Vad är skillnaden mellan AI, maskininlärning och statistik?

Hemtjänstrobotar som kan tänka, externa ögon för den blinde och datorer som hjälper husläkare att lyssna på patienter och ställa diagnos. Vad är egentligen möjligt? Finns någon särskild magi med AI (artificiell intelligens), eller är det bara fråga om vanlig statistik? Beroende på vem du frågar kommer frågan i rubriken att få väldigt olika svar. Här ger Ingrid Lönnstedt ett av dem, ur läkemedelsstatistikerns synvinkel.

Först en snabbkurs om vårt historiska ämnesområde: Statistik handlar om att översätta en fråga till kvantitativa termer som är mätbara på ett praktiskt och görbart sätt, samtidigt som man optimerar mängden information som samlas in och minimerar osäkerheten i resultat och tolkningar. Frågorna kan vara av lite olika karaktär. Hur stor effekt har regimen (prediktion)? Är den nya regimen mer effektiv än den gamla (hypotestest, min egen favorit)? Hur svarar patienterna i den här studien på respektive behandling (datasummering)? Efter utförda mätningar (eller baserat på existerande data) är statistik konsten att tolka data för att svara på den ursprungliga frågan, och kanske också på nya frågor. Vilka slutsatser kan vi dra utifrån data? I synnerhet, kan vi utifrån dessa specifika data dra slutsatser av mer generell karaktär?

Hjälper vi den här typen av patienter? Vad säger det här studieresultatet om den nya regimens effekt i allmänhet? Själv blev jag statistiknörd från den dagen min brittiska mattelärare Miss Dangerfield, i knälång grå kjol och runda små glasögon, förklarade hur vi kunde bemöta den kaxiga kompisen som påstår att hen kan känna skillnad mellan en bordeaux och en bourgogne. Vi kan enkelt testa hypotesen!

Läs hela artikeln

Hur kan industrin arbeta mer hållbart?

Johnson & Johnson är ett företag med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet och tydliga strategier och mål kopplade till detta. Bland annat har Johnson & Johnson som mål att till 2025 ska 100 procent av den el som förbrukas i koncernens anläggningar komma från förnybara energislag. I denna artikel berättar Christoffer Schönbeck, Sr. Facilty Manager för Johnson & Johnson i Norden, om företagets viktiga arbete för vårt klimat.

Medan Johnson & Johnson globalt arbetar för att nå både 100 procent förnybar elförbrukning och en koldioxidneutral produktion, är detta redan ett faktum för stora delar av den svenska verksamheten. Här har Johnson & Johnson Helsingborg – en av två produktionsanläggningar i Sverige vid sidan av Johnson & Johnson Uppsala
– varit en framstående föregångare som med sina insatser fungerat som en stor inspirationskälla för övriga delar av koncernen.

Sedan flera år tillbaka är anläggningen i Helsingborg, som bland annat tillverkar all världens Nicoretteprodukter, helt koldioxidneutral certifierat genom Carbon Neutral Protocol. Samtidigt kommer all el som Johnson & Johnson i Sverige förbrukar redan från förnybara energikällor, så i det här fallet ligger Sverige steget före övriga koncernen. För närvarande är vi den enda tillverkningsenheten inom Johnson & Johnson som är helt koldioxidneutral. Vi jobbar hårt för att uppnå samma status vid vår tillverkningsenhet i Uppsala, som är världsledande inom produkter för ögonkirurgi, och har kommit en god bit på väg i det arbetet.

Våra insatser för klimatet har fått stor uppmärksamhet. Nyligen fick Johnson & Johnson Helsingborg en så kallad Lighthouse-utmärkelse av World Economic Forum, där just miljöaspekten var viktig i bedömningen. Förra året belönades vi dessutom med Helsingborg Stads miljöpris, vilket vi sätter ett stort värde på. Resan mot koldioxidneutralitet i Helsingborg startade för över 10 år sedan med en grupp passionerade medarbetare som brann för hållbarhet och ville minska klimatpåverkan från fabriken. Man valde att fokusera på två delar initialt, minskning av energikonsumtion och utsläpp av koldioxid.

