DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Försäljningsstatistik för januari – oktober 2020

Hösten i full gång, och med den även förkylningssäsongen. Många av oss har möjligheten att jobba hemifrån, och just i år så känns det förstås extra angeläget att vi värnar om varandras hälsa. Här kommer novembers upplaga av försäljningsstatistik från oss på IQVIA; den innehåller data till och med 2020-10.

Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA har sammanställt och analyserat statistiken. Den totala försäljningen hittills av läkemedel i Sverige under 2020 uppgår till 39,85 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period 2019 är 5,09 procent.

Läs hela artikeln

 

Med statistik som SUPERKRAFT!

Varför väljer man att bli statistiker? Mer än en gång har jag mötts av förundran över mitt yrkesval och tomma blickar när jag försöker berätta hur kreativt och spännande statistik är. De som tror att vi statistiker är experter på Excel och tänker att arbetet är inrutat och mekaniskt har ingen aningen om vilken superkraft som ligger i att förstå till exempel sannolikhetsteori. Eller lyckokänslan förknippat med att hitta en bra modell för ett komplext problem.

Ofta ligger skönheten i det enkla och för mig är några av de vackraste matematiska bevisen också de enklaste (inte minst för att jag då också förstår dem fullt ut). En av de mest kända logiska tankenötterna som enkelt förstås med lite kunskaper i sannolikhetsteori, men som för många framstår som olösbart utan dessa redskap, är Monty Hall-paradoxen. Problemet kommer från en amerikansk TV-show där presentatören hette Monty Hall. I korthet går spelet ut på att deltagaren ställs inför 3 stängda dörrar. Bakom en av dörrarna väntar högsta vinsten: En ny bil; bakom de övriga två dörrarna en get. Deltagaren väljer först en dörr, utan att öppna denna, och spelledaren öppnar sedan en av de två återstående dörrarna och väljer medvetet att öppna en dörr där det står en get bakom. Deltagaren erbjuds därefter att byta dörr till den återstående stängda dörren eller att stå fast vid sitt ursprungliga val. Frågan är då, hur maximerar deltagaren sina chanser att vinna en bil? Genom att stå fast vid sitt ursprungliga val eller genom att byta till den återstående dörren?

Orsaken till att problemet omnämns som en paradox är att de allra flesta intuitivt tänker att det spelar ingen roll
– vad jag än gör har jag 1/3 chans att vinna en bil och därför väljer att hålla fast vid sitt ursprungliga val. Sanningen är att chansen att vinna en bil är dubbelt så stor om hen väljer att byta dörr och att den bästa strategin därför är (om man vill ha en ny bil) att omedelbart byta dörr när spelledaren väl öppnat en av de återstående två dörrarna.

Läs hela artikeln

Färre vårdrelaterade infektioner – visionen för svenska Bactiguard

Sjukhus och behandlingar som ska stoppa sjukdom, sprider istället ofta infektioner och orsakar dödsfall. Det behöver inte vara så. Bactiguards teknologi förhindrar att infektioner får fäste på medicintekniska produkter. Medarbetarna beskriver det som mer än ett jobb – de räddar liv.

Det är en viktig uppgift Bactiguard tagit på sig, att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Den typen av infektioner är tredje vanligaste dödsorsaken i utvecklade länder och orsakar 2.000 dödsfall om året bara i Sverige. I USA dör 100.000 personer om året. För att vända dessa siffror utvecklar och tillhandahåller det svenska medicinteknikföretaget Bactiguard, en infektionsförebyggande teknologi.
– Teknologin är en coating som förhindrar att bakterier fäster och bildar biofilm på medicintekniska produkter. Något som sänker risken för vårdrelaterade infektioner och minskar användning av antibiotika. Resultatet blir att samhället sparar pengar tack vare
minskade vårdkostnader och individer Edström, Chief Executive Officer på Bactiguard.

Huvudkontoret finns i Tullinge, granne med Karolinska Universitetssjukhuset och är byggt enbart för Bactiguard.
– Fasaden på huset med sin perforering, är tänkt att efterlikna strukturen på ytbeläggningen vi tillverkar här i produktionen, berättar Cecilia Edström. Ungefär hälften av Bactiguards intäkter kommer i dagsläget från de egna produkterna och den andra hälften från
företag som betalar för att använda coatingen på licens. Den egna produktportföljen heter Bactiguard Infection Protection (BIP) och består av BIP Foley Catheter, en kvarliggande urinvägskateter (KAD); BIP CVC, en central venkateter (CVK) och BIP ETT, en endotrakealtub.

