DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Shiva Hobbi Nowzari ny Talent Specialist på PharmaRelations

PharmaRelations välkomnar Shiva Hobbi Nowzari, vår femte Talent Specialist inom affärsområdet Medical Interim Services.

Shiva har över 10 års erfarenhet från läkemedelsindustrin och kommer att arbeta med vår konsultverksamhet inom Medical inkluderat RA, QA, PV med kundansvar. Shiva för med sig gedigen förståelse för kundbehov inom bland annat farmakovigilans och Regulatory Affairs både globalt, nordiskt och nationellt. Hon har även erfarenhet från konsultperspektivet då hon arbetat som PharmaRelations-konsult baserad hos ett flertal stora och små bolag samt även In House på PharmaRelations kontor. Med Shiva stärker vi vårt Medical team ytterligare med både kompetens och nätverk för att kunna erbjuda de bästa konsultlösningarna till våra kunder.


För mer information vänligen kontakta

Eva Bremberg, [email protected] eller telefon 070-165 22 76

Nya studieresultat visar att empagliflozin nådde primär effektvariabel i fas 3-studie vid behandling av hjärtsvikt

Empagliflozin (Jardiance®) minskade risken för kardiovaskulär död eller sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt jämfört med placebo utöver standardbehandling hos hjärtsviktspatienter med nedsatt vänsterkammarfunktion. Empagliflozin nådde primär effektvariabel i den internationella EMPEROR-Reduced-studien med drygt 3 700 hjärtsviktspatienter (HFrEF), med eller utan diabetes. Fullständiga studieresultat kommer att presenteras lördagen den 29 augusti cirka kl 14:00 i samband med den digitala ESC-kongressen (European Society of Cardiology) under Clinical Trials – Hot Lines-delen*.

EMPEROR-Reduced är en del av ett internationellt studieprogram där man undersöker empagliflozins effekt och säkerhet vid behandling av hjärtsviktspatienter med eller utan diabetes. Studierna är randomiserade, dubbelblinda fas 3-studier som undersöker behandling med empagliflozin jämfört med placebo utöver den standardbehandling som patienterna redan får. Empagliflozin minskade risken för kardiovaskulär död eller sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt jämfört med placebo utöver standardbehandling hos hjärtsviktspatienter med nedsatt vänsterkammarfunktion. Säkerhetsprofilen var likvärdig med tidigare visad riskprofil för empagliflozin.

– Omkring 200 000 personer (1) i Sverige beräknas ha hjärtsvikt och sjukdomen har en mycket negativ inverkan på dessa patienters liv med försämrad livskvalitet och ökad risk för sjukhusinläggningar och förtida död, säger Ola Vedin, kardiolog och internationell medicinsk rådgivare vid Boehringer Ingelheim. Resultaten från EMPEROR-Reduced är mycket lovande då empagliflozin minskar risken för kardiovaskulär död eller sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt, vilket kan få stor betydelse för denna patientgrupp.

___________________________________________________________________________

*) Fullständiga resultat presenteras i samband med den digitala ESC-kongressen: 

Datum: lördagen den 29 augusti

Tid: cirka kl 14:00

Programpunkt: Clinical Trials – Hot Lines, Hot Line 1 – EMPEROR-Reduced: Empagliflozin in Heart Failure With a Reduced Ejection Fraction, With and Without Diabetes.

___________________________________________________________________________

Om empagliflozin och SGLT2-hämmare

Empagliflozin tillhör gruppen SGLT2-hämmare. Empagliflozin är godkänt för behandling av diabetes typ 2 hos vuxna vars sjukdom inte kan kontrolleras med enbart kost och motion och finns med på REK-listorna i alla Sveriges regioner. Empagliflozin har i en stor studie, EMPA-REG-OUTCOME (2), med över 7 000 patienter med diabetes typ 2 och etablerad kardiovaskulär sjukdom visat signifikant minska risken för att drabbas av hjärt-kärlrelaterad död samt död oavsett orsak jämfört med placebo.

Om hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt kan inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen för att ge syre och näring till cellerna – och olika tecken på hjärtsvikt kan vara trötthet, andfåddhet vid vila eller ansträngning och bensvullnad. Det finns andra sjukdomar som kan ge liknande symtom och det är därför viktigt att patienten får tidig diagnos så att rätt behandling kan sättas in. På sjukhus är hjärtsvikt den vanligaste inläggningsorsaken för patienter > 65 år (3).