Läs hela artikeln

Samarbeten mellan läkemedelsbolag och IT-bolag ur ett immaterialrättsligt perspektiv

Digitalisering är framträdande inom alla sektorer och läkemedelssektorn är givetvis inte ett undantag. Läkemedelssektorn använder sig allt oftare av olika IT-produkter och IT-tjänster i samband med utveckling och tillverkning av sina produkter, exempelvis mjukvaruprogram för kliniska prövningar. Hur kan läkemedelsbolag och IT-bolag samarbeta när det gäller immateriella rättigheter? Detta diskuteras i denna artikel av Fredrik Roos och Astrid Svensson.

Vissa läkemedelsbolag väljer att själva driva utvecklingen av IT-produkter och IT-tjänster genom att exempelvis rekrytera mjukvaruutvecklare, anlita IT-konsulter under utvecklingens varaktighet eller anlita IT-bolag som leverantörer. Exempel på utmaningar som läkemedelsbolag kan ställas inför till följd av att de beställer den typen av tjänster är: 1) Priset. 2) Det begränsade utrymmet för risktagande och fritt utvecklande (då läkemedelsbolaget skulle stå för alla kostnader och risker själv). 3) Brist på kunskap om vad man faktiskt ska beställa (alla uppfinningar kan inte beskrivas till fullo i orderbeskrivningen). 4) Svårigheten att hitta rätt kompetens. Därför kan läkemedelsbolag söka sig till andra sätt att arbeta för att minska kostnaderna och riskerna samtidigt som de ges mer utrymme att utveckla nya produkter och tjänster.

Samarbeten mellan läkemedelsbolag och IT-bolag har därför i många fall blivit en stark fördel i utvecklingen av nya läkemedelsrelaterade produkter och tjänster. Genom att slå ihop sig med exempelvis IT-bolag, kan parterna dela på kostnaderna, riskerna och framstegen. När läkemedelsbolagens produkter och tjänster utvecklas till att omfatta nya typer av digital teknik och innovationer, kanske de till och med vill utforska sina möjligheter att bredda sin portfölj av immateriella rättigheter (”IP”) inom IT-sektorn också. ITbolagen är generellt sett lika intresserade som läkemedelsbolagen av att få rätt till de värdefulla immaterialrättsliga tillgångarna som kan skapas.

Till följd av det stora intresset för immateriella tillgångar som utvecklas genom dessa samarbeten ökar efterfrågan på komplexa IP-strategier och avtal för att utveckla nya produkter och tjänster. Nedan finner du två exempel på principer om hur man kan närma sig ägarfördelningen av immateriella tillgångar som utvecklats under samarbeten. Det första exemplet tar sikte på ägarfördelning utifrån projektområde och det andra exemplet tar sikte på ägande utifrån utvecklingsinsatser.

Läs hela artikeln

Begränsning i möjligheten att avstå från upphörandeuppmaning

Under de två senaste månaderna har NBL avgett fyra beslut. De mest intressanta är två beslut som innebär en begränsning av möjligheten att vid anmälan mot konkurrentföretag avstå från den inledande upphörandeuppmaningen. Ett annat intressant avgörande avser inbjudan till ett webbinarium. Under samma period har IGN avgett nitton beslut varav hela tolv handlar om bannerannonsering för Rx-läkemedel. Utöver dessa tas också upp ett ärende rörande 18-årsgränsen för läkemedelsreklam samt ett som rör den sällan aktualiserade frågan om reklamen är stötande och stridande mot artikel 103 i Regler för läkemedelsinformation.

Kravet på upphörandeuppmaning vid anmälan mot konkurrentföretag Ett viktigt inslag i de regler som gäller för behandlingen av ärenden hos IGN och NBL är kravet på upphörandeuppmaning. Enligt § 21 i stadgarna för IGN och NBL skall ett läkemedelsföretag innan anmälan till IGN/NBL först försöka lösa frågan om en konkurrent
åsidosatt någon regel i LER genom att skicka en upphörandeuppmaning till denne. Enligt andra stycket i samma bestämmelse kan IGN respektive NBL medge undantag från detta krav om konkurrentens marknadsföringsåtgärd innefattar ett allvarligt åsidosättande av god branschsed eller om ett snabbt ingripande är påkallat för att hindra ytterligare skadeverkningar av åtgärden.

