Digital marknadsföring och webbinarier – maximera värdet av varje initiativ

Inom digital marknadsföring bör varje marknadsförare ställa sig frågan ”Hur kan vi maximera värdet av vårt kommande initiativ?” Skälen är många, dels handlar det om budget och tid, men framför allt också om att digital marknadsföring i dag måste vara optimerad, grunda sig i analys av data och nyttjas på så många sätt som möjligt för att utföras korrekt. I den här artikeln presenterar den digitala strategen Fredrik Holmboe hur man bör tänka före, under och efter ett webbinarium för att maxi mera värdet över tid.

För att maximera värdet av något, vad som helst, måste det finnas tid att identifiera vad som är värdefullt för mottagaren. Det är inte vad du säger utan vad mottagaren hör dig säga som är det viktiga, något som alltid filtreras genom subjektiv bedömning. Inom digital marknadsföring finns det ingen möjlighet att anpassa ett budskap baserat på en tolkning av mottagarens uttryck, såsom minspel och kroppsspråk, som baserats på subjektiv bedömning. Det är något som är möjligt i en fysisk säljsituation, men när ett budskap väl presenterats på en skärm så kan det inte anpassas. Det finns inget filter, ingen möjlighet att ytterligare förklara sig om man känner av att budskapet togs emot på ett sätt som ej var avsikten. Det som finns på skärmen är det som mottagaren tar till sig. Varje gång och över tid, något som visar sig vara viktigt längre ner i artikeln. Punkt.

Därför är det viktigt att, så långt det är möjligt, identifiera vem det är ni pratar med och vad som är värdefullt för denne någon.
Det sker i några väl definierade steg:
1) Affärsplan
2) Produktplan
3) Mottagaren
a. Vem är?
b. Vad tror?
c. Hur tycker?
d. Interaktionspreferens?
4) Vad vill vi förändra hos mottagaren?
5. Vårt budskap som ska skapa förändringen
6) Vilken kanal ska vi använda och varför?
7) Sekvens av uppföljande kommunikation
a. Kanal per budskap
8) Hur mäta, analysera och optimera?

Det som alltid finns på plats i alla organisationerär affärsplanen och produktplanen. Men har ni en tydlig definition av mottagaren?
Det är inte säljavdelningens segmentering i A-, B-, C-kunder som avses uppsatt i en matris, utan en tydlig, mångdimensionell och detaljerad bild av vem mottagaren är. En så kallad ”buyer persona”.

Har ni en sådan som underlag för all er marknadskommunikation när den skapas, anpassas och paketeras? Det problem som uppstår om en tydligt definierad mottagare saknas är att de svaren till de steg som följer i ovanstående lista blir otydliga och risken är stor att budskapens format, ton och fokus varierar kraftigt över tid. För att vara relevant över tid och förmedla värde vid fler, efter varandra följande tillfällen, så måste den första kontakten med er som företag och er kommunikation följas av likvärdig kommunikation avseende innehåll.

Läs hela artikeln

Vikten av ett digitalt ekosystem i kristider

Vikten av ett digitalt ekosystem i kristider

Kraven på ett välfungerande digitalt ekosystem har ökat i och med coronapandemin. Traditionella kommunikationskanaler som fysiska möten och utbildningar har stängts ned helt, samtidigt som behovet av kommunikation mellan läkemedelsindustrin och svensk hälso- och sjukvård kvarstår. Om den digitala kommunikationen var viktig före corona, så är den nu viktigare än någonsin. I den här artikeln berättar Tobias Johansson, digital marketing manager på Pfizer, om deras arbete med digitala kanaler.

Microsofts CEO, Satya Nadella, kommenterade kvartalsredovisningen efter coronanedstängningen med orden ”We’ve seen two years’ worth of digital transformation in two months”. På samma sätt har läkemedelsföretagen tagit ett språng in i den digitala transformationen och utvecklat sin digitala kommunikation på kort tid.
Läkemedelsföretag, vården och patienter behöver fortfarande kunna utbyta information kring läkemedel, produkter och tjänster. En förutsättning för att kunna utveckla den digitala kommunikationen är att det finns kanaler som är väl genomarbetade och helst systematiskt sammanlänkade, något som vi på Pfizer har arbetat med sedan länge.

