin har värdet av innovation såsom nya mediciner och vacciner blivit oerhört kännbart och samverkan mellan företag, akademi, hälso- och sjukvård och myndigheter har accelererat och fördjupats. Genom att ta tillvara den ökade samarbetsviljan och de möjligheter digitaliseringen innebär kan vi bidra till att patienter får tillgång till nya effektiva läkemedel och vaccin snabbare. Förutom sin medicinska expertis har Jonas spetskompetens inom innovation och entreprenörskap och ska bidra till att gemensamt bygga ett effektivt ekosystem som fortsätter att prioritera forskning, samarbeta med och stötta vården och patienter i Sverige, säger Malin Parkler, VD på Pfizer i Sverige.

Dags att söka SSF Industridoktorand 2022!

För att öka samarbetet mellan industri och akademi satsar Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, 30 miljoner kronor på industridoktorander. SSF räknar med att bevilja 12 projekt, med upp till 2,5 miljoner kronor vardera. Bidraget löper under utbildningstiden för doktoranderna och ska resultera i en doktorsexamen.

Syftet med programmet är att bidra till excellent forskning inom de områden SSF finansierar: naturvetenskap, teknik och medicin. Forskningen ska också främja korsbefruktning mellan akademi och industri och bidra till utbildning av doktorander inom områden som är strategiskt relevanta och stärker Sveriges konkurrenskraft.

Satsningen gäller personer som ännu inte är antagna till forskarutbildning. Doktoranden ska under bidragsperioden bedriva forskning och vara till minst 80 procent anställd vid ett företag, samt ha två handledare, en vid lärosätet och en vid företaget. Pengarna ska täcka medel för forskning och forskarutbildning. Lärosätet måste vara svenskt.

Huvudsökande är handledare för doktoranden vid lärosätet. Medsökande är handledare på företaget. Om projektet omfattar klinisk forskning kan företaget vara ett sjukhus.

Sista ansökningsdag är den 19 maj 2022 kl 14:00.

Mer information och fullständig utlysningstext finns på SSF:s hemsida. Projektet ska starta någon gång mellan den 1 januari och 30 juni 2023.

För ytterligare information kontakta:

Forskningssekreterare Åsa Jansson, [email protected], 08-505 816 72 Kommunikationschef Sofie Pehrsson, [email protected], 073-358 16 67

Ny vägledning för registerforskning

Läkemedelsverket har i ett projekt tagit fram ett antal vägledande rapporter om federerad analys, en metod som gör det möjligt att åstadkomma statistiska analyser från olika datakällor, utan att känsliga personuppgifter skickas mellan databaser och länder. Projektet är en del i Läkemedelsverkets uppdrag från regeringen att utveckla strukturerad uppföljning av läkemedel.

Principen för en federerad analys är att själva analysen flyttar till platsen med data i stället för att data samlas på platsen för analys. På så sätt är det möjligt att dela data utan att behöva skicka omfattande och känsliga individdata mellan databaser och länder.

– Om man vill studera risken för en ovanlig biverkan av ett läkemedel krävs ett mycket stort patientunderlag, berättar Rolf Gedeborg som är utredare och projektledare. Då räcker ofta inte de data man kan samla ihop i ett land, utan man kan behöva slå ihop flera datakällor, kanske från flera olika länder. I stället för att slå ihop data fysiskt kan man använda en federerad analys. Den som analyserar data kan inte se några individdata, och inga sådana data skickas över nätet.

Projektet om federerade analyser består av flera delprojekt som berör IT‍-‍arkitektur, juridik, statistiska metoder och en handledning med testverktyg. Varje rapport ska kunna fungera som underlag för diskussioner mellan IT‍-‍experter, jurister, statistiker och forskare.

– Vår utredning ska ses som en utgångspunkt för fortsatta diskussioner och inte en slutgiltig lösning. Den här typen av analyser har genomförts inom EU och det finns inga principiella juridiska hinder, men de juridiska frågorna kräver engagemang och kunskap. Det gäller även de IT‍-‍tekniska och statistiska aspekterna. Alla parter i ett sådant här samarbete måste vara aktiva och väl insatta i alla delar, avslutar Rolf Gedeborg.