I två ärenden (NBL1088/21 och NBL 1091/21) har NBL med identisk motivering beslutat att inte medge undantag från kravet på upphörandeuppmaning. Det första ärendet avsåg en direktanmälan till IGN från GSK mot AstraZeneca och avsåg innehållet i en föreläsning som hållits av en professor i lungmedicin på ett symposium vid Svenska Lungkongressen i maj 2021. Då föreläsningen redan var genomförd uttalade IGN att det handlade om en marknadsföringsåtgärd av engångskaraktär och medgav undantag från kravet på upphörandeuppmaning. Därvid hänvisades till praxis enligt ärendet NBL 1057/18.

AstraZeneca överklagade till NBL beslutet att medge undantag från huvudregeln om upphörandeuppmaning. Det andra ärendet gällde en direktanmälan från AbbVie mot vad som förekom i en virtuell monter från UCB Pharma vid Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologis (SSDV) möte i maj 2021. I sak ansåg AbbVie att UCB i montern bland annat ägnat sig åt prelansering av ännu inte registrerade läkemedel. Av samma skäl som i det förra ärendet medgav IGN undantag från huvudregeln om upphörandeuppmaning. UCB:s svaromål innehöll huvudsakligen invändningar mot att IGN medgett undantag från kravet på upphörandeuppmaning varpå IGN hänsköt ärendet till NBL utan eget beslut.

Läs hela artikeln

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för januari – oktober 2021

Nu närmar sig året sitt slut och innan julhetsen börjar, tar vi åter igen en titt på försäljningsstatistiken. Den senaste perioden som presenteras här är 10-2021. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Jonas Holm, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår YTD 2021 till 40,7 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 2,38 procent.

Topp 15-företag
Sedan vi sist redovisade statistiken har vi inte sett några större rörelser i placeringarna men Sanofi gör ett starkt tredje kvartal och klättrar två placeringar. Det tar dem förbi Roche och Sandoz till tionde plats. Janssen-Cilag håller sig kvar på förstaplatsen även i denna uppdatering.

Topp 15-produkter
På produktfronten bihåller Eliqius förstaplatsen med god marginal, vi ser dock en del rörelse längre ner i fältet. Gardasil klättrar sju placeringar upp till en åttondeplats. Elvanze tar sig förbi Humira till sjundeplats och Ozempic tar sig precis förbi Entyvio till tolfte plats. Det finns inga nykomlingar på topplistan denna gång.

Topp 15-terapiområden
I förra uppdateringen dök tryckfelsnisse upp och det påstods att terapigrupp H (Hormoner, utom könshormoner och insulin) hade störst tillväxt. Den tillväxten tillhörde dock terapigrupp V (där bland annat vacciner ingår), då med 13,6 procents tillväxt YTD augusti, vilket nu har minskat något till 12,5 procents tillväxt YTD oktober.

Läs hela artikeln

Omni nyheter i vårdens väntrum via Doktorn.com

Omni nyheter i vårdens väntrum

Doktorn.coms TV-kanal, som visas i vårdens väntrum, får nu nyheter från Omni. Närmare 900 skärmar i både vård- och tandvårdsmottagningar omfattas av samarbetet och har en räckvidd på 2,59 miljoner kontakter per månad.

Doktorn.com har förutom en av Sveriges mest välbesökta webbsidor inom hälsa och medicin även en TV-kanal som visas i vårdens och tandvårdens väntrum. Det är en av de större out of home kanalerna i Sverige med närmare 900 skärmar spridda över landet. Skärmarna styrs digitalt och innehållet anpassas efter ort och vilken vårdmottagning de visas på. Nu växlar TV-kanalen över till Omni nyheter från att tidigare ha haft Expressen.