Gemensamt för produkterna är att de minskar infektioner och därigenom minskar antibiotikaanvändning – vilket tillsammans leder till minskade sjukvårdskostnader. Den senaste licensaffären, som också har potential att bli den största, innebär att det stora amerikanska medicinteknikföretaget Zimmer Biomet kommer börja använda Bactiguards coating på sina traumaimplantat på den globala marknaden.

Läs hela reportaget

Vad innebär hållbar utveckling och Agenda 2030 för läkemedelssektorn?

Eftersom målet med hållbar utveckling är att nå ekonomiskt och socialt välstånd för hela befolkningen, med minimal miljö- och klimatpåverkan, så är det egentligen ganska självklart att näringslivet har en mycket viktig uppgift att fylla.

Ni har säkert alla sett en rund, mångfärgad liten pin på kavajslagen hos såväl offentliga företrädare som hos många näringslivspersoner och allmänheten. Och vad är det då den symboliserar? Det är de så kallade 17 globala hållbarhetsmålen som tillsammans utgör Agenda 2030. Den historiska resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs av FN:s alla medlemsländer i generalförsamlingen den 25 september 2015 – på min 50-års dag, ingen dålig födelsedagspresent alls. Det gläder mig mycket att fler och fler aktörer även inom vår egen sektor lägger ökad kraft på att säkerställa att de relevanta målen i Agenda 2030 integreras i verksamheterna fullt ut. Jag har i flera sammanhang nämnt det samtal som den nationella life science-samordnaren Jenni Norborg hade med Lifs kansli i början av 2020 då hon tydligt bad om läkemedelsbranschens inspel på vilka av de globala hållbarhetsmålen som är relevanta för life science-strategin, och hur de kan införlivas i mål, planer och aktiviteter. Om jag tänker tillbaka på min egen erfarenhet från dryga 25 års hållbarhetsarbete inom läkemedelsbranschen är det tydligt att detta har gått från ett stort miljöfokus till att rymma allt fler aspekter. I dag är hållbar utveckling en nödvändig del av affärsstrategin.

Läs hela artikeln

Om ledarskap under en pandemi

I början av 2020 fick AstraZeneca en ny chef för det nordiska marknadsbolaget. Ett år, ett rejält strategiskt omtag och en global pandemi senare, summerar här Anna-Lena Engwall sina erfarenheter.

Hade du agerat på samma vis om vi inte varit mitt i en pandemi? Jag bollar tankar kring den här texten med en kollega, och frågan är lika självklar som svaret måste vara mångfacetterat. Det enkla svaret är förstås både ja och nej. Det långa svaret är de erfarenheter
och tankar jag nu delar med mig av. För ungefär ett år sedan stod jag i begrepp att tacka ja till att bli ny chef för AstraZenecas nordiska marknadsbolag. Jag hade letat efter en ny utmaning, men också något av ett nytt hem där jag skulle kunna stanna länge för att utvecklas och det var viktigt för mig att det skulle det vara ett företag med en robust och välfylld pipeline. AstraZeneca levde upp till det önskemålet, och som en konsekvens av att företaget just återgått till tillväxt skulle även min önskan om en utmaning uppfyllas med råge. Marknadsbolaget stod inför ett nödvändigt förändringsarbete.

Läs hela artikeln

Länken som fattas kedjan – hur tar vi den datadrivna forskningen till patient?

Volymen av tillgängliga data ökar enormt inom forskningen, men dessa behöver också kunna hanteras för att komma patienterna till nytta. Om detta har Johan Strömquist skrivit i denna krönika.

Life science-området har en lång historia av att hantera stora kvantiteter data. I korridorerna på bland annat molekylärbiologiska institutioner har det surrats om data som lagts på hög för att det saknas både mankraft och beräkningskraft. Genetikartiklar som bara väntar på att bli skrivna. ”Omics” som käkar lagringsutrymme till frukost. Anslaget om 3,7 miljarder SEK riktat till datadriven life science från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse uppfyller således mångas drömmar. Volymen av tillgänglig data ökar i en rasande takt, nu senast av massiv testning av covid-19 globalt. Landskapet är stort och svåröverskådligt. Vilken roll ska bioinformatikern spela? Biologen? Klinikern? Initiativet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är välkommet då det kommer underlätta en struktur i vilken informationen kan kategoriseras, visualiseras, tolkas och driva nya hypoteser. Man kommer också lyckas attrahera internationella forskare och skapa nya akademiska discipliner där datavetenskap samspelar med bioteknik. Under många år har vi sett industrin, särskilt på andra sidan Atlanten, förstå kraften i de riktigt stora datamängderna och nu får vi ett nationellt initiativ att driva tankegångarna rakt in i framtidens forskning. Resultatet kommer att bli en ännu större flora med preparat som potentiellt kan fungera som framtida terapier.

