DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Bristande kvalitet i IGN-beslut

Under årets tre första månader har NBL avgett sex uttalanden och IGN tolv. Av särskilt intresse är en grupp IGN-avgöranden som rör frågan om vad som utgör kommersiell läkemedelsinformation eller annan information, exempelvis institutionell reklam, där Regler för läkemedelsinformation inte är tillämpliga, Kvaliteten hos dessa IGN-beslut är tyvärr inte vad den borde vara och i flera fall kan IGN:s slutsats ifrågasättas. Huvudparten av denna artikel ägnas åt denna fråga. För första gången har NBL behandlat en anmälan mot en förhandsgodkänd hemsida där vissa formaliafrågor rörande sådana får sin lösning. NBL har vidare behandlat ett ärende rörande artikel 17 p 10 och upplysningar om begränsningar i fråga om läkemedelsförmånen som får ses som en precisering och viss skärpning av praxis i det speciella hänseendet.

Kommersiell läkemedelsinformation eller inte?
Detta är en svårbedömd fråga där alla omständigheter i det enskilda fallet måste beaktas. I min referatartikel i förra PI-utgåvan ägnades en del utrymme åt denna fråga. Denna är många gånger en av de svåraste att ta ställning till i samband med olika slag av information från läkemedelsföretag. Kommer man fram
till att det handlar om kommersiell läkemedelsinformation, det vill säga att informationen har befintliga eller kommande läkemedelsprodukter som föremål,
är Regler för läkemedelsinformation tillämpliga. Har informationen något annat som föremål, exempelvis om den handlar om företaget som sådant (institutionell reklam), dess forskning, erbjudanden till befintliga eller potentiella aktieköpare/investerare eller om den utgör medicinsk debatt, är informationsreglerna inte tillämpliga.

Som framgår av referatet i förra numret av PI avseende ett ärende, som IGN överlåtit till NBL utan eget beslut, skall bedömningen av detta slags frågor utgå från en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Som likaledes framgår av referatet gjorde NBL också en genomgång av en rad omständigheter i det aktuella ärendet och fann, enligt min mening korrekt, att läkemedelsinformation förelåg. Under vintern har IGN handlagt ett betydande antal ärenden som avser frågan om det handlar om marknadsföring av läkemedel eller annan form av information där informationsreglerna inte är tillämpliga. Kvaliteten på IGN:s argumentering är, även i de fall man sannolikt kommit till en korrekt slutsats, på det hela taget inte acceptabel.

Läs hela artikeln

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – mars 2021

Sakta men säkert är våren på ingång, och med första kvartalet av 2021 i backspegeln är det dags att summera siffrorna. Den senaste perioden som presenteras här är från 2021-03. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor, och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår första kvartalet 2021 till nästan 11,7 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är –5,83 procent. Marknaden backar alltså något, vilket inte är så konstigt med tanke på förra årets försäljningstopp i mars.

Läs hela rapporteringen

Real World Evidence – kejsarens nya kläder?

Statistik må vara en klassisk vetenskap baserad på matematik men myndigheters krav på dokumentation för nya läkemedel är i ständig utveckling. Tidigare var randomiserade kontrollerade studier det enda som klassades som höggradig evidens inom läkemedelsutveckling – i dag följs ofta ett godkännande av krav på tilläggsstudier efter godkännande och ofta i form av det som populärt kallas Real Worl Evidence. Dr Robert Szulkin, forskare och statistiker på SDS Life Science reder ut begreppen i artikeln nedan.

Vad är egentligen Real World Evidence (RWE)?
Egentligen finns det kanske inte någon konsensus kring exakt vad en RWEstudie är. Jag tror dock att de flesta kan skriva under på att det handlar om icke-interventionsstudier (det vill säga ej randomiserade kliniska prövningar) där patienter följs i den riktiga kliniska världen, eller egentligen i olika register (real-world data, RWD). Så med andra ord, handlar det om observationsstudier där patienter, som behandlas enligt klinisk praxis och inte enligt ett protokoll från en klinisk prövning, följs med hjälp av journaldata och andra register.  Frågorna som studeras spänner över ett brett spektrum som berör allt från ett läkemedels effektivitet och patientprofilering till hälsoekonomi.