– Vi är mycket glada över samarbetet med Omni. Jag är själv en trogen Omni-läsare då de ger en bra sammanfattning av de viktigaste nyheterna inom flera kategorier. Omnis rena layout och sammanfattande texter passar perfekt i väntrummen, säger Johan Bloom, VD på Add Health Media som äger Doktorn.com

Omni har vuxit snabbt och blivit en av de större nyhetskanalerna i Sverige med sitt smarta sätta att visa nyheter och genom korta och sammanfattande nyheter med möjlighet att fördjupa sig vid behov.

– Jag ser fram emot att Omni nu även kommer att synas i vårdens väntrum. Vi har tidigare lanserat Omni på Arlanda Express-tågen. Väntrummen är en perfekt plats att synas då man inte har så mycket annat att göra och mobiltelefoner undanbedes att användas för att minska stress inför läkarbesöket, säger Alexander Frid Kahn, Affärsutvecklingschef Omni.

TV-kanalen har avtal med flera större privata vårdbolag samt många vårdmottagningar inom regionerna. Mottagningarna kan nyttja 30 % av kanalens tid för att kommunicera med sina patienter, exempelvis vaccinering, öppettider, digitala lösningar för besök med mera. Mottagningarna prenumererar på tjänsten och TV-kanalen har även reklamintäkter från myndigheter, apotek och andra organisationer som vill nå ut till besökarna.

SwedenBIO välkomnar Alexandra Hoegberg som director of communications och Sebastian Blomstrand som digital communications officer

Svensk LIfe Science växer snabbt och som branschorganisation är det viktigt för SwedenBIO att stödja tillväxten genom att kommunicera industrins prioirteringar. Därför växer även Sweden Bio med Alexandra Hoegberg som director of communications och Sebastian Blomstrand som digital communications officer.

Alexandra Hoegberg och Sebastian Blomstrand

Alexandra Hoegberg, Director of Communications, and Sebastian Blomstrand, Digital Communications Officer at SwedenBIO

“In Alexandra, we get an experienced director of communications to the team, whose background in life science combined with an international career as a journalist will be valuable for how we continue to develop SwedenBIO. We have previously worked with Sebastian to digitalize and renew the communications offering towards the members, for example by setting up a podcast studio. It’s great to be able to bring in Sebastian full time, together with Alexandra ”, says Helena Strigård, CEO at SwedenBIO.

Alexandra Hoegberg was most recently head of global communications at the WHO Collaborating Center for International Drug Monitoring: Uppsala Monitoring Centre. Previously, she worked at the content agency JG Communications and as a forum editor and journalist at Reuters News Agency in Hong Kong. She holds a Master of Journalism from The University of Hong Kong and studied languages in China and Germany as an undergrad.

“The information landscape around SwedenBIO is highly dynamic, and the task at hand will be to further develop the work of capturing and disseminating relevant topics that emerge in the life science industry, and to create rewarding collaborations with member companies of all sizes and with widely differing communication needs. Of course, all communication work will be permeated by an ambition to raise SwedenBIO’s profile as the beating heart of the industry in terms of networking, knowledge exchange, and shaping policy and public opinion,” says Alexandra Hoegberg.

Sebastian Blomstrand has recently finished an internship at the bank DNB, where he worked in their TV studio, with LinkedIn, and with internal communications. Prior to that, in parallel to his studies at Mediainstitutet in Stockholm, he worked part-time at SwedenBIO where his background as a copywriter contributed to raising the industry’s visibility in social media.

“The Swedish life science sector is growing fast, as does the need for communication from SwedenBIO. As Sweden’s industry organization for life science, it is important that we are alert in our communication work, and with a team of two working in tandem the work becomes more agile and efficient. I look forward to complementing Alexandra’s broad, strategic experience with the practical aspects that SwedenBIO’s communication work entail,” says Sebastian Blomstrand.

Lotta Liljelund till Lif

Lotta Liljelund arbetar från november deltid på Lif som sakkunnig policy med olika EU-relaterade frågor samtidigt som hon fortsätter att vara chef över Public Affairs vid Novartis Sweden där hon arbetat sedan 2020.