Behovet av att underlätta samverkan i form av sammanslagen analys av data som finns hos olika dataägare och i olika länder är tydligt. Läkemedelsverkets projekt om federerade analyser kan ses som en förlängning av ett uppdrag som formulerades redan i Regleringsbrevet 2011 med ”Målet är att belysa hur data om läkemedels effekter i klinisk praxis ska kunna samlas in och delas mellan olika länder samt föreslå hur formerna för detta arbete ska kunna förbättras.”

Rapporterna kommer finnas tillgängliga på Läkemedelsverkets webbplats.

AstraZeneca flyttar till Karolinska-området i Solna

AstraZeneca flyttar delar av sin verksamhet till Hagastaden i Stockholm och det växande Life Science-klustret vid Karolinska Universitetssjukhuset. Flytten tar AstraZeneca närmare kunder, samarbetspartners och de miljöer där patienterna behandlas.

AstraZenecas nya Stockholmskontor blir bas för det nordiska marknadsbolaget, det vill säga den kommersiella verksamheten, Site Managemant & Monitoring, som är ansvarig för de kliniska studierna i Norden, Corporate Affairs samt Alexion, bolagets enhet för sällsynta sjukdomar som AstraZeneca förvärvade i somras.

Flytten är planlagd till andra kvartalet under 2022 och totalt kommer ungefär 120 personer jobba i de nya lokalerna. Övriga medarbetare på AstraZeneca i Södertälje, cirka 4500 personer, kommer fortsatt vara baserade i Södertälje. Forskningsverksamheten i Göteborg påverkas inte.

Det nya kontoret kommer att ligga i byggnaden Life City, skyltfönstret för Hagastadens Life Science-kluster rakt ovanför E4:an där miljoner människor passerar varje år.

– Att flytta till området vid Nya Karolinska innebär många möjligheter för AstraZeneca. Vi kan skapa en arbetsplats utformad för att möta våra specifika behov och underlätta samarbete och innovation. Vi får ökade möjligheter att interagera med hälso- och sjukvården, akademin, teknikföretag och myndigheter. Läget möjliggör dessutom mer hållbara transporter, ett viktigt steg på vägen för att uppfylla vår ambition att vara koldioxidneutrala till 2025, säger Anna-Lena Engwall, chef för det svenska och nordiska marknadsbolaget på AstraZeneca.

Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet, ser också fram emot flytten.

– Det är glädjande att vi nu ser ytterligare en viktig och strategisk etablering i Hagastaden. Karolinska Institutet har sedan länge ett fruktbart samarbete med AstraZeneca, liksom med andra delar av näringslivet inom sektorn. Att delar av våra respektive verksamheter nu också kommer att finnas nära varandra rent fysiskt ger ytterligare fördelar, säger han och fortsätter:

– Områdena runt båda KI:s campus, Solna/Hagastaden och Flemingsberg är just nu inne i mycket expansiva faser och den här utvecklingen stärker Sveriges och Stockholmsregionens internationella position inom Life Science.

De nya lokalerna kommer också fungera som en plats att mötas och samlas på, en arena för både interna tillställningar och externa evenemang, nordiska som globala.

– Geografiskt kommer vi nu att vara nära både en av våra stora kunder, Karolinska Universitetssjukhuset, samt viktiga samarbetspartners, däribland Karolinska Institutet. Denna närhet innebär också att vi blir granne med den miljö där många av dem som behandlas med våra läkemedel vistas. Vi kommer på det sättet närmare dem som vi alltid sätter främst i vår verksamhet, det vill säga patienterna, säger Anna-Lena Engwall.

Life City-byggnaden har varit en av två finalister i Sweden Green Building Awards för årets BREEAM-byggnad, med ett hållbarhetstänk som har genomsyrat byggnationen från start.

CBRE har varit AstraZenecas rådgivare i processen.

Prenumerera