Varför behövs RWE-studier?
Vissa kliniska frågeställningar går helt enkelt inte att besvara med hjälp av randomiserade studier. Det går till exempel inte att randomisera patienter till rökning (oetiskt) eller till att tillhöra en viss riskgrupp (högt BMI, höga blodfetter, och så vidare). Inom epidemiologin har man länge använt sig av observations-/registerstudier för att studera riskfaktorer för sjukdom och utfallet på grund av dessa. Men nu blir det även allt vanligare att läkemedelsbolag vill använda registerdata för att bättre kunna kartlägga sina patientgruppers riskfaktorer, bland annat för att kunna identifiera vilka subgrupper man ska inrikta sin behandling mot. Dessutom vill man ofta veta vilka patienter (gamla eller unga, allvarlig eller lindrig sjukdom, många eller få komorbiditeter, etcetera) som får ens läkemedel. Framför allt används RWE-studier som ett bra komplement till kliniska prövningar där möjlighet finns att besvara frågor som inte kan besvaras med en klinisk prövning. Hur fungerar ett läkemedel i verklig klinisk praxis, där många byter behandling ett flertal gånger?

Hur fungerar en behandling i en icke-selekterad patientgrupp?

En stor fördel med en RWE-studie är att man även kan studera patientgrupper som exkluderades i den kliniska prövningen, till exempel gravida, multisjuka, äldre eller patienter som har andra behandingar. Hur ser behandlingsmönstret för patienterna ut, vilket läkemedel ges i första, andra eller tredje linjens behandling? Hur ser långtidsöverlevnaden ut för patienter som tar ett visst läkemedel? I en klinisk prövning studeras ofta interim-utfall (tid till sjukdomsprogress
– progression-free survival, PFS) eftersom uppföljningstiden ofta är för kort för att kunna studera mortalitet. Hur ser det ut med biverkningar av en behandling på lång sikt? Dessutom behövs större studiepopulationer, vilket ofta registerstudier erbjuder, för att kunna upptäcka ovanliga biverkningar av ett läkemedel.
En hälsoekonomisk analys är också en viktig komponent av en RWE-studie. Hur mycket kostar hela behandlingen? Kan ett nytt läkemedel minska antalet biverkningar och komorbiditeter, och därmed även sjukhusinläggningar och kostnader? Hur många högkvalitativa år kan en patient vinna med ett nytt läkemedel? Och hur mycket kostnader sparar det samhället i termer av mindre sjukskrivningar.

Läs hela artikeln

Startskott för mer nordisk samverkan inom Life Science

Är ökat nordiskt samarbete inom Life Science önskvärt och möjligt, och är det kanske till och med en överlevnadsfråga för sektorn i dessa länder på lång sikt? För att försöka bana väg för mer nordiskt samarbete arrangerade de nordiska branschorganisationerna för forskande läkemedelsföretag ett seminarium om de olika strategierna för Life Science i mitten av mars. Frågan var om, och i så fall hur, Norden kan stärka sin internationella konkurrenskraft genom strategisk samverkan.

Lifs vd Anders Blanck, som tillsammans med kollegan Frida Lundmark modererade konferensen, menar att det just nu finns både möjlighet och vilja
till ett utökat nordiskt samarbete för att möta den ökande konkurrensen från andra länder som satsar på Life Science. Men det finns också tydliga och gemensamma utmaningar i form av de behov – men också möjligheter – som följer av en åldrande befolkning i de nordiska länderna.