Det finns två olika typer av hjärtsvikt; Hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion (HFpEF) och hjärtsvikt med reducerad vänsterkammarfunktion (HFrEF). Cirka hälften av alla hjärtsviktpatienter har HFrEF, det innebär att hjärtat har nedsatt pumpförmåga. De vanligaste bakomliggande orsakerna till detta är högt blodtryck, hjärtinfarkt eller hjärtmuskelsjukdom (4).

Referenser:

1. www.ucr.uu.se/rikssvikt/allmaenhet/om-hjaertsvikt

2. Zinman et al. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Typ 2 Diabetes, New England Journal of Medicine, September 17, 2015.

3. www.lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hjartsvikt.html

4. www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartsvikt/

För vidare information, välkommen att kontakta:

Susanne E Andersson, Kommunikationsansvarig, Boehringer Ingelheim AB

Telefon: 0731-56 34 52

E-post: [email protected]

Medicinska frågor, välkommen att kontakta:

Josefin Skogsberg, Medicinsk rådgivare metabolism, Boehringer Ingelheim AB

Telefon: 0708-582137

E-post: [email protected]

Nintedanib – nu även godkänt för behandling av kronisk fibrotiserande interstitiell lungsjukdom (ILD) med en progressiv fenotyp

Europeiska kommissionen har nyligen godkänt nintedanib vid behandling av kronisk fibrotiserande interstitiell lungsjukdom med en progressiv fenotyp. (1) Läkemedlet är sedan 2015 godkänt för behandling av idiopatisk lungfibros (IPF) och godkändes tidigare i år för behandling av systemisk skleros-associerad interstitiell lungsjukdom (SSc-ILD).

Godkännandet för den nya indikationen bygger på de positiva resultaten från INBUILD-studien där patienter med ett brett spektrum av fibrotiserande interstitiella lungsjukdomar med en progressiv fenotyp har utvärderats. (2)

Detta följer U.S. Food and Drug Administration (FDA) och Health Canadas tidigare godkännande av nintedanib som den första behandlingen för samma patientpopulation. (3,4)

Patienter med progressiva former av fibrotiserande ILD är en patientpopulation för vilken det hittills inte funnits några godkända behandlingsalternativ som effektivt påverkar sjukdomsförloppet. (5) Omhändertagandet av dessa ILD-sjukdomar är en utmaning som kräver tvärvetenskaplig vård, särskilt av lungläkare och reumatologer. (6,7)

-Kronisk progressiv lungfibros är en mycket allvarlig sjukdom med risk för försämrad livskvalitet och förkortad livslängd för de som drabbas, säger Gerdt Riise, adjungerad professor och forskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Godkännandet av nintedanib vid behandling av kronisk progressiv lungfibros innebär att det nu finns ett nytt behandlingsalternativ för denna utsatta patientgrupp.

Om kronisk fibrotiserande interstitiell lungsjukdom med en progressiv fenotyp

Interstitiella lungsjukdomar omfattar mer än 200 typer av lungfibros där orsakerna kan variera, men gemensamt är att lungornas bindväv förtjockas och att det bildas ärrvävnad i lungorna – ofta med samtidig inflammation. Lungorna blir stelare och gasutbytet mellan luftens syre och blodet försämras. (5)

Människor som lever med ILD kan utveckla en progressiv fibrotiserande fenotyp, vilket innebär en oåterkallelig förlust av lungfunktionen som är förknippad med dålig prognos med hög sjuklighet och dödlighet samt försämrad livskvalitet som följd. (8) Sjukdomen och symtomen är likartade i progressiva former av fibrotiserande ILD, oavsett underliggande ILD-diagnos (6,7), och så många som 18 till 32 procent av patienter med icke-IPF ILD bedöms ha risk för att utveckla en progressivt fibrotiserande lungsjukdom. (6) Dessa ILD-sjukdomar kan förekomma i en rad kliniska diagnoser, inklusive hypersensitivitetspneumonit, sarkoidos, autoimmuna ILD (såsom reumatoid artrit-associerad ILD, systemisk skleros-associerad ILD), blandad bindvävnadssjukdom-associerad ILD, idiopatisk ospecifik interstitiell lunginflammation och oklassificerad idiopatisk interstitiell lunginflammation. (8)