Sedan coronapandemin startade har vi på kort tid ställt om fysiska möten till digitala och utökat antalet utbildande webbinarier mot såväl allmänhet och beslutsfattare som hälso- och sjukvårdspersonal. För många av våra terapiområden producerade vi lika många webbinarier och nyhetsbrev under våren 2020 som vi gjorde under hela 2019. Att detta var möjligt berodde till stor del på att vi hade alla digitala plattformar nedan på plats sedan innan. Därför kunde vi snabbt ställa om.

Hur ser Pfizers digitala ekosystem ut?
Utan att greppa allt för stort om Pfizers digitala kommunikation arbetar vi med följande kanaler:
• Webb
• Nyhetsbrev
• Sociala medier
• Video

Beroende på syfte och målgrupp finns flera tillvägagångssätt.För varje kanal finns några viktiga frågor vi ställer oss när vi utvecklar kommunikationen:
• För vem skapas innehållet?
• Vad ska besökarna göra med det eller känna efter sitt besök?
• Vilka ”call-to-actions” finns?

Vill vi att näringsministern ska re-tweeta ett inlägg om en föreslagen cancerstrategi för Sverige? Ska läkaren kunna ladda ner en doseringstabell? Eller ska patienten kunna beställa en informationsfolder med tips om hur de bäst hanterar sin sjukdom och behandling?

Olika sajter för olika målgrupper
När det gäller webb har Pfizer valt att dela upp innehållet på tre olika typer av sajter:
• Allmänhet (www.pfizer.se)
• Hälso- och sjukvårdspersonal (www.pfizerpro.se och www.pfizerplay.se)
• Patient (sajter med information om sjukdomar/ behandling)

På så sätt underlättas möjligheten att servera det innehåll som är mest relevant för respektive målgrupp. Webbsidorna är pull-marknadsföring i det digitala ekosystemet. De får mottagarna att söka sig till oss.

Läs hela artikeln

 

 

PI 22 – over and out: En resumé över 22 händelserika år på den svenska vård och läkemedelsmarknaden.

PI 22 – over and out: En resumé över 22 händelserika år på den svenska vård och läkemedelsmarknaden.

Pharma Industry har utkommit sedan 1998 och tog tidigt rollen som läkemedelsindustrins branschtidning. I en sådan kan man som läsare förvänta sig att finna viktiga artiklar om branschutvecklingen, och frågan är hur det blev. Mycket har hänt under dessa 22 år på den svenska vård- och läkemedelsmarknaden. Det gäller även mediabranschen som också genomgått en stor förändring under samma tidsperiod. Och det har givetvis påverkat förutsättningarna för en tidning som PI. I denna artikel av Mats Olsson finns längs tidsaxeln ett urval av de artiklar som publicerats. En tidsresa som visar på betydelsen av framtidsspaning och den löpande omvärldsbevakningen.

Inför artikelresumén gjordes en återblick i rapporten Morgondagens läkemedelsmarknad som 1997 publicerades i ett samarbete mellan Kairos Future och Läkemedelsstatistik AB (ett bolag då ägt av Läkemedelsindustriföreningen). I den omvärlds- och
scenarioanalysen beskrevs bland annat följande sannolika skeenden under 10-årsperioden 1998–2007:
• Avreglering/omreglering av Apoteksbolagets distributionsmonopol.
• Ökad kostnadspress med alltmer fokus på hälsoekonomi.
• ”Automatisering” av vården där det går att låta maskiner och apparater att ta över uppgifter.
• Starkare och mer inflytelserika patient- och anhörigorganisationer.
• En mångfald av informationskanaler som ger informationskritiska vårdoch hälsokonsumenter, med eller utan tillgång till smarta agenter, alltmer inflytande i de hälso- och vårdval som ska göras.

Så långt beträffande denna 23 år gamla framtidsrapport. Eftersom vi nu pratar om en utvecklingsintensiv tidsperiod publicerades Morgondagens läkemedelsmarknad i nya versioner april 2001, maj 2002 och mars 2005. Även i dessa har det gjorts en återblick inför framtagningen av resumén. Rapporten från 1997 har dock en bra aktualitet än i dag och flertalet skeenden och trender som formulerades i den fortsätter att påverka branschen. Det är den rapporten som i denna resumé fått utgöra en form av referenslinje för de artiklar som valts ut och som på ett eller annat sätt kan ha guidat PI-läsarna under åren.