Läs hela krönikan

Att sälja medicin

Hur höjer man kvaliteten på personliga säljbesök hos sjukvårdspersonal? I denna artikel av Karl-Gunnar Persson får den som är intresserad av ökad försäljning förslag på konkreta åtgärder som förbättrar effektiviteten i säljarbetet.

För personliga säljbesök finns det i grunden bara tre vägar att nå framgång i förhållande till konkurrenterna: Fler besök, rätt besök och bättre besök. Eller omskrivet: ökad besökskvantitet, bättre targeting och högre besökskvalitet. Boken ”Att sälja medicin” sammanfattar mina 40-åriga erfarenheter från intervjuer med sjukvårdspersonal och träningstillfällen med säljare inom det medicinska området. Syftet med boken är att ge säljare och marknadsförare vägledning när det gäller det ”tredje benet”, det vill säga att nå en så hög besökskvalitet som möjligt och därmed få ut maximalt av den tid man har till förfogande under själva kundbesöket. Boken består av tretton kapitel där grundläggande säljfilosofi, frågeteknik, kroppsspråk, behovsanalys, säljsamtalets struktur och hantering av invändningar är några av de centrala delarna. Denna artikel fokuserar på några av grundbultarna.

Övertygelse kommer inifrån
För att försäljning av läkemedel eller medicinteknisk utrustning ska vara framgångsrik på lång sikt, krävs det att kunden är övertygad om att det är en bra affär för sjukvården, patienterna och/eller kunden själv. Detta gäller oavsett om det ”bara” handlar om att prova en ny behandling på några enstaka patienter för att skaffa sig erfarenhet, eller om det handlar om ett omfattande inköp av en ny röntgenutrustning för miljontals kronor. Som säljare är det därför centralt att förvissa sig om att kunden verkligen är
övertygad om ”affärens” förträfflighet. Och detta görs oöverträffat bäst om kunden under säljsamtalet får tillfällen till eftertanke – och samtidigt uppmuntras att kommentera de potentiella fördelarna i relation till aktualiserade problem med den ”gamla” behandlingen eller utrustningen.

Läs hela artikeln

Så arbetar Sveriges bästa företag och vad kan läkemedelsindustrin lära?

Sveriges bästa företag och organisationer arbetar på ett annat sätt. Medarbetare och ledare i dessa framgångsrika verksamheter tänker och agerar lite annorlunda. Och det ger resultat. Läs mer i denna artikel av Henrik Eriksson, PhD, biträdande professor, Chalmers tekniska högskola.

Forskning visar att företagen som tar både hand om
sina kunder och medarbetare på bästa sätt, har signifikant
bättre finansiella resultat över tid. Detta samband
är tydligt, både från forskning i Sverige och internationellt.
Det har vi vetat länge.

Vad påverkar resultatet?
Men vad är det då mer exakt som Sveriges bästa företag gör annorlunda? En ledtråd kommer från en forskningsstudie som en kollega, Hendry Raharjo, och jag genomförde på Chalmers. I forskningen studerade vi data från 165 organisationer, både hur bra de var inom olika aspekter men även vilket resultat de fick. Vi ville förstå vad det är som påverkar resultatet. Det som hade störst signifikant påverkan på resultatet visade sig vara hur organisationen leddes samt medarbetarnas engagemang och motivation. Ingen nytt under solen här. Men till vår överraskning fann vi att de 165 studerade organisationerna var generellt riktigt dåliga på detta i jämförelse  med andra studerade aspekter.

Speciellt hur organisationen leddes, det vill säga ”management”, hade stor förbättringspotential. Vi ville även förstå vad som inte har en påverkan på resultatet, eller till och med en negativ påverkan. Här fann vi att om företag blev riktigt vassa på strategisk planering så hade det ingen som helst betydelse för resultatet man fick. Vi fann till och med att ju bättre offentliga verksamheter är på strategisk planering desto sämre resultat fick de. Tragiskt nog fann vi att det som de studerade organisationerna var i särklass bäst på var strategisk planering.