INBUILD-studien

Godkännandet bygger på resultaten från studien INBUILD, en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas-III-studie med syfte att utvärdera effektivitet, säkerhet och tolerans hos nintedanib hos patienter med fibrotiserande ILD med en progressiv fenotyp. (2)

Patienterna behandlades under 52 veckor med antingen nintedanib eller placebo. Primära resultatet visar att lungfunktionens försämring kunde bromsas med 57 procent för de som fick nintedanib jämfört med placebo, oavsett typ av fibros. Försämringen i FVC*, ett mått på lungkapacitet, stannade för dem som fick nintedanib vid 81 ml/år att jämföra med 188 ml/år för placebo (absolut reduktion 107 ml/år, P<0,001). Den vanligaste biverkningen med nintedanib var diarré.

Relativa behandlingseffekten av nintedanib var konsekvent för alla patienter, oavsett det fibrotiska mönstret på högupplöst datortomografi (HRCT) och liknar resultaten i nintedanib-studier som studerade patienter med IPF och SSc-ILD. (2,9,10,11)

I studien associerades de som gavs nintedanib med en numerisk reduktion av akuta exacerbationer eller död gentemot placebo. (2) Behandling med nintedanib kan också vara kopplad till minskad försämring av andfåddhet och hosta enligt patientrapporterade utfallsmått. (12,13)

Säkerhetsprofilen i INBUILD överensstämde med vad som har observerats i studier av IPF- och SSc-ILD-patienter som behandlats med nintedanib. (2,13)

Om nintedanib (Ofev)

Nintedanib är en fibroblasthämmare med antifibrotiska egenskaper som verkar genom att minska ärrbildningen och den tilltagande stelheten i lungorna. (14) I dagsläget har över 80 000 patienter med IPF världen över behandlats med nintedanib. Läkemedlet är godkänt av FDA för IPF, SSc-ILD samt för progressiv interstitiell lungsjukdom. (3)

*FVC (forcerad vitalkapacitet) är den största volym luft en person kan andas ut med full kraft efter en maximal inandning och anges i liter.

Referenser:

1.European Commission decision, July 13, 2020. https://ec.europa.eu/health/documents/community-register/2020/20200713148469/dec_148469_sv.pdf

2.Flaherty KR, Wells AU, Cottin V, et al. Nintedanib in progressive fibrosing interstitial lung diseases. N Engl J Med. 2019;381(18):1718-1727. doi: 10.1056/NEJMoa1908681.

3.U.S. Food and Drug Administration news release. FDA Approves First Treatment for Group of Progressive Interstitial Lung Diseases. Available at https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-approves-first-treatment-group-progressive-interstitial-lung-diseases

4.Ofev® Product Monograph. Boehringer Ingelheim (Canada) Ltd. May 19, 2020. Available at https://www.boehringer-ingelheim.ca/sites/ca/files/ofevpmen_4.pdf

5.British Lung Foundation. What is pulmonary fibrosis? Available at https://www.blf.org.uk/support-for-you/pulmonary-fibrosis/what-is-pulmonary-fibrosis

6.Wijsenbeek M, Kreuter M, Fischer A, et al. Non-IPF progressive fibrosing interstitial lung disease (PF-ILD): the patient journey. Am J Respir Crit Care Med 2018;197:A1678.

7.Kolb M, Vašáková M. The natural history of progressive fibrosing interstitial lung diseases. Respiratory Research 2019:20:57.

8.Cottin V, Hirani NA, Hotchkin DL, et al. Presentation, diagnosis and clinical course of the spectrum of progressive-fibrosing interstitial lung diseases. Eur Respir Rev 2018;27(150):pii:180076.

9.Richeldi L, du Bois RM, Raghu G, et al; INPULSIS® Trial Investigators. Efficacy and safety of nintedanib in idiopathic pulmonary fibrosis. N Engl J Med. 2014;370(22):2071-2082.

10.Richeldi L, Costabel U, Selman M, et al. Efficacy of a tyrosine kinase inhibitor in idiopathic pulmonary fibrosis. N Engl J Med. 2011;365(12):1079-1087.

11.Distler O, Highland KB, Gahlemann M, et al; the SENSCIS Trial Investigators. Nintedanib for systemic sclerosis-associated lung disease. N Engl J Med. 2019;380(26):2518-2528. doi:10.1056/NEJMoa1903076.