– Att vi lyckades samla både beslutsfattare, företrädare för myndigheter och företagsrepresentanter är i sig ett bevis på att det finns en bred samsyn om att vi i Norden måste agera gemensamt för att fortsatt kunna vara attraktiva för både läkemedelsforskning och avancerad läkemedelsproduktion i en allt hårdare internationell konkurrens. Anders Blanck lyfter också patientperspektivet när vikten av forskning, utveckling och innovation inom Life Science- sektorn diskuteras.

– Om vi vill vi kunna fortsätta att tidigt kunna erbjuda patienterna nya och effektiva behandlingar behöver vi säkerställa att företagen vill fortsätta bedriva forskning och utveckling för sina nya läkemedel i våra länder. Det kräver att vi är internationellt sett konkurrenskraftiga på många olika plan.
Nationella strategierna kan peka ut riktningen Krister Nilsson, statssekreterare hos utrikeshandelsminister Anna Hallberg, inledde den digitala konferensen med att konstatera att den pågående pandemin tydligt visat och utmaningar som de nationella strategierna försöker adressera, till stor del är gemensamma. Liknande utmaningar Förutom åldrande befolkningar och ekonomiska utmaningar är också ett gemensamt problem för de nordiska länderna att de forskande läkemedelsföretagen genomför allt färre kliniska prövningar i regionen. Lars Franksson, medicinsk direktör på läkemedelsföretaget Roche lyfte i paneldebatten om kliniska läkemedelsprövningar fram att det finns stora möjligheter att genom utökat nordiskt samarbete bli mer attraktiva och vända den nedåtgående trenden. Men att det kommer att kräva tydliga mål och konkreta åtgärder.

Det andra området där ländernas utmaningar är de samma och där nordiskt samarbete kan vara en del av lösningen är hälsodata. Frida Lundmark, Lifs Life Science-expert modererade bland annat passet om hälsodata.
– Vi är duktiga inom Norden, vi bedriver stark klinisk forskning, vi har unika tillgångar i form av registerdata och biobanker. Men, vi måste bli bättre på att marknadsföra dessa tillgångar och på att tillgängliggöra data på ett säkert och effektivt sätt. Här är Finland en föregångare genom sitt arbete med att förenkla processerna för forskare och andra intressenter som vill få tillgång till hälsodata.

Läs hela artikeln

Att använda sociala medier som läkemedelsbolag

Hösten 2020 stod jag i ett stort konferensrum på Grand Hotell Saltsjöbaden och föreläste för ett drygt dussin marknadsförare från olika läkemedelsbolag i rummet och en handfull som anslutit via Zoom. Alla erfarna, duktiga på sina områden, och med tankar om vad de ville få ut av de två dagar vi hade tillsammans. Så jag frågade och skrev ihop en lista baserat på gruppens svar där den vanligaste frågan var den om relevans för kunden. Men den fråga som till slut kvarstod när vi avrundade kursen och den enda jag inte gått igenom tillfredsställande, var den om hur man som läkemedelsföretag kan använda sociala medier för att marknadsföra läkemedel. Så därför kommer här en artikel om just det ämnet.

Fredrik Holmboe heter jag och jag arbetar med att skapa digitala strategier för kommersiell kommunikation inom läkemedels- och life science-industrin. Utbildningen ovan var utbildningen ”Digital marknadsföring” som jag genomför tillsammans med Pharma Industry en eller ett par gånger per år, en kurs som återkommer i början av juni igen och som är öppen för registrering. I den här artikeln fokuserar jag på vad ett läkemedelsbolag bör tänka på när de funderar på
att använda sig av sociala medier. Då tänker jag främst på plattformar som LinkedIn och Facebook; i den här artikeln kommer jag fokusera på Facebook.

Längre ner i artikeln kommer jag att prata om hur man kan marknadsföra receptbelagda läkemedel på Facebook, men först några exempel på andra alternativ att beakta när man ger sig ut på sociala medier.