De första pionjäråren
Tillbaka till 22 års utgåvor av Pharma Industry. Redan i första utgåvan av PI, nr 1 1998, finner vi en artikel som hänger ihop med den nämnda rapporten Morgondagens läkemedelsmarknad. Katarina Svensson Kling, Företagsekonomiska institutionen Lund, förklarade
i en femsidig artikel under rubriken ”Business intelligence – vetenskap eller konstart?” vad begreppet står för, och möjligheterna att utbilda sig till den nya professionen omvärldsanalytiker. I samma utgåva fanns också artikeln ”En dag i Marie Landins arbetsliv”. Läsaren får följa Marie, läkemedelskonsulent på Roche, på resor mellan läkarmöten på olika vårdcentraler. Reportaget skildrar mixen av resor mellan olika vårdenheter, hotellövernattningar samt informationsmöten dagtid och arrangemang av kvällsmöten. I berättelsen ingick även ett informationsmöte hos en privatläkare och hans hustru, tillika sjuksköterska, i deras mottagning i läkarvillan. En pikant illustration om vad som kunde förekomma även 1998. Sedan dess har mycket hänt när det gäller säljjobbet. Hur det gick för konsulentjobben och även Marie återkommer vi till längre fram i artikeln.

Läs hela artikeln

Hur mycket uppmärksamhet får Life Science företagens forskning i media?

I en deskriptiv studie av medias täckning av läkemedelsutvecklande bolag. Totalt omfattar studien 159 privatfinansierade drug discovery bolag som utvecklar läkemedel. Femton bolag av dessa är svenska och resten från andra länder i Europa samt USA och Kanada. Nitton mediebolag valdes. Företagens omnämnda studier är allt från preklinik till fas 2/3,

Ladda ned en PDF med rapporten

Mer info

Sinntaxis får Vinnova-finansiering till ny strokemedicin

Sinntaxis utvecklar ett läkemedel mot stroke som kan komma att revolutionera rehabiliteringen av strokepatienter. Bolaget får nu 900 000 kronor från Vinnovas utlysning ”Innovativa Startups steg 2 hösten 2020” för att driva projektet vidare mot kliniska studier. Bolaget är medlem i SmiLe Incubator.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna som årligen drabbar 27 000 människor i Sverige och 14 miljoner i världen. Bara i Sverige kostar stroke samhället 16 miljarder kronor per år. Av de som överlever drabbas en tredjedel av livslånga funktionsförluster som bland annat påverkar rörelseförmågan, talet, tanken och minnet. En ny behandling som tillsammans med rehabilitering förbättrar hjärnans återhämtning efter stroke skulle innebära en avsevärd förbättring av vården av strokepatienter och kunna minska belastningen på anhöriga och kostnaderna för samhället.

I dag krävs att den drabbade kommer in tidigt och får behandling för att minska de skadliga verkningarna av stroken. Med Sinntaxis läkemedelskandidat skulle detta tidsfönster kunna förlängas. Läkemedelskandidaten baseras på en upptäckt gjord av professor Tadeusz Wieloch och hans forskningsgrupp vid Laboratoriet för Experimentell Hjärnforskning vid Lunds universitet.

Professor Tadeusz Wielochs grupp har nyligen visat i djurförsök att behandling med molekyler som blockerar glutamatreceptorn mGluR5 signifikant kan förbättra återhämtning av rörelseförmågan även när behandlingen påbörjades flera dagar efter stroke. Bolaget har förvärvat rättigheterna till en substans, ursprungligen utvecklad av Astra Zeneca, som redan är testad i klinik för andra indikationer. Därmed förväntas utvecklingen av Sinntaxis läkemedelskandidat kunna genomföras snabbare än normalt.

– Vi är mycket glada och tacksamma för denna Vinnovafinansiering. Den innebär att vi kan ta viktiga steg framåt för att kunna gå i klinik med vår läkemedelskandidat, säger Tomas Eriksson, vd för Sinntaxis.

 

BRISTOL MYERS SQUIBB startar ett Feedback-forum, ett nytt initiativ välkomnar allmänhetens åsikter i Sverige

Bristol Myers Squibb (BMS), ett ledande biofarmaceutiskt företag, vill ta patient- och samhällsstöd till en ny nivå. Idag öppnar en undersökning för allmänheten i Sverige och sju andra länder, där alla intresserade medborgare kan dela sina åsikter. Genom att lyssna på allmänheten vill BMS utveckla och förbättra sitt stöd till patienter och anhöriga.