12.Swigris JJ, Richeldi L, Wijsenbeek M, et al. Effects of Nintedanib on Dyspnea, Cough and Quality of Life in Patients with Progressive Fibrosing Interstitial Lung Diseases: Findings from the INBUILD trial. ID number: 9455. Data on file

13.Fass.se, https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&amp;nplId=20140522000035

För vidare information, välkommen att kontakta:

Susanne E Andersson, Kommunikationsansvarig, Boehringer Ingelheim AB

Telefon: 0731 56 34 52

E-post: [email protected]

Medicinska frågor, välkommen att kontakta:

Peter Nilsson, Medicinsk rådgivare, Boehringer Ingelheim AB

Telefon: 0708 58 21 56

E-post: [email protected]

Gerdt Riise Professor, Överläkare, Sektionschef Lungtransplantation, Område Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Telefon: 031 342 78 66 E-post:[email protected]

MSD deltar i pilot om ny betalningsmodell för utvalda antibiotika

Folkhälsomyndighetens inleder nu en pilotstudie som ska utvärdera Sveriges första innovativa betalningsmodell för utvalda antibiotika. Målet är att säkra tillgången på viktiga antibiotika för patienter med svårbehandlade infektioner med multiresistenta bakterier.

– Det här är efterlängtat och en helt nödvändig milstolpe i det gemensamma arbetet att hantera antibiotikaresistens och säkerställa tillgång till livsnödvändiga antibiotika i Sverige. Relativt få patienter är i behov av dessa antibiotika men för dem är det kliniska värdet mycket högt, säger Marie Ohrlander, policy- och kommunikationsdirektör, MSD i Sverige. Vi är oerhört stolta över att vara en del i denna innovativa pilot med två av våra antibiotika. Det går inte att helt stoppa spridningen av multiresistenta bakterier. För att bromsa utvecklingen behövs en global kraftsamling av såväl offentliga som privata aktörer. Sverige och Folkhälsomyndigheten fortsätter att visa vägen med denna nya ersättningsmodell som är den första i världen. Utöver denna pilot som skall garantera tillgänglighet av livsnödvändiga antibiotika behövs även stora satsningar för klinisk forskning av nya antibiotika.

– Tillgång till antibiotika är en patientsäkerhetsfråga och det kan vara livsavgörande för patienter som drabbas av svårbehandlade infektioner med multiresistenta bakterier. Med vårt engagemang inom infektionssjukdomar och antibiotikafrågor ser vi fram emot att delta i detta initiativ, säger Anders Kärnell, medicinsk chef, MSD i Sverige.

Fast ersättning i ny modell

Med den nya modellen förbinder sig läkemedelsföretaget att under avtalstiden ha ett fördefinierat minimum lager i Sverige av en särskild och medicinskt viktig typ av antibiotika som används till patienter med vissa svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. För detta garanterar Folkhälsomyndigheten en viss årlig ersättning. I pilotstudien ska Folkhälsomyndigheten utreda om modellen är effektiv och ändamålsenlig. Piloten är ett resultat av ett samarbete mellan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Folkhälsomyndigheten. Projektledningen har även inhämtat information och synpunkter från läkemedelsföretagen. Piloten finansieras delvis av Vinnova.

Multiresistenta bakterier ett växande problem

Antibiotikaresistens är ett växande samhällsproblem som äventyrar patientsäkerheten samtidigt som det utgör ett allvarligt problem för hälso- och sjukvården. Förekomsten av resistens ökar både i Sverige och i världen. Inom EU beräknas mer än 670 000 infektioner orsakade av resistenta bakterier inträffa varje år och av dessa leder cirka 33 000 till dödsfall. I Sverige rapporterades mer än 15 000 fall av antibiotikaresistens under 2019. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner, dagens sjukvård är även beroende av effektiva antibiotika vid andra ingrepp som exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer.

Malin Springfelter till Arex Advisor

Malin Springfelter är ny senior expert på Arex Advisor. Hon kommer närmast från en tjänst som Global Regulatory Affairs Director på SOBI – Swedish Orphan Biovitrum.

Malin har en apotekarexamen från Uppsala Universitet och har arbetat med regulatory affairs inom läkemedelsbranschen i snart 20 år. Hon började som konsult i flera år, och gick därefter över till industrin där hon bland annat haft roller som regulatory affairs manager och team lead. I sin senaste roll som global regulatory affairs director på SOBI har hon varit ansvarig för specialty care- och partnerprodukter.