Lotta Liljelund

Lotta Liljelund

Lotta Liljelund har erfarenheter från forskningsfinansiärer, internationellt arbete på både Social- och Näringsdepartementen samt på svenska ambassaden i Beijing. Under hösten 2019 var hon vikarierande VD på Swecare. Under tiden på näringsdepartementet ansvarade hon för koordinering av arbetet kring europeisk industripolitik under det svenska EU-ordförandeskapet 2009.

Sverige har på nytt ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023, en period med många för Life Science-branschen viktiga pågående EU-förhandlingar.

– Vi ser att Lottas internationella erfarenheter och inte minst erfarenheterna från Sveriges förra ordförandeskapsperiod är en stor tillgång när vi på Lif intensifierar arbetet inför Sveriges nästa ordförandeskapsperiod då bland annat resultatet av översynen av EU:s läkemedelslagstiftning, ”EU Pharmaceutical Strategy”, ska förhandlas, säger Lifs vd Anders Blanck.

Sophia Brodin ny Planeringschef på Lif

Sophia Brodin tillträdde den 15 november som Planeringschef på Lif. Hon har närmast arbetat som enhetschef och biträdande avdelningschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Sophia Brodin har även tidigare erfarenheter från bland annat Läkemedelsverket och forskande läkemedelsföretag.

Sophia Brodin

Sophia Brodin

– Sophia har genom sin breda och gedigna erfarenhet inom läkemedelssystemet en god kunskap om den svenska läkemedelsmarknaden och vad som krävs av en organisation för att den ska vara relevant och intressant för andra aktörer, säger Anders Blanck.

– Sophia kommer i sitt uppdrag framför allt att ha fokus på att stärka upp Lif genom att vidareutveckla processer och arbetssätt tillsammans med medarbetare för att göra Lif till en ännu bättre partner till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. I arbetet är samverkan med vårdens aktörer, beslutsfattare och patientföreträdare centrala inslag för att stärka Sverige som Life Science-land och, inte minst, öka patienternas tillgång till nya och innovativa läkemedel.

Sveriges största investeringsevent för life science-startups öppnar

För andra året i rad anordnas Swedish Life Science Investor Meeting, med SmiLe Incubator som medarrangör. Där träffas över 40 av Sveriges bästa uppstartsbolag inom life science och ett 40-tal internationella investerare i bokade enskilda partneringmöten. Från SmiLe deltar bolagen Acorai, Amplio Pharma och Xinnate vid det digitala eventet som pågår 17 och 18 november. 

Filip Peters – vd för Acorai, Karin von Wachenfeldt – vd för Amplio Pharma, och Helene Hartman – vd för Xinnate

Svenska uppstartsbolag inom life science som uppfyller högt ställda krav på att ha testat sina idéer eller tekniker har fått ansöka om att vara med vid Swedish Life Science Investor Meeting. Bland årets investerare finns Abbvie Ventures, Pfizer Ventures, European Investment Bank, Industrifonden, Kurma Partners och Sunstone. 

SmiLe Incubator arrangerar eventet tillsammans med GU Ventures, Karolinska Institutet Innovations, Lead, Medeon Science Park & Incubator, Sahlgrenska Science Park, Sting, Umeå Biotech Incubator och Uppsala Innovation Centre. Inkubatorerna ingår i Association of Life Science Incubators of Sweden, ALIS, en grupp av life science-inkubatorer som samarbetar och driver gemensamma intressen. 

– Vi har skapat en arena där vi erbjuder internationella investerare att träffa svenska life science-inkubatorers bästa bolag. Detta event har en fantastisk uppslutningen av internationella investerare. Förra årets event blev väldigt uppskattat, långt över förväntan. Årets utfall visar att vi har etablerat ett nytt svenskt investerarevent för tidiga life science-bolag, vilket är viktigt för våra företagare och för svenskt näringsliv, säger Thomas Unt, SmiLe Business Coach VC Relations & Finance, vd SmiLe Inject Capital.

För mer information, kontakta: Thomas Unt, SmiLe Business Coach VC Relations & Finance, vd SmiLe Inject Capital, +46 (0)708 201070, [email protected] 

Prenumerera