1. Lyft fram era anställda
För de allra flesta bolag är det en utmaning att öppna upp en kanal på Facebook, ofta med funderingar som handlar om vilket content som ska läggas upp. Mitt vanliga svar är att man som läkemedelsbolag får prata om i princip vad som helst, var som helst, så länge det inte berör era receptbelagda läkemedel. Det lämnar ett otroligt stort och öppet fält av möjligheter att beakta, där inlägg från era anställda är ett givet exempel. Data från Marketing Charts visar att 7 av 10 konsumenter känner en starkare koppling till varumärken vars vd är aktiv på sociala medier (bra jobbat på Twitter Malin Parkler eller där de anställda delar information om vad företaget arbetar med. I mina tidigare artiklar har jag tagit upp exempel såsom Chewbacca mom där Candace Payne visade upp den Chewbacca-mask hon precis köpt, ett klipp som visats miljontals och åter miljontals gånger. Det är skrattgaranti på det klippet om du ser det på Youtube. Mekanismen som verkar i det fallet är autenticitet, blandat med en stor portion humor i det här fallet.

Autenticitet är något som ni också kan använda i er kommunikation. Människor älskar att se vilka människorna är bakom ett varumärke. Visa vem säljchefen är, vem receptionisten är, labb-ingenjören och projektledaren. Lyft fram era säljare, er ledningsgrupp och era affärsutvecklare. Ni är företaget och ni är varumärket,
och därmed blir det inte mer autentiskt än att visa vilka ni är, vad ni står för, vad ni kämpar med och vad ni strävar efter.

2. Använd relevanta influencers i mindre skala
Något jag trummat ut i flera år nu är att läkemedelsbolag borde ägna mycket mer tid åt att visa vilka framgångar de har utanför den rena läkemedelsförsäljningen. Hur mycket återinvesteras i forskning? Hur många doser läkemedel skänks till u-länder? Hur mycket skänks till välgörenhetsorganisationer? Har ni lyckats få en B Corp-certifiering, ett bevis på att ni prioriterar andra mål är ren vinst, likt Chiesi Pharma?

I arbetet att lyfta fram dessa budskap undersök vilka de främsta språkrören är, vilka som influerar och diskuterar ämnet i det offentliga rummet. Kanske är det en eldsjäl, kanske är det flera inom olika områden som tillsammans kan bidra till eller skapa storyn? Viktigast att titta på är det engagemang de får från sina följare, inte hur många följare de har, något som banat väg för trenden att använda micro-influencers med någonstans mellan 2.000 till 10.000 följare som lägst och upp till 50.000 eller 100.000 följare som mest, i stället för de riktigt stora namnen som ofta har lägre engagemang. Använd er av personer som redan
har en röst och en åhörarskara för att på så vis få en bättre spridning av de, för samhället, så värdebringande initiativen ni genomför.
Människor känner en större tillit till influensers som har en tydlig grund i budskapet, och allt handlar om storytelling och att skapa en emotionell koppling till mottagaren. Återigen handlar det om autenticitet, men i det här fallet i samarbete med personer utanför er organisation.

Läs hela artikeln

​Robert Kronqvist ny vd för Apotekarsocieteten

Apotekarsocietetens nya vd heter Robert Kronqvist, är utbildad biokemist och kommer närmast från konsultföretaget NDA Group.

Apotekarsocietetens styrelse har efter ett gediget rekryteringsarbete utsett Robert Kronqvist till ny vd för föreningen. Robert Kronqvist har lång erfarenhet från life science-branschen och läkemedelsindustrin där han bland annat arbetat som forskare och chef.

– Med sin breda yrkeserfarenhet från stora och små läkemedelsföretag, akademin och myndigheter är Robert Kronqvist mycket väl lämpad att fortsätta utveckla såväl den ideella delen inom Apotekarsocieteten som den kommersiella verksamheten inom Läkemedelsakademin, säger Märit Johansson, styrelseordförande för Apotekarsocieteten.

Robert Kronqvist är Apotekarsocietetens nya vd.