Malins expertis ligger främst inom regulatory affairs för godkända läkemedel i Norden och Europa. Hon har bidragit till flera framgångsrika marknadslanseringar och varit ansvarig för den regulatoriska livscykelhanteringen för flertalet produktportföljer. Malin börjar på Arex Advisor i augusti.

Linda Thunell, VD för Arex Advisor, säger: ”Vi är mycket glada över att Malin börjar hos oss på Arex. Malin kombinerar ett strategiskt tänkande med operativ expertis inom regulatory affairs. Hennes kompetens och erfarenhet tillsammans med hennes positiva energi kommer att vara en tillgång för våra kunder och vårt företag.”

Karolina Antonov kommenterar Läkemedelsverkets rapport om avgiftsförändringar till följd av EU-förordningen om kliniska prövningar

Karolina Antonov kommenterar Läkemedelsverkets rapport om avgiftsförändringar till följd av EU-förordningen om kliniska prövningar

Läkemedelsverket har lämnat en rapport till regeringen (Dnr: 4.3.1-2020-021189) om avgiftsförändringar till följd av att EU-förordningen om kliniska prövningar av läkemedel ska börja tillämpas inom de kommande åren. LIF – de forskande läkemedelsföretagen anser att införandet av förordningen och effekten på avgifterna är en komplicerad fråga som kräver en noggrann analys.

LIF kan dock redan nu konstatera att vi delar Läkemedelverkets oro för de negativa effekterna av de mycket kraftiga avgiftshöjningar som myndigheten anser behövs för kostnadstäckning under det nya regelverket. Det finns en påtaglig risk för att antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar i Sverige minskar ytterligare om de svenska avgifterna inte är konkurrenskraftiga jämfört med andra nordiska länder och inom EU. Kraftigt höjda avgifter riskerar därför att även motverka den nationella Life Science-strategins mål om att öka antalet företagsinitierade kliniska studier.

Samtidigt är det av största vikt att de IT-investeringar som krävs för införandet av den nya EU-förordningen genomförs, inte bara hos Läkemedelsverket utan även för ärendehanteringen inom Etikprövningsmyndigheten och de regionala biobankerna. På sikt kan den samordnade ärendehanteringen bidra till stor effektivisering och lösa en del av de utmaningar som finns idag vid ansökan om tillstånd för kliniska prövningar.

Frågan om avgifterna bör även ses i ljuset av det uppdrag som Vetenskapsrådet har att se över verksamheten i kommittéerna för Kliniska Studier och Klinisk behandlingsforskning.

LIF förutsätter att Läkemedelsverkets rapport till regeringen kommer att remitteras, och vi kommer då att lämna våra detaljerade synpunkter och förslag på konstruktiva lösningar för att säkerställa att de svenska avgifterna är konkurrenskraftiga jämfört med andra länder. Under tiden hänvisar vi till tidigare remissvar i frågan.

Avgiftsmodell för kliniska prövningar som ger full kostnadstäckning

 Avgiftsmodell för kliniska prövningar som ger full kostnadstäckning

Den nya EU-förordningen för kliniska läkemedelsprövningar medför att Läkemedelsverkets kostnader för ärendehanteringen kommer att öka. Myndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en modell för hur avgifterna kan justeras för att fullt ut kunna finansiera ärendehanteringen genom avgifter.

En ny EU-gemensam förordning om kliniska prövningar av läkemedel för människor ersätter den nuvarande nationella lagstiftningen om klinisk läkemedelsprövning. Det är ännu inte bestämt när förordningen ska börja gälla, men det nya regelverket medför stora förändringar i Läkemedelsverkets kostnader för hantering av ansökningarna. Bland annat kommer regelverket att kräva ett nytt IT-stöd och förändrat arbetssätt för att kunna handlägga inkomna ärenden snabbare än idag.

På uppdrag av regeringen har Läkemedelsverket tagit fram en modell för hur avgifterna för kliniska prövningar kan ändras för att fullt ut kunna finansiera ärendehanteringen genom avgifter. Myndigheten har inte haft som uppdrag att utreda några andra finansieringsformer i detta uppdrag, men bedömer att man kan titta på olika finansieringsmodeller.