Michael Lugez, vd på BMS i Sverige: ”Genom att lyssna mer, kan vi uppnå mer. Det finns en hel värld bortom läkemedel som går längre än att upptäcka, utveckla och leverera behandlingar. Som också går längre än vår vision att förändra patienternas liv genom forskning och vetenskap. Och det är att tillgodose de verkliga behoven hos patienter och i samhället. Vi har ett ansvar att göra mer för att stötta patienter längs hela behandlingsresan genom vården och ute i samhället. Eftersom vi har ett ansvar gentemot samhället vill vi höra från samhället och från dig. För att det finns mer att göra”.

Detta är första gången ett biofarmaföretag öppnar sina virtuella dörrar för ett kunskapsutbyte med allmänheten av det här slaget, i syfte att söka nya perspektiv från samhällets medborgare. Specifikt frågar BMS om behovet av psykosocialt, pedagogiskt och emotionellt stöd för patienter och deras närstående, och vad som är absolut viktigast att fokusera på för att bäst stötta dem och samhället i stort.

Feedback-forumet “För det finns mer att göra” öppnar den 24 november. Allmänheten bjuds då in till att dela sina åsikter i en anonym webbenkät som drivs av den oberoende marknadsundersökningsbyrån IPSOS. Undersökningen pågår i Nederländerna, Belgien, Schweiz, Österrike, Sverige, Norge, Finland och Danmark fram till årsskiftet. Alla uppmuntras att delta, se länk till det offentliga feedback forumet här.

Resultaten sammanfattas i en rapport som publiceras i början av 2021 på BMS hemsida. Den kommer att peka på nya riktningar som BMS kan ta i sitt framtida arbete. BMS hoppas att initiativet också leder till en bredare diskussion med viktiga institutioner och organisationer om framtida behov och prioriteringar för hur Life science kan bidra med mer än bara behandlingar.

Johan Brun börjar på CoCreation Health Group

”Det är så klart väldigt kul att välkomna Johan Brun till CoCreation. Johan har en i det närmaste unik kompetensmix och erfarenhet med sina 25 år som läkare inom landstingsvården och 20 år inom den forskande läkemedelsindustrin, senast som rådgivare på Läkemedelsindustriföreningen och dessförinnan som medicinsk chef på Pfizer berättar bolagets VD apotekaren Kristofer Klerfalk.”


”Jag har sett hur CoCreation hjälper sina kunder att vara framgångsrika och konkurrenskraftiga. Detta i kombination med bidra till att samhället får maximalt ut av de investeringar som görs i läkemedel och andra insatser inom hälso- och sjukvården. Detta är precis vill jag vara med och bidra till berättar Johan Brun.”
Bolagets tjänster riktar sig till såväl landsting och myndigheter som läkemedelsbolag. Kontaktperson: Kristofer Klerfalk, VD CoCreation Health Group, +46 703 706 66 62, [email protected] www.cocreationhealth.se

Viatris tar sina första steg som bolag

Viatris är ett nytt läkemedelsföretag som bildades 16 november 2020 genom sammanslagningen av Mylan och Upjohn, Upjohn – tidigare en del av Pfizer.

 

Läs mer i pressmeddelandet

Sofia Rydgren Stale ny ordförande för Sveriges läkarförbund

Sofia Rydgren Stale, överläkare i psykiatri och verksam inom primärvården i Kristianstad, har idag valts till ny ordförande för Sveriges läkarförbund.

Sveriges läkarförbunds fullmäktige, förbundets högsta beslutande organ, samlades den 18–19 november i ett digitalt forum för att tillsammans forma Läkarförbundets riktning det kommande året. Under mötet valdes nya ledamöter in till Läkarförbundets styrelse och Sofia Rydgren Stale valdes till ny ordförande.

Sofia Rydgren Stale, ny ordförande för Sveriges läkarförbund

– Jag är oerhört glad och hedrad över att ha fått förtroendet att leda Sveriges läkarförbund den kommande mandatperioden. Vi har åstadkommit mycket, men vi har fortfarande stora utmaningar framför oss. Just nu är belastningen på hälso- och sjukvården hög vilket leder till en än mer ansträngd arbetssituation för landets läkare. Samtidigt har yngre läkare svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i och med bristen på AT-tjänster och det finns en stor brist på specialistläkare. Vi ser även fortsatt brister i kontinuitet och tillgänglighet, långa köer och sinande fortbildningsmöjligheter. Läkarnas röst behövs i samhällsdebatten, säger Sofia Rydgren Stale, nyvald ordförande i Sveriges läkarförbund.