– En bidragande orsak till styrelsens val är också Robert Kronqvists personlighet och positiva kraft att vilja göra nytta och driva utveckling. Styrelsen ser också vikten av att Robert tar verksamhetens digitala mognad till nästa nivå.

Rober Kronqvist är 51 år gammal och i grunden utbildad biokemist vid Åbo Akademi där han studerade i början av 1990-talet. Därefter arbetade han i drygt 14 år på Astrazeneca i Södertälje som forskare, projektansvarig och chef inom områdena neurovetenskap och smärta.

När Astrazeneca 2013 lade ner forskningsverksamheten i Södertälje gick Robert Kronqvist vidare till en vd-tjänst på bioteknikföretaget Biochromix Pharma. Han har därefter bland annat arbetat som chef för biologisektionen på Nationellt forensiskt centrum inom Polismyndigheten och som chef för analysutveckling och kvalitetskontroll på Research institutes of Sweden (Rise).

Närmast kommer Robert Kronqvist från en tjänst på konsultbolaget NDA Group där han arbetat som general manager för den nordiska marknaden. I början av augusti tillträder han som vd för Apotekarsocieteten.

– Jag är imponerad av bredden i Apotekarsocietetens verksamhet och dess roll som samlingspunkt för alla som arbetar med läkemedel. Apotekarsocietetens vision och möjligheten att på ett brett sätt bidra till området lockar mig särskilt, säger Robert Kronqvist.

– Jag ser också fram emot att lära känna människorna i organisationen samt att med min erfarenhet bidra till att vidareutveckla både den kommersiella delen i Läkemedelsakademin och den ideella delen i medlemsföreningen Apotekarsocieteten.

Robert Kronqvist tillträder som vd den 9 augusti och efterträder då Karin Meyer, som efter närmare sju år lämnar vd-posten den 30 april. Under övergångsperioden tar verksamhetschef Maria Mårfält över som tillförordnad vd.

Medivir utser Magnus Christensen som tillförordnad vd

Medivir AB meddelar att styrelsen idag utsett Magnus Christensen, Medivirs CFO, som tillförordnad vd för Medivir. Magnus har varit CFO i bolaget sedan 2019 och tillträder sin nya roll i samband med Medivirs årsstämma den 5 maj 2021. Magnus behåller samtidigt rollen som CFO.    

Som tidigare kommunicerats kommer Yilmaz Mahshid att lämna sin befattning som vd vid årsstämman 2021. Medivirs valberedning föreslår att Yilmaz Mahshid väljs in i styrelsen vid årsstämman. Styrelsens rekryteringsprocess av en ny vd har inletts.

Magnus Christensen

–  Magnus Christensen har varit en central och mycket viktig medarbetare i Medivir under en för bolaget spännande och dynamisk period. Jag har ett utomordentligt starkt förtroende för att Magnus och teamet på Medivir kommer att fortsätta driva bolaget på bästa sätt. Samtidigt pågår rekryteringsprocessen av ny vd, säger Medivirs styrelseordförande Helena Levander.

För mer information, vänligen kontakta
Helena Levander, styrelsens ordförande
Telefon 070-817 97 88
E-mail: [email protected]

Erik Sundquist utsedd till ny VD i Peptonic Medical AB

Styrelsen för Peptonic Medical AB (publ) (”Peptonic” eller ”företaget”) meddelar idag att Erik Sundquist tillträder som VD efter Johan Inborr.

Erik Sundquist kommer från dagens datum att ta över VD rollen för Peptonic Medical. Erik har en dokumenterad historia av framgångsrika kommersialiseringsroller inom medtech internationellt för bland annat Q-med i Asien inom området kvinnohälsa. Erik har jobbat inom Peptonic som konsult sedan 2017 och tillträder nu som VD för att kunna utveckla försäljningen globalt. Han känner bolaget väl.