– Avgifternas storlek är kanske inte helt avgörande för större företag, men kan ha stor betydelse för mindre företag och icke-kommersiella aktörer. Med den höjning som vi ser kommer att krävas för full kostnadstäckning önskar vi att även andra alternativ till finansiering utreds, säger Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar på Läkemedelsverket.

För att i framtiden kunna nå full kostnadstäckning för de nya uppgifter som EU-förordningen medför genom enbart avgifter räknar Läkemedelsverket med att de behöva höjas från 50 000 kronor till 123 000–148 000 kronor, beroende på typ av ansökan.

– Vår önskan är givetvis att Sverige även fortsättningsvis ska vara attraktivt för klinisk forskning och patientnära läkemedelsutveckling. Med den avgiftsmodell som krävs för att uppnå full kostnadstäckning riskerar vi att en del av den läkemedelsutveckling och forskning som idag genomförs i Sverige förläggs någon annanstans, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

I rapportens konsekvensanalys påtalas risken för att en betydande höjning av avgiften kan hämma den kliniska forskningen i Sverige. Detta står i kontrast till den nationella life science-strategins mål att öka antalet läkemedelsstudier och på olika sätt verka för att stimulera läkemedelsforskningen.

Antalet kliniska prövningar har minskat

Mellan åren 2013–2017 har Läkemedelsverket hanterat cirka 300 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar varje år. De senaste två åren har antalet ansökningar minskat med cirka 30%, vilket också har påverkat avgiftsintäkterna.

Under 2017 fattade regeringen beslut om ändringar i avgiftsförordningen och avgiften för kliniska läkemedelsprövningar höjdes från 45 000 kronor till 50 000 kronor. Sedan 2019 tas även avgifter ut för icke-kommersiella ansökningar, till exempel från sjukvård och akademi.

Pandemin skapar innovationer och nya lösningar inom life science-sektorn

Pandemin skapar innovationer och nya lösningar inom life science-sektorn

Idag släpper Stiftelsen Swecare en rapport baserad på en medlemsundersökning som visar att alla företag i life science-sektorn påverkas. Under Swecare Open-up Day den 11 juni presenterades resultaten för Socialdepartementet och medlemsföretagen.

Enligt studien påverkades främst de mindre företagen negativt av covid-19-pandemin. Minskad försäljning, tillgången till kunder, handelshinder och logistikutmaningar har påverkat företagens export- och internationaliseringsförmåga. Även reserestriktioner och bristande tillgång till kapital och beslutsfattare inom vården har försvårat situationen.

De flesta svarande har påverkats enbart negativt men nästan lika många svarade att de påverkats både positivt och negativt av pandemin. 73 procent av de minsta företagen uppger att de enkom drabbats negativt av pandemin.

– Det är tydligt att försäljningen och därmed exporten har varit ett större problem för våra medlemsföretag än själva produktionen. Den låga tillgången till kunder har påverkat försäljningen. Vissa uttrycker det som att marknaden för deras produkter helt har avstannat, säger Maria Helling, vd för Swecare.

Pandemin visar tydligt företagens goda förmåga att utveckla innovationer och nya lösningar. 78 procent av alla, och samtliga större medlemsföretag, uppger detta. De flesta innovationer rör digitalisering där nya behov har uppstått såväl inom företagen som i relationen till kunderna. Efterfrågan på digitala tjänster inom hälso- och sjukvården har ökat och bedömningen är att detta kommer fortsätta.

Pandemins långtgående effekter är fortfarande oklara men många medlemmar ser negativt på utvecklingen det närmsta halvåret. Tydligt är att påverkan på företagen har varit och är fortsatt stor, och att behoven framåt skiljer sig beroende på aktör.

– Swecare har en viktig roll i att stödja företagen att få igång affärer och export vilket kommer att kräva ett intensivt arbete framöver. Som exportfrämjande organisation söker vi nya sätt att arbeta och att nå utländska beslutsfattare och intressenter. Allt för att svensk hälso- och sjukvård och life science-industri fortsatt ska vara en del av lösningen när andra länder bygger motståndskraftiga och hållbara sjukvårdssystem, säger Maria Helling.

Rapporten är baserad på svar från 54 medlemmar och genomfördes under april och maj 2020. Den har kompletterats med underlag från Business Sweden samt branschföreningarna Swedish Medtech och Läkemedelsindustriföreningen.