Sofia Rydgren Stale – som efterträder Heidi Stensmyren som ordförande – är överläkare i psykiatri och verksam inom primärvården i Kristianstad. Sofia Rydgren Stale har en bred facklig bakgrund med lokala och centrala engagemang och började sin fackliga bana som vice ordförande i Sylf Östra Skåne 2007, där hon sedan blev ordförande. Hon har suttit i Läkarförbundets styrelse sedan 2014, som vice ordförande sedan 2018. Rydgren Stale är även ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.

Karin Båtelson, som även är ordförande i Sjukhusläkarna, har ett år kvar på sin mandatperiod som förste vice ordförande. Till posten som andre vice ordförande valdes Marina Tuutma, som även är ordförande för Distriktsläkarföreningen. Marina Tuutma är specialist i allmänmedicin och har varit ledamot i Läkarförbundets styrelse i sex år. Hon har sin lokalfackliga hemvist i Värmland och är sedan tidigare ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp.

Ytterligare två nya ledamöter har valts in i Läkarförbundets styrelse. Emelie Hultberg, specialist i gynekologi och obstetrik inom NU-sjukvården och ordförande i Västra Götalands läkarförening, samt Ylva Sandström, specialist inom allmänmedicin, lokalfackligt aktiv i Stockholm samt ledamot i Distriktsläkarföreningens styrelse.

Sveriges läkarförbunds styrelse:

  • Sofia Rydgren Stale, ordförande
  • Karin Båtelson, vice ordförande
  • Marina Tuutma, andre vice ordförande
  • Emelie Hultberg, ledamot
  • Ylva Sandström, ledamot
  • Saad Rammo, ledamot
  • Erik Dahlman, ledamot
  • Torsten Mossberg, ledamot
  • Tina Crafoord, ledamot
  • Shokoufeh Manoucherpour, ledamot
  • Madeleine Liljegren, ledamot
  • Lars Rocksén, ledamot
  • Johan Styrud, ledamot
  • Sven Söderberg, ledamot

Sofia Rydgren Stale

Ålder: 44 år
Specialitet: överläkare i psykiatri
I vården: arbetar inom primärvården i Kristianstad
Tidigare i Läkarförbundet: Andre vice ordförande. Ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. Ledamot i Östra Skånes läkarförening. Ordförande Sylf Östra Skåne. 

Josefin Jönsson börjar på Arex Advisor inom Regulatory Affairs och CMC

Josefin Jönsson är en ny expert på Arex Advisor. Hon kommer närmast från en tjänst som Consultant Drug Development, CMC på ProPharma Group.

Josefin har en apotekarexamen från Uppsala universitet och har arbetat inom läkemedelsbranschen i nästan 20 år. Josefin började sin karriär på Läkemedelsverket där hon var handläggare på avdelningen för produktinformation. Därefter flyttade hon till läkemedelsindustrin till en position som Regulatory affairs manager på Fresenius Kabi, innan hon blev konsult inom globala projekt och läkemedelsutveckling hos Sofus Regulatory Affairs, numera ProPharma Group.

Josefin är specialiserad inom CMC och global regulatory affairs. Hon är särskilt skicklig i rollen som projektledare och har lång erfarenhet från att arbeta med olika läkemedelsföretag. Hennes fokus är koordinering av CMC-dokumentationen, från fas I fram till inskickning av nya läkemedelsansökningar inom både EU och USA. Linda Thunell, VD på Arex Advisor, säger: ”Vi är så glada att Josefin nu är en del av Arex. Hon är verkligen en lagspelare som är mycket uppskattad av både kunder och kollegor. Samtidigt som hon är en expert inom CMC och regulatory affairs är hon också en hängiven och erfaren projektledare – den roll som kan vara den avgörande faktorn för ett projekts framgång. Hennes professionella inställning till sitt arbete kommer med all säkerhet bidra till framgångsrika projekt för våra kunder men också för vårt företag.”

 

Prenumerera