Hur kan dessa forskningsresultat förklaras?
Trots att det snart är 2021 så använder flertalet chefer och ledare ett tankesätt på hur företag ska styras och ledas från det förra århundradet. De här cheferna ser gärna organisationen som en ”maskin” med ett antal ”resurser” som de ska och kan ställa in på ett visst sätt för att få en optimal output. Chefer i dessa företag använder förlegade ord som styrning, implementering och förändringsmotstånd. Organisationen översvämmas av administrativa lager och staber långt från kärnverksamheten. Många sysselsätter sig med att dokumentera, analysera, kartlägga, utreda, säkra, utbilda och sitta i meningslösa möten och workshops som inte gör kärnverksamheten bättre. Verksamhetsinveckling dominerar över verksamhetsutveckling. Ledningen tar
gärna hjälp av konsulter som inte förstår kärnverksamheten. Alla framtagna strategier och analyser implementeras sedan i kärnverksamheten. Men utfallet av alla dessa initiativ och implementeringar blir sällan lyckade.

Forskning visar att ungefär 20–30 procent lyckas med sina implementeringar och förändringsinitiativ. I det här paradigmet tror många chefer att bara strategin, den strategiska planeringen är bra så kommer resultatet bli bra. De lever kvar i tron att planekonomi faktiskt fungerade. Detta när vi vet både från forskning och erfarenheter att det faktiskt är människorna som avgör om en organisation lyckas.

Läs hela artikeln

Team branding

Många företag deklarerar stolt att de alltid sätter kunderna först, men i den nya tidens företagskulturer behöver strålkastarljuset i allt högre grad riktas mot med arbetarna. Hur skapar man dream teams, som gör företaget mer konkurrenskraftigt?  Pia Lanneberg skriver i denna att det handlar om att bygga upp och stärka teamets varumärke.

När du tänker på Ikea, vad tänker du då? Eller på Apple, H&M eller Google? Det troliga är att du tänker ungefär samma sak som många andra. Det är förstås så att vi kan ha olika erfarenheter och uppfattning om ett varumärke, men det finns oftast en hög grad av konsekvens mellan olika människors upplevelser. Det är de gemensamma intrycken som representerar det varumärke som företagets lyckats skapa. Stora summor pengar investeras för att bilden av hur man som företag vill att varumärket
ska uppfattas, också stämmer överens med det som andra ser och upplever. Ett intakt förtroendekapital är oerhört viktigt för ett varumärke. Det är samma sak med ett team. Teamets varumärke är summan av andras upplevelser av teamet. Oavsett om du har tänkt på det eller inte har ert team, precis som företag och personer, ett unikt varumärke. Folk tänker och tycker saker om er och det i sin tur påverkar ert inflytande, er status och era resultat. Allt ni gör och allt ni säger stärker eller försvagar er ställning. Varje dag interagerar ni med chefer och kollegor och befäster er position – medvetet eller omedvetet. Bestäm er för hur ni vill uppfattas. Som en bra-att-hafunktion eller som en viktig del av affären?

Läs hela artikeln

Att få glass innan maten

Hur gjorde du för att få igenom din vilja, när du var liten? Hur gör du i dag? I denna artikel av Anders Lundin, får du lära dig mer om hur våra beteenden bidrar till hur gruppen fungerar och får alla att känna sig värdefulla.

Barn lär sig snabbt vilket beteende de ska ha för att få som de vill. De testar sig fram med olika strategier. De manipulerar, lismar, hotar, skriker, skrattar, ljuger, smörar, lirkar, fjäskar, suckar, stönar, låtsas, kramas, petar, skrattar, krånglar, sölar, tjatar och skyller ifrån sig bland mycket annat. De vet, tack vare sina noggranna studier av sina anhöriga, hur de kan påverka och öka oddsen för framgång. De prövar sig fram, medvetet eller omedvetet, för att finna ut vilket beteende de ska ha, för att få igenom sin vilja.

Att kasta sig på golvet framför godishyllan och skrika rakt ut fungerar ibland. Att vägra sätta på sig stövlarna fungerar ibland och att ”se söt ut” med stora runda ögon fungerar ibland. Vi har alla testat, provat och letat efter bäst förutsättningar för att lyckas med det vi vill uppnå. Som små lär vi oss också att hantera den respons vi får från vuxenvärlden. Vem kan man litapå? Vem kan man fråga? Vem lyssnar? Vem tröstar? Vem är kvar? Vilka regler gäller? Ett syskon får en kola och blir glad.
När ett annat syskon får två av samma sort, så smakar inte kolan lika bra. I en annan familj är det millimeterrättvisa och allt dras till sin yttersta spets.

Läs hela artikeln

Prenumerera