> Ta del av rapporten här 

Kontakt
Stiftelsen Swecare
Maria Helling
Telefon: 08-406 75 53
E-post: [email protected]

Richard Bergström ny vaccinsamordnare

Richard Bergström ny vaccinsamordnare

Skyndsam tillgång till vaccin mot covid-19 är avgörande för att samhället ska kunna återgå till ett mer normaliserat läge. Den 20 maj presenterade regeringen en vaccinstrategi för Sverige. En särskild vaccinsamordnare är en av delarna i strategin. Richard Bergström har idag den 16 juni utsetts till Sveriges vaccinsamordnare.

– Jag är glad och stolt över att idag kunna presentera Richard Bergström som regeringens nya vaccinsamordnare. Han har varit VD för både den svenska läkemedelsindustriföreningen och dess europeiska motsvarighet. Richards breda kontaktnät och många års erfarenhet i branschen gör att han har den kompetens som krävs, säger socialminister Lena Hallengren.

Som tidigare aviserats i regeringens strategi för tillgång till vaccin mot covid-19 kommer vaccinsamordnaren att komplettera regeringens fortsatta internationella arbete samt det uppdrag Folkhälsomyndigheten har fått att ta fram en nationell vaccinationsplan.

Vaccinsamordnaren ska identifiera strategiska vägval för att skapa förutsättningar för en nationell tillgång till vaccin mot covid-19 och utarbeta en handlingsplan för Sveriges agerande för tillgång till vaccin så snabbt och effektivt som möjligt. Samordnaren ska verka för att Sveriges agerande vad gäller tillgång till vaccin sker på ett sätt som bidrar till och är samordnat med internationella behov och processer.

I samordnarens arbete ingår att identifiera intressanta vaccinutvecklingsprojekt och i dialog med berörda vaccinutvecklare bevaka projektens framskridande.

Samordnaren ska fortlöpande informera Socialdepartementet om arbetet. En första delrapport som bland annat ska innehålla en plan för samordnarens fortsatta arbete ska lämnas senast den 31 augusti i år. En andra delrapport ska lämnas 1 juni 2021. Senast den 28 januari 2022 ska uppdraget slutredovisas. Detta om inte vaccintillgång eller kunskapsläge tillåter att slutrapport lämnas tidigare.
Vid frågor
Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller mejla Socialdepartementets registrator.
E-post till Social­departementets registrator

Stärkt samverkan för utveckling av vården

Stärkt samverkan för utveckling av vården

SKR och life science-branschen har tecknat två överenskommelser för att utveckla arbetet med kliniska prövningar och kvalitetsregister.

I Sverige förekommer sedan länge en värdefull samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvård och industri, det finns i dag ett nära samarbete. För att underlätta och tydliggöra arbetet har SKR och life science-industrin tecknat två överenskommelser, en om samverkan inom kliniska prövningar samt en om kvalitetsregister.

Syftet med överenskommelserna är att ge vägledning om etiska, juridiska och ekonomiska överväganden som behöver göras av både huvudmän och företag. Överenskommelsen om kvalitetsregister reglerar också samverkan som går längre än de lagstadgade kraven på utlämnande av data.

– Genom de här överenskommelserna tydliggörs hur samverkan med life science-branschen ska ske. En god samverkan är avgörande för att vi ska kunna utveckla vården och ge patienter och brukare säkrare diagnoser och bättre och mer evidensbaserad behandling och omvårdnad, säger Marie Morell, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner.

– Life science-sektorn är en kunskapsintensiv bransch och samtidigt en svensk basnäring med stor betydelse för Sveriges ekonomi. Det nya avtalet blir ett stöd i arbetet med att fortsätta utveckla det allt viktigare samarbetet mellan offentlig sektor och det svenska näringslivet för en svensk hälso- och sjukvård i världsklass, säger Anders Blanck, vd LIF, Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech, Helena Strigård, vd SwedenBIO och Therese Hazelius, vd Swedish Labtech.

Dessa överenskommelser ersätter de tidigare överenskommelserna som finns inom dessa två områden. Överenskommelserna gäller tills vidare från den 1 juli 2020. De omfattar samverkan mellan den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt medlemmar i Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech, SwedenBIO och Swedish Labtech.

Prenumerera