Erik Sundquist

Erik Sundquist

– Vi är mycket glada att få välkomna Erik Sundquist som VD i Peptonic Medical för att leda våra kommersialiseringsaktiviteter i USA och Asien för att bidra till en fortsatt snabb tillväxt i vårt företag, säger Hans von Celsing, ordförande för Peptonic.

Erik Sundquist efterträder Johan Inborr som lämnar sin anställning för Peptonic Medical för att övergå till en konsultativ roll. Johan Inborr kommer att vara kvar i bolagsgruppen för att fortsätta stödja utvecklingen för bolaget.

– Johan Inborrs kompetens och erfarenhet är mycket viktigt för bolaget och vi är glada att vi tillsammans kan fortsätta utveckla bolaget, säger Hans von Celsing.

För mer information, kontakta:
Marianne Ostlund
Mobil: +46 70 510 10 34
E-post: [email protected]

Erik Sundquist, VD Peptonic Medical AB
Mobil: +46 72 249 90 43
E-post: [email protected]

Denna information är sådan som PEPTONIC Medical AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014). Informationen lämnades, genom angiven kontaktpersons försorg, för offentliggörande 2021-04-14 16:30 CET.

Lif har tagit den digitala temperaturen på läkemedelsbranschen

Varje år kartlägger Lif läkemedelsföretagens arbete med digitalisering i ett e-hälsoindex. Resultaten för 2021 pekar på en stark tilltro till e-hälsans möjligheter men visar också att coronapandemin påverkat branschens inställning.

För fjärde året i rad har Lif genomfört en undersökning bland medlemsföretagen och tagit temperaturen på digitaliserings- och e-hälsoarbetet inom både läkemedelsbranschen och sjukvårdens andra aktörer.

Totalt har 31 bolag svarat på frågor om hur de arbetar med e-hälsa sin syn på digitaliseringen i stort. Bland deltagarna finns allt från stora globala aktörer till mindre, forskande läkemedelsföretag. Oavsett storlek är den gemensamma nämnaren ett intresse för e-hälsa och uppfattningen att det är viktigt för framtidens hälso- och sjukvård.

Liksom tidigare år ser läkemedelsföretagen att e-hälsa på längre sikt har stor potential att skapa konkurrensfördelar (72 % på tio års sikt) men ur en snävare tidshorisont är tilltron mindre (30 % på två års sikt). Siffrorna speglar en föränderlig omvärld, säger Lifs digitaliseringsexpert Magnus Lejelöv.

– Extra intressant är att se hur en pandemi påverkar inställningen till och aktiviteter inom det digitala området. Covid-19 har ju påverkat allt, även denna undersökning – tendenserna till ett minskat kortsiktigt fokus tyder troligen på en ökad tonvikt på mer verksamhetsnära verksamhet inklusive logistik av läkemedel under pandemin. Det långsiktiga resultatet är fortfarande optimistiskt inriktat och det blir intressant att se vart detta leder oss kommande år.

Minskat intresse för e-hälsa?

Magnus Lejelöv berättar att intresset för e-hälsa har minskat markant i år jämfört med tidigare index, vilket kan tyda på att läkemedelsindustrin under pandemin fokuserat mest på kärnverksamheten, men samtidigt har intresset för digitalisering ökat.

– Det kan tyckas motsägelsefullt men jag tolkar det som att det digitala har blivit ett självklart perspektiv att ha med. Det kan även vara så att det som tidigare sågs som e-hälsa idag är så integrerat i ”vanlig” hälso- och sjukvård att man inte ens tänker på det i termer av e-hälsa längre.

Arbetet med Vision e-hälsa 2021

I e-hälsoindex kartläggs också företagens kännedom om och delaktighet i arbetet med Vision e-hälsa 2025, en överenskommelse mellan regeringen och SKR om att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

85 procent av respondenterna i årets undersökning tror inte att Sverige är nära det målet men samtidigt finns en vilja att bidra, både som enskilt företag och tillsammans med resten av läkemedelsbranschen, för att nå målbilden.

– Dock har tron på att branschen i sig kan bidra till att Sverige går i mål minskat. Detta är ju en oroväckande siffra som vi tillsammans som aktörer bör reflektera över vad vi kan göra åt, säger Magnus Lejelöv.

– Företagen är också eniga om att vad som krävs är ett tydligt ledarskap som axlas av en central motpart, bättre samarbete mellan alla aktörer inom hälso- och sjukvården och digitaliseringsfrågorna. Inte minst behöver vi öppna dataströmmar – det vill säga minskad protektionism och ökad samverkan rörande hälsodata i alla former.

Sammanfattningsvis är nyckeln till framgång i visionsarbetet ett fortsatt fokus på kunskap, transparens och samverkan.

– Läkemedelsbranschen vill bidra till Vision e-hälsas mål om att bli bäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter men då krävs att det finns en plats vid bordet i ett så tidigt skede som möjligt och en tydlig spelplan att agera på.

Studien genomfördes av företaget Opticom i januari och februari 2021 i form av en webbenkät där 85 företag tillfrågades och 31 deltog.

Mer info

Henrik Ahlqvist – ny Digital Solutions Manager på PharmaRelations.

Henrik Ahlqvist blir ny Digital Solutions Manager på PharmaRelations. Henrik har mer än 12 års branscherfarenhet från digital utveckling hos läkemedelsföretag som Meda, Sobi, GSK och Gilead.

”Vi i läkemedelsbranschen har ju länge försökt addera digitala kontaktytor till det fysiska mötet, men det är kanske först under pandemin som det digitala kundmötet blivit högsta prioritet. Digitaliseringen har pågått under många år och nu inser allt fler företag att det är dags att kliva upp ett trappsteg. Vi pratar numera inte bara digital transformation utan även digital acceleration”, säger Henrik Ahlqvist.

Henrik Ahlqvist

PharmaRelations Digital Solutions hjälper läkemedelsföretag i Norden att skapa fler och bättre digitala kundmöten. Interimskonsulter för långvariga uppdrag eller digitala experter för specifika projekt som digital strategi, brand planning eller produktlansering.

”Vi har letat efter en kollega med kompetens inom det digitala fältet och med intresse för människor, försäljning och med ett naturligt driv och fokus på resultat. Vi tror att Henriks breda erfarenhet, inte bara från Life Science-industrin, kommer att gagna inte bara våra kunder utan även oss på PharmaRelations. Henrik besitter en viktig kompetens som kommer att ta oss till nästa nivå. Han har i stora drag beskrivit sina planer för mig och kan vi bara genomföra en bråkdel av dessa kommer det att göra stor skillnad. Genom att anställa Henrik för vi oss nu redo för att ta den digitala arean till en ny nivå”, säger Anders Tjerngren, Head of Commerical på PharmaRelations.

”Vårt team på PharmaRelations är fantastiskt, med enorm erfarenhet och kunskap, sammanlagt mer än 150 års erfarenhet i branschen och består av psykologer, beteendevetare, säljare, naturvetare och tandläkare. Alla med en stark vilja att göra ett fantastiskt jobb, stora kontaktnät, egen erfarenhet att falla tillbaka på och en ödmjuk och professionell attityd. Jag är mycket nöjd med att kunna ansluta ytterligare en nyckelspelare till mitt fantastiska team. Henrik kommer att passa väl in i vår kultur och hans erfarenhet av att själv ha jobbat som konsult kommer väl till pass som Digital Solutions Manager. Välkommen till teamet Henrik!” säger Anders Tjerngren.

Affärsområdet Commercial har haft en god tillväxt det senaste året och genom att vi nu får in Henrik har jag högt ställda förväntningar på fortsatt framgång för teamet.

För mer information vänligen kontakta

Anders Tjerngren, [email protected] eller telefon 070-165 22 79

Henrik Ahlqvist, [email protected] eller telefon 070 768 51 10
https://www.pharmarelations.com/digital

Prenumerera